Arbetsmiljö
Mindre stress utan mentorskap
Annons
Daniel Sundh känner att han nu kan fokusera på det som händer i klassrummet på ett helt annat sätt än tidigare. Foto: Jonas Bilberg
Arbetstid
Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare
Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet, tycker att Risbroskolan i Fagersta borde bli en förebild för andra skolor.
– Detta är ett gott exempel på hur det går att göra så att lärarna kan fokusera på sin huvuduppgift – pedagogiken.
Arbetsmiljöverkets forskningsrapport
”Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall”.
/Arbetsmiljöverket (2016) Lär hela rapporten här.
En sammanställning utförd av en grupp bestående av forskare från psykologiska institutionen och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, bland annat Petra Lindfors, professor i psykologi. Framtagen inom ramen för Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsrelaterade problem.
Ur rapporten:
- Resultaten visar tydligt att kvinnor är mer sjukskrivna än män och den psykiska ohälsan är högre bland kvinnor i arbetsför ålder. Det beror mycket på att arbetsmarknaden är segregerad, med betydligt fler kvinnor som är anställda inom skola, vård och omsorg.
- I rapporten konstateras att det finns ett flertal olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön som på något sätt ställer krav på den individ som arbetar i en organisation, krav som kan leda till psykisk ohälsa.
- Olika krav kan till exempel innebära att kvalificerade och komplexa arbetsuppgifter ska utföras på kort tid, att arbetet medför krav på att kunna hantera grupper av individer med olika behov och förmågor, att det finns krav på att visa eller hålla tillbaka känslor beroende på arbetssituationens karaktär eller att det finns hinder, konflikter och otydligheter i arbetet.
- Läraryrket tas upp som exempel på flera ställen, bland annat när det gäller psykologiska och emotionella krav. ”I mötet med elever och patienter kan det bland annat handla om nödvändigheten att hålla tillbaka sina egna känslor men samtidigt kommunicera och ge rimligt uttryck för vissa känslor”, skriver forskarna i sammanställningen.
Petra Lindfors forskar om arbetsmiljön inom skola, vård och omsorg, och har bland annat medverkat i Arbetsmiljöverkets nyligen publicerade kunskapssammanställning ”Kvinnors och mäns arbetsvillkor”.
I en del av rapporten beskrivs olika former av psykosociala krav som bidrar till att de anställda trivs sämre på jobbet.
– För en lärare handlar det om att både hantera sina egna och elevernas känslor. Det är barn man är ”chef” över, och det är ju helt annorlunda mot att samverka med vuxna människor. De emotionella kraven blir höga, säger Petra Lindfors.
Därför menar hon att det är mycket klokt att, som på Risbroskolan, separera mentorskapet och lärarrollen.
– Det är vettigt att renodla. På så vis undviker man den rollkonflikt som kan uppstå. Lärare ska vara lärare, inte kuratorer och psykologer.
– Den pedagogiska uppgiften är tillräcklig. Lärarna har ett fantastiskt stort ansvar – att hantera gruppen, att se var och en av eleverna och att anpassa undervisningen efter individernas olika behov.
Tidigare i år kom nya riktlinjer från Arbetsmiljöverket som handlar om arbetsgivarens ansvar att förebygga risk för ohälsa på grund av sociala och organisatoriska förhållanden i arbetsmiljön.
– Den här skolan har redan börjat jobba helt i linje med de nya föreskrifterna.
Petra Lindfors säger att det är helt avgörande att få möjligheten till återhämtning för att man ska må bra på sin arbetsplats.
– Att få känna att man är klar är jätteviktigt. Som lärare är det lätt att känna att du alltid kan göra mer, planera lite till och ta itu med allt rörande eleverna som du är mentor för. Att få känna att du är färdig när du går från jobbet innebär att du får återhämtningen under kvällen. Det bygger en positiv hälsospiral. Det i sin tur gör också att du är bättre rustad och kan ta perioder med lite högre arbetsbelastning, som vid betygssättningen.
Petra Lindfors säger att hon hoppas att Risbroskolans nya arbetssätt ska inspirera andra skolledare att tänka nytt.
– I det här fallet har det fungerat att laborera med verksamheten inom budgetramen. Rektorn har lyckats att frigöra tid, och personalen mår bättre. Att alla verkar ha fått vara med i processen, och att förändringen verkar vara väl förankrad i organisationen är också en framgångsfaktor. Annars är det svårt att få en sådan här positiv effekt.
Arbetet med den nya organisationen på Risbroskolan har pågått i snart två år.. Foto: Jonas Bilberg