formativ_bedomning

Charlotta Vingsle (t.v) arbetar som forskare vid Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).

Forskning

Formativ bedömning positivt för elever – men svårt för lärare

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien.

Att använda formativ bedömning i matematikundervisningen är inte helt lätt för läraren. Ska eleverna dessutom få möjligheter att själva reglera sitt lärande behöver undervisningen om hur man lär sig att lära bli tydligare för dem. Det visar en ny avhandling som Charlotta Vingsle, forskare vid Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM), har tagit fram.

Charlotta Vingsle har studerat vad det är för kunskaper och situationer som läraren hamnar i när hen utövade formativ bedömning i sin klass, under matematiklektionerna.

– Då kunde jag se att läraren behövde många olika typer utav ämneskunskaper i matematik. Dels den vanliga mattekunskapen, men också speciell matematikkunskap samt kunskaper om hur elever lär sig matematik, säger Charlotta Vingsle till Skolvärlden.

För läraren som Charlotta Vingsle följde i en av sina studier innebar det en komplex användning av kunskaper och förmågor som användes samtidigt och under tidspress när läraren till exempel ställdes inför för henne ny matematik, tolkade elevernas lösningar och snabbt fattade beslut om fortsatt undervisning.

– Förutom det så händer det så många oväntade saker. Även om den här läraren försökte planera inför lektionerna så gjorde barnens nyfikenhet att berätta att läraren hamnade i väldigt många oväntade situationer och var tvungen att snabbt fatta beslut. Det blir därför väldigt komplext och svårt för lärare.

Formativ bedömning är en bedömningsprocess som syftar till att föra lärandet framåt. Det sker genom att information om vad elever kan och hur de förstått det som ska läras används som underlag för att avgöra hur undervisningen ska bedrivas härnäst. 

Genom att använda formativ bedömning kan elever lära sig innehållet snabbare. Den formativa bedömningen kan utföras på många olika sätt, till exempel genom att läraren ger eleven feedback om vad eleven behöver träna mer på eller genom att eleven själv involveras i bedömnings­processens olika delar.

– Men samtidigt kan man inte säga att alla former av formativ bedömning är bra. Det behövs också vissa speciella egenskaper i den här formativa bedömningen, till exempel så är inte all feedback bra och eleverna behöver få tid till att bearbeta den feedback de fått. Det här behöver vi undersöka mer, säger hon.

Formativ bedömning kan också innebära en möjlighet för eleverna att vara delaktiga i bedömningsprocessen. Ett sätt att studera sådan delaktighet är att se på elevernas möjligheter att utveckla färdigheter för att självreglera sitt lärande. 

Ett vanligt förekommande arbetssätt för de lärare som Charlotta Vingsle följde i en delstudie, var att lärarna visade hur de själva använde strategier för hur man kan självreglera sitt lärande, men de följde sällan upp detta genom att låta eleverna få träna.

– Den största delen av eleverna uppfattar inte dessa möjligheter att utveckla färdigheter för självreglerat lärande. Man kan nå en större tydlighet genom att undervisningens möjligheter till självreglerat lärande görs mer explicit, eller genom att eleverna få ta en aktiv roll, säger Charlotta Vingsle.

Läs hela avhandlingen här.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm