Forskare ifrågasätter betygstestet

Onsdagens kompromiss i riksdagen låter enskilda skolor tillsammans med respektive huvudman ansöka om att testa betyg från och med årskurs fyra. Därmed frångår man den sedvanliga moddelen med ett slumpmässigt urval som grund för statistiskt säkerställda resultat.

– Den urvalsprocess som beskrivs försvårar förutsättningarna för en utvärdering. Det kan ju visserligen finnas olika anledningar för en skola att vilja delta i försöket, men det finns en risk att skolor med elever som särskilt gynnas av betygsättning blir överrepresenterade i underlaget. Det vore problematiskt, för då kan effekten av betygen i försöket bli annorlunda än den skulle bli om alla skolor i landet deltog, säger Anna Sjögren.

Hon får stöd i sitt resonemang av betygsforskaren Alli Klapp vid Göteborgs universitet.

– Frivilligheten är problematisk. Man vill väl gå föräldrarna till mötes och inte tvinga på dem betyg, men ett representativt urval är en grundläggande faktor när man vill undersöka någonting. Om man ska använda resultaten för att ta ett beslut är det oerhört viktigt att urvalet görs på vetenskaplig grund, säger hon.

Hon delar även Anna Sjögrens bild av vilka skolor som sannolikt är mest intresserade av att delta, och att effekten av betyg skiljer sig markant mellan olika elevgrupper.

– Inställningen till betyg beror oftast på vilket typ av elevunderlag man har på sin skola. Skolsystemet har blivit mer segregerat, vilket gör att elevunderlaget på varje skola är mer homogent. Forskning visar att lågpresterande elever påverkas negativt av betyg, medan högpresterande inte verkar påverkas nästan alls. Det kan finnas en liten positiv effekt hos dem, men framför allt verkar de fungera rätt lika oavsett betyg, säger Alli Klapp.

Anna Sjögren menar att det med hjälp av riklig information om elever och skolor före, under och efter försöket med avancerade statistiska modeller fortfarande kan vara möjligt att göra en utvärdering, om än med vissa begränsningar.

– Om det görs ett slumpmässigt urval av de som anmäler sig så får man ett mer trovärdigt resultat. Det vore det bästa i detta läge. Man kan också hitta jämförelseskolor utanför försöket. Men det är fortfarande svårt att överföra resultaten till resten av skolorna, säger hon.

Alli Klapp misstänker att försöket i själva verket är ett sätt att långsamt införa betyg i klass fyra, snarare än att det ska ge underlag för ett beslut längre fram.

– Det ligger mycket politisk prestige i det här. Då hittar man en kompromiss som är en politisk lösning. Men det är inte alltid det bästa för eleverna, säger hon.