larareelev

Delaktiga elever krävs för att bedömningen ska bli formativ.

Bedömning

Forskare: Släpp in eleverna i bedömningen

Eleverna behöver vara del i bedömningsprocessen för att den ska kunna bli formativ på riktigt. Det menar skolforskaren Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Så jobbar du formativt

Du måste ta reda på vad eleverna faktiskt förstår.
Det måste finnas en dialog mellan lärare och elever.

Rektor måste skapa förutsättningar för ett formativt arbetssätt, till exempel se till att du har tillräckligt med tid.

Skolan bör begränsa andra utvecklingsinsatser och tillåta dig att koncentrera dig på den formativa bedömningsprocessen, tillsammans med elever och kolleger.

Utgå från de förutsättningar som finns i din klass, och hur det ser ut hos er. Bygg upp en bedömningsprocess tillsammans med eleverna, så att de deltar i sitt eget lärande.

Lisbeth Gyllander Torkildsen
Lisbeth Gyllander Torkildsen

Många pratar om den formativa bedömnings- processen, men den är inte alltid så formativ i verkligheten, menar Lisbeth Gyllander Torkildsen, skolutvecklare i Helsingborg.

Hennes avhandling Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter utgår hon från att det formativa ligger i hur lärare och elev använder bedömningen, men att elevperspektivet ofta saknas i bedömningsprocessen.

– Man förenklar den formativa processen, som om att det vore att införa ett antal metoder och sen fungerar den. Men det är betydligt mer komplicerat än så. Det krävs ett samspel mellan elever och lärare där båda måste förstå processen och vara delaktiga, säger hon.

I sin forskning har hon följt 25 elever i årskurs 5 och 7 och nio lärare under fyra år.

– Det jag är kritisk till är att det finns en begreppsförenkling som förvirrar lärarna. Man säljer in ett formativt förhållningssätt som ett metodkoncept och sen sitter enskilda lärare med sina elever och känner att de inte lyckas. Lärare behöver hjälp med analysen, inte förenklade metoder, säger hon.

Det resulterar ibland i en schematisk användning av formativa bedömningsmetoder, lärare som kopierar in texten ur läroplanen som feedback och förslag på utveckling.

– Ibland har eleverna lättare att förstå målet än lärarens feedback, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Men det finns andra faktorer än komplicerat språk och förenklande forskning som spelar in och som riskerar att störa den formativa bedömningsprocessen. Det handlar om saker som elevernas motivation och bristen på tid, samt beslut på ledningsnivå eller i kommunen som påverkar lärarnas arbete. Men också om bristen på samarbete mellan olika nivåer i skolan kring vad är det eleverna förstår och behöver.

– Bedömning är en gemensam angelägenhet, inte bara för elever och lärare, utan även för rektorer, forskare, policyförfattare och andra. De behöver låta elevernas röster höras, säger hon.

Ett av de viktigaste momenten, enligt Lisbeth Gyllander Torkildsen, är att ge feedback så tidigt i processen att eleven faktiskt har möjlighet att använda sig av den för sitt lärande.

– Jag tror att många lärare tänker att de arbetar formativt med de här sakerna, men sedan har de en vardag och många fokuserar på att hinna med. Men formativ bedömning handlar om att våga släppa in eleverna mer och låta dem vara aktörer i sitt eget lärande. Lärarna är professionella och har kunskap om läroplanen – men eleverna har kunskap om hur de lär sig, och det samarbetet måste lärare våga jobba mer med.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm