Forskare: Språkkunskap viktigare än socioekonomisk status

– Det här kan delvis förklaras med svaga språkkunskaper, en så stor andel som 19 procent av barnen som går i de svenskspråkiga skolorna talar för det mesta finska hemma. Det påverkar resultaten. Om man inte behärskar språket i skolan blir också inlärningen på en lägre nivå, säger hon.

De svenskspråkiga skolorna i Finland ligger två tredjedels skolår efter i läsförmågan trots att eleverna ofta kommer från hem med hög socioekonomisk status.

Till grund för Heidi Harju-Luukkainens slutsatser ligger den internationella Pisa-studien 2009 och 2012 där kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap mäts.

– Pisa-studien för Finland 2009 omfattade fler finlandssvenska elever än normalt, omkring 1 500 stycken.

Heidi Harju-Luukkainen menar att sambandet är intressant även för svensk del, men Johannes Lunneblad, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet är tveksam.

– Man ska akta sig för att dra några paralleller till Sverige utifrån detta. Dels är det relativt få skolor där man talar finlandssvenska i Finland. Det går inte heller att jämföra situationen för en finsktalande i en finlandssvensk skola med en flykting från Syrien i en svensk skola.
– Dessutom är det stor skillnad mellan svenska skolor. När en hög andel av en skolas elever har utländsk bakgrund påverkas resultatet. Däremot har en elevs bakgrund ingen betydelse för resultatet om han eller hon går i en skola där elever med utländsk bakgrund utgör en mindre andel. Segregation slår hårt på alla skolor – även för svenskfödda elever.