”Förenklingar i skolbiblioteksdebatten”

Artikelförfattarna till ”Det här bör skolbibliotekarierna kunna” förenklar för att alla ska kunna följa debatten. Men på ett forum för intresserade i skolfrågor behöver nog ingen välja enkla orddräkter. Artikelförfattarna anser vidare att det inte är viktigt vad skolbibliotekspersonal kallas, det är kompetensen som gäller. Men vi vet alla att hur avgörande det är att klä innehåll i de rätta orden för att kunna förmedla just innehållet.

Först några funderingar angående att ”skolbibliotekariens uppgift inte är att lära ut de rätta svaren utan att lära eleverna att ställa den rätta frågan”, ett påstående som i alla sin förenkling eller tack vare förenklingen gör mig orolig. Vilka skolbibliotekarier ser det som sin uppgift att typ lära ut de rätta svaren? Jag känner ingen. Vem är de, förutom artikelförfattarna, som tror att vi gör sådant? Inte lärarna på de skolor där jag arbetat/arbetar. Däremot på tiden före Google & Co, då marknadsförde sig folkbiblioteken i Sverige framgångsrikt med ”biblioteket har svaret”. Folkbibliotekens historiskt grundade särställning i det svenska samhället bör vi relatera mycket mer i hela den här debatten; den vore värd ett eget inlägg från en opartisk expert.

Förenklingen gör att vi lätt missar det grundläggande: Det är lärarens ansvar och uppgift att lära eleverna att ställa den rätta frågan och skolbibliotekarien kan och bör stödja och komplettera. Utanför skollivet är det lika mycket föräldrarnas, farmors och morfars uppgift och alla andra vuxnas som möter barn och ungdomar. Skolbibliotekarien har ingen särställning, men en begränsad specialkompetens som bör utnyttjas till max.

Men låt oss anta att det är främst skolbibliotekarien som kan lära eleverna, då undrar jag:
Finns det kanske ändå något superbibliotekariskt inom oss när en enda skolbibliotekarie förväntas vägleda hundratals elever i olika årskurser bland oändliga informationsresurser på nätet? Eller en-och-en-halv bibliotekarie mer än tusen elever? Förutom alla andra arbetsuppgifter? Jag lyckas inte med min skolas 330 elever. Men jag är bara en icke-super halvtidsbibliotekarie, om än med viss erfarenhet av arbetet på både grundskole- och gymnasiebibliotek.

Artikelförfattarna är själva mycket medvetna om hur viktigt det är att klä något/någon med passande ord: DIK utnämner nämligen ”Skolbibliotek i världsklass”. DIK verkar ha låtit sig inspireras av Världsmästerskapen i Lundaspex. Att som svenskt skolbibliotek vara i världsklass betyder nämligen att biblioteket i fråga är ett av de bästa i hela Sverige, att vi har ett litet antal skolbibliotek som under svenska förhållanden kan vara en utomordentligt god förebild avseende verksamhet, funktion och bemanning. Men att göra anspråk på att vara ”i världsklass” borde betyda att Sveriges bästa skolbibliotek kan mäta sig med och är toppen jämfört med skolbibliotek andra länder. DIK gör inte sådana jämförelser.

Jag uppskattar att DIK:s debattartikel lyfter en annan avgörande aspekt: Skolbibliotek och därmed skolbibliotekspersonal bör vara av stort fackligt intresse. Fackförbundet DIK har min respekt för att förbundet numera engagerar sig i skolbiblioteksfrågan. Ändå är jag kluven inför att det är just DIK bland fackföreningarna som engagerar sig så starkt. DIK finns för dem ”som arbetar eller studerar inom kultur och kommunikation”. Med tanke på Världsklass-kampanjen, viss ordklädsel och förenklingsbehov undrar jag om DIK driver debatten om skolbiblioteksutvecklingen i den optimale riktningen? Det faller sig självklart att DIK vill se fackutbildade bibliotekarier som det bästa bemanningsalternativet – men är det som är bäst för biblioteksvärlden även bäst för skolvärlden? Även om jag såsom Memme Chatfield ser risken att skolbibliotekens funktion ”körs över av tidsbrist, personalbrist, behov av fritidslokaler och läxläsning …“ så blir jag inte kvitt känslan av att DIK väljer att ignorera vilka konsekvenser förbundets förenklande syn på skolbibliotek kan ha.

Jag tror det är dags att börja från början: Vi berörda behöver utifrån vår verklighet tillsammans diskutera innebörden av skolbibliotek och skolbibliotekarie. Sen kan det hjälpa om Karl Popper har sagt några kloka ord även om detta.

DIK:s profilbeskrivning för skolbibliotekarier är så akademiskt finklädd att jag hoppas ansvariga på bibliotekarieutbildningarna eller lärarutbildningarna tar sig tid att förklara vad som kan förväntas när en på det viset profilerad person börjar på ett grundskolebibliotek.

Astrid Deppert
Bibliotekarie på Svaneskolan i Lund

Redaktionens kommentar: Det var Astrid Deppert som startade debatten med anledning av ett inlägg av Skolvärldens bloggare Sofia Malmberg, och med det här inlägget avslutar vi debatten om skolbibliotek och skolbibliotekariens roll för den här gången.