pernilla_broberg

Pernilla Broberg tycker att Skolinspektionens föräldraenkät inte är användbar för att ge en tillförlitlig bild av skolan.

Debatt

”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

Debatt. ”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

I Dagens Samhälle (nr 8/2019) kan man läsa att det finns problem med Skolinspektionens föräldraenkät och att verksamhetschefen för skola i en kommun där man använder enkäten blir förvånad av att få höra om dessa problem. Förhoppningsvis är detta ett undantagsfall.

Jag tycker att man ska sluta skicka ut dåliga enkäter men, framför allt, sluta använda resultat från bristfälliga undersökningar och från undersökningar som man, både gällande utformning och genomförande, har begränsad kunskap om. Skolan och barnens skolgång är för viktig för att alls påverkas av resultat från oanvändbara undersökningar.

Förutom att föräldraenkäten har få svar och kan besvaras flera gånger av samma respondent menar jag att det också finns brister med enkätfrågorna som är vaga och svåra att förstå. Det finns en stor risk att frågorna uppfattas på olika sätt till och med av vårdnadshavare till ett och samma barn. Om enkäten besvaras en gång per barn (som följebrevet till enkäten anger) kan svaren variera beroende på vilken av flera vårdnadshavare som svarat. Att utgå från att ett barns vårdnadshavare har samma uppfattningar och samma information bygger på ett synsätt som inte kan ses som annat än förlegat.

Enkäten består till stora delar av olika påståenden om verksamheten på barnets skola. Ett exempel är ”Undervisningen i skolan passar mitt barn”. Här finns det utöver ”Vet ej” fyra svarsalternativ från ”Stämmer helt och håller” till ”Stämmer inte alls”. Jag har en son i årskurs 3 på en skola med ämneslärare och där undervisningen ser olika ut beroende på ämne. Min son tycker mycket om lektionerna i matematik, samhällskunskap och engelska. Han tycker inte om lektionerna i svenska och musik. I vissa ämnen ser vi en tydlig utveckling, i andra inte.

I nuvarande form ger föräldraenkäten inte någon tillförlitlig bild och borde inte vara en del av någon granskning.

Hur ska jag tänka gällande ”passar mitt barn” – är det att han tycker det är roligt, trivs, lär sig något alls, uppnår målen eller mer än uppnår målen? Att han är nöjd just nu eller kanske att jag är nöjd? Vad menas sedan med ”Undervisningen i skolan”? Vad är det som gör att mitt barn exempelvis uppnår eller inte uppnår målen i respektive ämne – är det hans preferenser, förkunskaper, förutsättningar, upplägget med ämneslärare, lärarnas engagemang, lektionernas upplägg, klassens storlek och sammansättning…?

Det som avgör vad mitt svar blir avgör sannolikt inte vad en annan respondents svar blir och det finns en risk att en dålig (eller bra) erfarenhet av en lärare eller ett ämne kan påverka hur hela enkäten besvaras. Att svara utifrån ett slags genomsnitt verkar inte heller relevant – väger exempelvis tre bra erfarenheter upp för två dåliga och är det i så fall vara överlag ganska bra eller ganska dåligt?

Ytterligare exempel är påståendet ”Undervisningen i skolan väcker mitt barns lust att lära” där jag åtminstone skulle vilja svara ”i vissa ämnen ja, i andra ämnen nej” och påståendet ”Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger killar och tjejer samma förutsättningar” – jag har just nu en pojke i skolan och har någorlunda insikt i vilka förutsättningar han ges, jag har ingen aning om vilka förutsättningar som ges andra pojkar i klassen och inte heller vilka förutsättningar flickor i klassen ges. I enkäten finns också en fråga om huruvida mitt barn får ”särskilt stöd i skolan”. Begreppet ”särskilt stöd” förklaras inte och risken är att många respondenter inte vet vad det betyder eller innebär.

I mitt arbete använder jag i metodundervisningen på olika nivåer just den här typen av enkäter som dåliga exempel för att visa på hur vaga formuleringar och ospecificerade begrepp gör att de svar man får in inte blir jämförbara och att sådana enkäter därför har ett mycket litet värde eller inget värde alls. Jag försöker också, i den utsträckning det är möjligt, hindra att mina studenter skickar ut sådana enkäter och tar upp människors tid. Detta trots att en dålig enkät kan vara en viktig erfarenhet i lärandeprocessen.

Skolinspektionen skriver på sin hemsida att ”genom att svara på enkäten hjälper du oss få en så bra bild som möjligt av din skola” och ”enkäterna är en viktig del av granskningen”. I nuvarande form ger föräldraenkäten inte någon tillförlitlig bild och borde inte vara en del av någon granskning. Den är inte användbar. Det finns istället en stor risk att man identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns.

Min erfarenhet av föräldraenkäten gör mig bekymrad för hur Skolinspektionens övriga granskning går till. Hur genomförs motsvarande undersökningar med elever, lärare och övrig personal?

Pernilla Broberg, förälder och vårdnadshavare, docent i redovisning/revision (företagsekonomi) vid Linköpings universitet

  • Artikeln publicerades först i en kortare version i Dagens Samhälle.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm