Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Genom intervjuer med lärare som agerat handledare åt lärarstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har Jens Gardesten, universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, identifierat fyra faktorer som han kallar ”den nödvändiga grunden” för blivande lärare.

– Jag såg inte framför mig att jag skulle se de här fyra delarna, jag gick ut med öppet sinne och lärarna fick med egna ord beskriva nödvändiga grunder i yrket. Vissa saker har förvånat mig, säger Jens Gardesten.

Den första delen av den här nödvändiga grunden är förmågan att visa mognad, att ta vuxenansvar. Handledarna beskriver att det är viktigt att den blivande läraren har kommit ur sin egen tonårsperiod och inte beter sig som en elev själv.

– Att man inte kommer ut och ska vara någon sorts rebell när man ska ut och ta ansvar för ungas utbildning är det allra viktigaste. Läraryrket kräver en viss mognad för att samspelet med barn och unga ska fungera. Handledarna ger även exempel på studenter som först misslyckas med detta, men som återkommer till lärarutbildningen efter några års livserfarenhet och lyckas bra. Och det finns inget mekaniskt samband med ålder, många unga lärarstudenter upplevs fungera väldigt bra, säger han.

En annan del i grunden är förmågan att ta plats och visa ledarskap. Att samla gruppen, hålla en genomgång för klassen, få blickarna på sig och visa sig som ledare. Enligt handledarna har många studenter problem med den här biten.

– Det kan finnas en nervositet de första gångerna, och även yrkesverksamma lärare gör ju misstag ibland. Men om studenten visar upprepade bekymmer att agera tydligt och lite bestämt när det behövs, så kan det bli problem. Men handledarna beskriver att det finns många sätt att hjälpa studenterna, och att många blir bättre under åren på utbildningen.

Läraryrket är ett komplext yrke

Del tre av fyra verkar däremot vara svårare att komma tillrätta med om den inte redan finns på plats: förmågan att ge plats åt eleverna.

– Det gäller att förstå hur studenterna uppfattar lärostoffet eller kommunikationen i klassrummet och ge dem utrymme att uttrycka sig. Flera handledare beskriver att det är svårt att hjälpa studenter som har svårt för sådana perspektivskiften. Det betyder ju inte att det är omöjligt, men det kan vara svårt inom ramarna för en lärarutbildning att hitta redskap att lära dem detta. Men det är en absolut nödvändig del i att vara lärare, säger Jens Gardesten.

Den fjärde och sista delen handlar också om en kommunikativ förmåga, för att lärarvardagens alla samspelssituationer med barngruppen eller skolklassen ska fungera.

– Det är en subtil, kommunikativ förmåga till överblick, att kunna agera med närvaro. Motsatsen till detta är när det blir mekaniskt, när man stänger av eleverna och fixerar sig vid ett monotont görande. Som att läsa en saga för barnen utan att vara uppmärksam på hur det landar eller vad som samtidigt pågår i rummet.

Den testverksamhet med lämplighetsprövning för de som söker till lärarutbildningen som pågår just nu fram till 2018 använder kriterier som liknar de som Jens Gardesten silat fram i sin forskning: kommunikativ förmåga, interaktiv förmåga, förmåga till självreflektion, förmåga att ta en ledarroll och motivation för den kommande yrkesutövningen.

Chocken många upplever när de möter skolvardagen måste upp på bordet 

Han menar själv att det kan finnas för- och nackdelar med lämplighetstest.

– Man kan diskutera lämplighetstest. Visar man stora brister i förmågan att kunna involvera andra i samspel och inte bara visa upp sig själv finns det data som tyder på att man kanske är mindre lämplig. Men samtidigt väcker det mängder med nya frågor kring hur det ska bedömas och så vidare.

Men han är mer intresserad av att utveckla själva ut bildningen för de som kommer in – oavsett urvalsmetod.

– Jag håller med de forskare och praktiker som menar att läraryrket är ett komplext yrke. Och ställer man upp på det måste man fundera på hur lärarutbildningen ser ut, och hur man kan förbereda studenter på detta komplexa yrke, som kan innehålla så mycket glädje och så många utmaningar.

En sak han menar att lärosätena kan bli bättre på, baserat på sina intervjuer med VFU-handledarna, är att tala klarspråk med studenterna om läraryrkets positiva och negativa sidor.

– Det är viktigt med en öppen och ärlig relation mellan studenten och de som ger utbildningen. Den chocken som många upplever när de först möter skolvardagen måste man lyfta upp på bordet och diskutera på ett prestigelöst vis. Den bör ju leda till, i bästa fall, ett väl avvägt och moget beslut av studenten. En del går en hel utbildning men söker sedan inte något lärarjobb, och vissa hoppar av. Det behöver inte vara negativt att några hoppar av tidigt efter att ha fått viktiga insikter. Men om personer hoppar av som med rätt stöd hade kunnat bli väldigt bra lärare, då finns utrymme för förbättring, säger Jens Gardesten.