SkolvŠrlden
Foto: Andreas Hillergren

Forskare: Lärare behöver ha kändiskoll

Kändisfaunan är rikare än någonsin. Dina elever har örnkoll.
Själv behöver du åtminstone grundkunskaper.
– Jag ser kändisskapet som en maktposition i samhället som ingen riktigt tänker på, säger Michael Rübsamen, kändisforskare vid Lunds universitet.

Fakta/Michael Rübsamen

Ålder: 30.
Gör: Doktorand vid institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet.
Egen idol: Journalisten Fredrik Strage, mästare på att blanda högt och lågt.

Kändisarna möter oss överallt, i teves dokusåpor, på nätet, i kvällstidningarnas nöjesbilagor och i mer traditionell skvallerpress. Deras klädval, kroppsvikt, partners och arresteringar bevakas och kommuniceras. Svårundvikligt, i grälla färger.
– Lärare behöver ett visst populärkulturellt kunnande för att förstå elevernas livsvärld, säger Michael.
Och egentligen är det ganska enkelt. Vi konsumerar kändisar som representanter för myter som sedan länge är en del av vårt kulturella arv. De illustrerar sagor om uppgång och fall, om oren och ren sexualitet, om vad det innebär att vara en riktig kvinna eller en riktig man.
– Jag ser det som att kändisarna fungerar som en spegel av de ideal som figurerar i samhället vid ett givet tillfälle. Man kan på något sätt förstå samhället genom att titta på kändisarna.

Tar allt större plats

På många sätt är det samma myter som en vanlig Shakespearepjäs behandlar, även om bloggerskan Kissie och William Shakespeare kan anses ha skilda litterära kvaliteter. Men kändisarna tar upp en allt större yta när medieinnehållet blir likriktat och plattformarna fler och snabbt uppdaterade.
– Mediekanalerna är inte så hårt skilda från varandra. I Dagens Nyheter så har du en större öppenhet för att diskutera Paris Hilton på kultursidorna än vad du hade för fem-tio-femton år sedan. Jag vet inte om det bara är journalistiken det handlar om eller ifall samtidskulturen överhuvudtaget har en större uppblandning mellan högkultur och lågkultur, säger Michael.
Kändisarna har alltid haft makt att formulera tänkbara livsvägar och drömmar. Men den som följer Victoria Silvstedts liv och leverne får helt enkelt fler tillfällen än de som gillade Marilyn Monroe. Men de två ikoniska blondinerna har samma typ av makt.
– Vi formulerar våra drömmar med utgångspunkt i kändisar. Drivkrafter kommer väldigt ofta från drömmar. Ungdomar som läser Blondinbella och som vill vara som henne och strävar efter att bli som hon, sätter upp bloggar, skriver i dem, vill eftersträva den där livsstilen, säger Michael.

Vedertagen forskning i USA

Ju mer drömmarna sprids och kablas ut, ju mer angeläget blir det att granska den maktfaktor som kändisvärlden utgör. Sverige har ingen lång tradition av kändisforskning, men i till exempel USA är Celebrity Studies ett vedertaget område. Det som skiljer dagens kändisskap från det som Marilyn Monroe och hennes samtida storstjärnor bar, är att det är mer fragmenterat, mer kortlivat.
Dagens kändisar blir inte samma ikoner. Fler B-kändisar i fler B-kategorier: dokusåpastjärnor, Idolstjärnor, Let´s Dance-stjärnor att förhålla sig till eller ta avstånd ifrån.
– Vi har många små sociala grupper som vardera har sina kändisar.

Konsumtionen av kändisar är som annan populärkulturell konsumtion, en del av identitetsbygget.
– Jag vill inte vara som författaren Björn Ranelid, men jag ser honom, han finns där och han påverkar mig på något sätt, säger Michael.
Lärarkåren tillhör den vuxenhet som oftast förfasar sig över den yngre generationens val och preferenser. Kritiken mot kändisar brukar handla om ytlighet, kroppsfixering och kommersialism. Michael Rübsamen menar att det är värden som redan finns i samhället, inget som kändisarna skapar eller för med sig. Och han tycker att de kan ha positiv inverkan också.
– De får ungdomar att spela i band eller spela teater eller utveckla ett skrivande. Naturligtvis kan man inspireras. Risken, och här tycker jag att man kan bli moraliserande, att det finns en uppfattning att så länge man jobbar med media så är man en kändis. Man strävar efter den kvicka fixen.

”Spelar roll och berör”

Det innebär inte att skolorna ska slänga sina klassuppsättningar med litteraturklassiker för att ägna sig åt samtida bloggare.
– Naturligtvis går det inte att jämföra Kissie med Dostojevskij på ett litterärt plan, men om man ser det som kulturyttringar så tror jag att det kan spela roll och beröra på ett sätt som Dostojevskij också kan.
Michael Rübsamen håller på sätt och vis på att formulera sitt yrkesmässiga avskaffande. I och med att kändisvärlden blir mer och mer uppdelad, och tiden i rampljuset blir kortare och kortare, när alla kan skriva en blogg och bli en bloggstjärna, så är kändisskapet inte längre förbehållet ett fåtal. Kanske kommer den högsta kasten att avskaffas.
– Det är inte omöjligt att mitt område är utrangerat om tio-femton år för att det är ointressant att prata om. Det finns en möjlighet. När Rolling Stones slutar så kommer det inte komma någon ny som håller lika länge, säger Michael.
Samtidigt säger hans flickvän antikhistorikern att kändiskult alltid varit en del av kulturen. Gladiatorerna var också storstjärnor och hade samma typ av fans som vår tids musiker, fotbollsspelare eller vitadukenstjärnor. Michael kom på att han skulle studera kändisskap när Anna-Nicole Smith dog. Ett liv och en död som verkade hämtade ur ett antikt grekiskt drama.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm