Folkhögskolan tar över när skolan misslyckas

– Påfallande många av eleverna som gymnasieskolorna misslyckas med har någon typ av funktionsnedsättning såsom ADHD, dyslexi eller lider av psykisk ohälsa. När grund- och gymnasieskola inte klarar av att stödja de här grupperna hamnar de sedan ofta på folkhögskolorna, säger Erik Nylander, postdoktor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.

Tillsammans med tre andra Linköpingsforskare, Dörte Bernhard, Lina Rahm och Per Andersson, har han skrivit rapporten ”Olika tillsammans” där man tittat på hur folkhögskolornas lärmiljöer är utformade och anpassande för deltagare med olika typer av funktionsnedsättningar.

Enligt pressmeddelandet är viktiga framgångsfaktorer i folkhögskolornas arbete att man anpassar studierna individuellt och gör eleverna mer delaktiga i undervisningsplaneringen.

– En annan viktig aspekt som folkhögskolornas personal lyfter fram är möjligheten för deltagarna att vid behov slå av på studietakten och att gå mellan undervisning i helklass och undervisning individuellt. Med tanke på vilket lass folkhögskolorna drar på detta område tycker jag att de får oförtjänt lite uppmärksamhet och institutionell uppbackning, säger Erik Nylander.

Det saknas till exempel riktiga vidareutbildningsmöjligheter för folkhögskolelärarna när det gäller specialpedagogik trots att lärarna ofta saknar formella kunskaper i detta. Folkhögskollärarna omfattas inte heller av regeringens nya Lärarlyftssatsning.

Enligt rapporten bedöms folkhögskollärarna dock klara av undervisningen av elever med funktionsnedsättningar bra och de bedöms ha den praktiska kompetens som behövs för att möta och stötta deltagare med olika förutsättningar.