Annons
Foto: Andreas Hillergren

Forskare: Lärare behöver ha kändiskoll

Publicerad 24 februari 2011

Kändisfaunan är rikare än någonsin. Dina elever har örnkoll.
Själv behöver du åtminstone grundkunskaper.
– Jag ser kändisskapet som en maktposition i samhället som ingen riktigt tänker på, säger Michael Rübsamen, kändisforskare vid Lunds universitet.

Fakta

Fakta/Michael Rübsamen

Ålder: 30.
Gör: Doktorand vid institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet.
Egen idol: Journalisten Fredrik Strage, mästare på att blanda högt och lågt.

Kändisarna möter oss överallt, i teves dokusåpor, på nätet, i kvällstidningarnas nöjesbilagor och i mer traditionell skvallerpress. Deras klädval, kroppsvikt, partners och arresteringar bevakas och kommuniceras. Svårundvikligt, i grälla färger.
– Lärare behöver ett visst populärkulturellt kunnande för att förstå elevernas livsvärld, säger Michael.
Och egentligen är det ganska enkelt. Vi konsumerar kändisar som representanter för myter som sedan länge är en del av vårt kulturella arv. De illustrerar sagor om uppgång och fall, om oren och ren sexualitet, om vad det innebär att vara en riktig kvinna eller en riktig man.
– Jag ser det som att kändisarna fungerar som en spegel av de ideal som figurerar i samhället vid ett givet tillfälle. Man kan på något sätt förstå samhället genom att titta på kändisarna.

Tar allt större plats

På många sätt är det samma myter som en vanlig Shakespearepjäs behandlar, även om bloggerskan Kissie och William Shakespeare kan anses ha skilda litterära kvaliteter. Men kändisarna tar upp en allt större yta när medieinnehållet blir likriktat och plattformarna fler och snabbt uppdaterade.
– Mediekanalerna är inte så hårt skilda från varandra. I Dagens Nyheter så har du en större öppenhet för att diskutera Paris Hilton på kultursidorna än vad du hade för fem-tio-femton år sedan. Jag vet inte om det bara är journalistiken det handlar om eller ifall samtidskulturen överhuvudtaget har en större uppblandning mellan högkultur och lågkultur, säger Michael.
Kändisarna har alltid haft makt att formulera tänkbara livsvägar och drömmar. Men den som följer Victoria Silvstedts liv och leverne får helt enkelt fler tillfällen än de som gillade Marilyn Monroe. Men de två ikoniska blondinerna har samma typ av makt.
– Vi formulerar våra drömmar med utgångspunkt i kändisar. Drivkrafter kommer väldigt ofta från drömmar. Ungdomar som läser Blondinbella och som vill vara som henne och strävar efter att bli som hon, sätter upp bloggar, skriver i dem, vill eftersträva den där livsstilen, säger Michael.

Vedertagen forskning i USA

Ju mer drömmarna sprids och kablas ut, ju mer angeläget blir det att granska den maktfaktor som kändisvärlden utgör. Sverige har ingen lång tradition av kändisforskning, men i till exempel USA är Celebrity Studies ett vedertaget område. Det som skiljer dagens kändisskap från det som Marilyn Monroe och hennes samtida storstjärnor bar, är att det är mer fragmenterat, mer kortlivat.
Dagens kändisar blir inte samma ikoner. Fler B-kändisar i fler B-kategorier: dokusåpastjärnor, Idolstjärnor, Let´s Dance-stjärnor att förhålla sig till eller ta avstånd ifrån.
– Vi har många små sociala grupper som vardera har sina kändisar.

Konsumtionen av kändisar är som annan populärkulturell konsumtion, en del av identitetsbygget.
– Jag vill inte vara som författaren Björn Ranelid, men jag ser honom, han finns där och han påverkar mig på något sätt, säger Michael.
Lärarkåren tillhör den vuxenhet som oftast förfasar sig över den yngre generationens val och preferenser. Kritiken mot kändisar brukar handla om ytlighet, kroppsfixering och kommersialism. Michael Rübsamen menar att det är värden som redan finns i samhället, inget som kändisarna skapar eller för med sig. Och han tycker att de kan ha positiv inverkan också.
– De får ungdomar att spela i band eller spela teater eller utveckla ett skrivande. Naturligtvis kan man inspireras. Risken, och här tycker jag att man kan bli moraliserande, att det finns en uppfattning att så länge man jobbar med media så är man en kändis. Man strävar efter den kvicka fixen.

"Spelar roll och berör"

Det innebär inte att skolorna ska slänga sina klassuppsättningar med litteraturklassiker för att ägna sig åt samtida bloggare.
– Naturligtvis går det inte att jämföra Kissie med Dostojevskij på ett litterärt plan, men om man ser det som kulturyttringar så tror jag att det kan spela roll och beröra på ett sätt som Dostojevskij också kan.
Michael Rübsamen håller på sätt och vis på att formulera sitt yrkesmässiga avskaffande. I och med att kändisvärlden blir mer och mer uppdelad, och tiden i rampljuset blir kortare och kortare, när alla kan skriva en blogg och bli en bloggstjärna, så är kändisskapet inte längre förbehållet ett fåtal. Kanske kommer den högsta kasten att avskaffas.
– Det är inte omöjligt att mitt område är utrangerat om tio-femton år för att det är ointressant att prata om. Det finns en möjlighet. När Rolling Stones slutar så kommer det inte komma någon ny som håller lika länge, säger Michael.
Samtidigt säger hans flickvän antikhistorikern att kändiskult alltid varit en del av kulturen. Gladiatorerna var också storstjärnor och hade samma typ av fans som vår tids musiker, fotbollsspelare eller vitadukenstjärnor. Michael kom på att han skulle studera kändisskap när Anna-Nicole Smith dog. Ett liv och en död som verkade hämtade ur ett antikt grekiskt drama.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons