Annons
Jens Gardesten disputerade i december.
Jens Gardesten disputerade i december.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Publicerad 13 februari 2017

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

Fakta

Resultaten i korthet

Fyra förmågor som pekas ut som nödvändiga för lärare är:

  • Visa mognad och ta vuxenansvar
  • Ta plats och visa ledarskap
  • Ge plats åt eleverna
  • Ha överblick och agera med närvaro

Ladda ner och läs hela doktorsavhandlingen "Den nödvändiga grunden: underkännanden och erkännanden under lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar"

Relaterat

Genom intervjuer med lärare som agerat handledare åt lärarstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har Jens Gardesten, universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, identifierat fyra faktorer som han kallar ”den nödvändiga grunden” för blivande lärare.

– Jag såg inte framför mig att jag skulle se de här fyra delarna, jag gick ut med öppet sinne och lärarna fick med egna ord beskriva nödvändiga grunder i yrket. Vissa saker har förvånat mig, säger Jens Gardesten.

Den första delen av den här nödvändiga grunden är förmågan att visa mognad, att ta vuxenansvar. Handledarna beskriver att det är viktigt att den blivande läraren har kommit ur sin egen tonårsperiod och inte beter sig som en elev själv.

– Att man inte kommer ut och ska vara någon sorts rebell när man ska ut och ta ansvar för ungas utbildning är det allra viktigaste. Läraryrket kräver en viss mognad för att samspelet med barn och unga ska fungera. Handledarna ger även exempel på studenter som först misslyckas med detta, men som återkommer till lärarutbildningen efter några års livserfarenhet och lyckas bra. Och det finns inget mekaniskt samband med ålder, många unga lärarstudenter upplevs fungera väldigt bra, säger han.

En annan del i grunden är förmågan att ta plats och visa ledarskap. Att samla gruppen, hålla en genomgång för klassen, få blickarna på sig och visa sig som ledare. Enligt handledarna har många studenter problem med den här biten.

– Det kan finnas en nervositet de första gångerna, och även yrkesverksamma lärare gör ju misstag ibland. Men om studenten visar upprepade bekymmer att agera tydligt och lite bestämt när det behövs, så kan det bli problem. Men handledarna beskriver att det finns många sätt att hjälpa studenterna, och att många blir bättre under åren på utbildningen.

Läraryrket är ett komplext yrke

Del tre av fyra verkar däremot vara svårare att komma tillrätta med om den inte redan finns på plats: förmågan att ge plats åt eleverna.

– Det gäller att förstå hur studenterna uppfattar lärostoffet eller kommunikationen i klassrummet och ge dem utrymme att uttrycka sig. Flera handledare beskriver att det är svårt att hjälpa studenter som har svårt för sådana perspektivskiften. Det betyder ju inte att det är omöjligt, men det kan vara svårt inom ramarna för en lärarutbildning att hitta redskap att lära dem detta. Men det är en absolut nödvändig del i att vara lärare, säger Jens Gardesten.

Den fjärde och sista delen handlar också om en kommunikativ förmåga, för att lärarvardagens alla samspelssituationer med barngruppen eller skolklassen ska fungera.

– Det är en subtil, kommunikativ förmåga till överblick, att kunna agera med närvaro. Motsatsen till detta är när det blir mekaniskt, när man stänger av eleverna och fixerar sig vid ett monotont görande. Som att läsa en saga för barnen utan att vara uppmärksam på hur det landar eller vad som samtidigt pågår i rummet.

Den testverksamhet med lämplighetsprövning för de som söker till lärarutbildningen som pågår just nu fram till 2018 använder kriterier som liknar de som Jens Gardesten silat fram i sin forskning: kommunikativ förmåga, interaktiv förmåga, förmåga till självreflektion, förmåga att ta en ledarroll och motivation för den kommande yrkesutövningen.

Chocken många upplever när de möter skolvardagen måste upp på bordet 

Han menar själv att det kan finnas för- och nackdelar med lämplighetstest.

– Man kan diskutera lämplighetstest. Visar man stora brister i förmågan att kunna involvera andra i samspel och inte bara visa upp sig själv finns det data som tyder på att man kanske är mindre lämplig. Men samtidigt väcker det mängder med nya frågor kring hur det ska bedömas och så vidare.

Men han är mer intresserad av att utveckla själva ut bildningen för de som kommer in – oavsett urvalsmetod.

– Jag håller med de forskare och praktiker som menar att läraryrket är ett komplext yrke. Och ställer man upp på det måste man fundera på hur lärarutbildningen ser ut, och hur man kan förbereda studenter på detta komplexa yrke, som kan innehålla så mycket glädje och så många utmaningar.

En sak han menar att lärosätena kan bli bättre på, baserat på sina intervjuer med VFU-handledarna, är att tala klarspråk med studenterna om läraryrkets positiva och negativa sidor.

– Det är viktigt med en öppen och ärlig relation mellan studenten och de som ger utbildningen. Den chocken som många upplever när de först möter skolvardagen måste man lyfta upp på bordet och diskutera på ett prestigelöst vis. Den bör ju leda till, i bästa fall, ett väl avvägt och moget beslut av studenten. En del går en hel utbildning men söker sedan inte något lärarjobb, och vissa hoppar av. Det behöver inte vara negativt att några hoppar av tidigt efter att ha fått viktiga insikter. Men om personer hoppar av som med rätt stöd hade kunnat bli väldigt bra lärare, då finns utrymme för förbättring, säger Jens Gardesten.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.