Annons
Jens Gardesten disputerade i december.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Publicerad 13 februari 2017

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

Fakta

Resultaten i korthet

Fyra förmågor som pekas ut som nödvändiga för lärare är:

  • Visa mognad och ta vuxenansvar
  • Ta plats och visa ledarskap
  • Ge plats åt eleverna
  • Ha överblick och agera med närvaro

Ladda ner och läs hela doktorsavhandlingen "Den nödvändiga grunden: underkännanden och erkännanden under lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar"

Relaterat

Genom intervjuer med lärare som agerat handledare åt lärarstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har Jens Gardesten, universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, identifierat fyra faktorer som han kallar ”den nödvändiga grunden” för blivande lärare.

– Jag såg inte framför mig att jag skulle se de här fyra delarna, jag gick ut med öppet sinne och lärarna fick med egna ord beskriva nödvändiga grunder i yrket. Vissa saker har förvånat mig, säger Jens Gardesten.

Den första delen av den här nödvändiga grunden är förmågan att visa mognad, att ta vuxenansvar. Handledarna beskriver att det är viktigt att den blivande läraren har kommit ur sin egen tonårsperiod och inte beter sig som en elev själv.

– Att man inte kommer ut och ska vara någon sorts rebell när man ska ut och ta ansvar för ungas utbildning är det allra viktigaste. Läraryrket kräver en viss mognad för att samspelet med barn och unga ska fungera. Handledarna ger även exempel på studenter som först misslyckas med detta, men som återkommer till lärarutbildningen efter några års livserfarenhet och lyckas bra. Och det finns inget mekaniskt samband med ålder, många unga lärarstudenter upplevs fungera väldigt bra, säger han.

En annan del i grunden är förmågan att ta plats och visa ledarskap. Att samla gruppen, hålla en genomgång för klassen, få blickarna på sig och visa sig som ledare. Enligt handledarna har många studenter problem med den här biten.

– Det kan finnas en nervositet de första gångerna, och även yrkesverksamma lärare gör ju misstag ibland. Men om studenten visar upprepade bekymmer att agera tydligt och lite bestämt när det behövs, så kan det bli problem. Men handledarna beskriver att det finns många sätt att hjälpa studenterna, och att många blir bättre under åren på utbildningen.

Läraryrket är ett komplext yrke

Del tre av fyra verkar däremot vara svårare att komma tillrätta med om den inte redan finns på plats: förmågan att ge plats åt eleverna.

– Det gäller att förstå hur studenterna uppfattar lärostoffet eller kommunikationen i klassrummet och ge dem utrymme att uttrycka sig. Flera handledare beskriver att det är svårt att hjälpa studenter som har svårt för sådana perspektivskiften. Det betyder ju inte att det är omöjligt, men det kan vara svårt inom ramarna för en lärarutbildning att hitta redskap att lära dem detta. Men det är en absolut nödvändig del i att vara lärare, säger Jens Gardesten.

Den fjärde och sista delen handlar också om en kommunikativ förmåga, för att lärarvardagens alla samspelssituationer med barngruppen eller skolklassen ska fungera.

– Det är en subtil, kommunikativ förmåga till överblick, att kunna agera med närvaro. Motsatsen till detta är när det blir mekaniskt, när man stänger av eleverna och fixerar sig vid ett monotont görande. Som att läsa en saga för barnen utan att vara uppmärksam på hur det landar eller vad som samtidigt pågår i rummet.

Den testverksamhet med lämplighetsprövning för de som söker till lärarutbildningen som pågår just nu fram till 2018 använder kriterier som liknar de som Jens Gardesten silat fram i sin forskning: kommunikativ förmåga, interaktiv förmåga, förmåga till självreflektion, förmåga att ta en ledarroll och motivation för den kommande yrkesutövningen.

Chocken många upplever när de möter skolvardagen måste upp på bordet 

Han menar själv att det kan finnas för- och nackdelar med lämplighetstest.

– Man kan diskutera lämplighetstest. Visar man stora brister i förmågan att kunna involvera andra i samspel och inte bara visa upp sig själv finns det data som tyder på att man kanske är mindre lämplig. Men samtidigt väcker det mängder med nya frågor kring hur det ska bedömas och så vidare.

Men han är mer intresserad av att utveckla själva ut bildningen för de som kommer in – oavsett urvalsmetod.

– Jag håller med de forskare och praktiker som menar att läraryrket är ett komplext yrke. Och ställer man upp på det måste man fundera på hur lärarutbildningen ser ut, och hur man kan förbereda studenter på detta komplexa yrke, som kan innehålla så mycket glädje och så många utmaningar.

En sak han menar att lärosätena kan bli bättre på, baserat på sina intervjuer med VFU-handledarna, är att tala klarspråk med studenterna om läraryrkets positiva och negativa sidor.

– Det är viktigt med en öppen och ärlig relation mellan studenten och de som ger utbildningen. Den chocken som många upplever när de först möter skolvardagen måste man lyfta upp på bordet och diskutera på ett prestigelöst vis. Den bör ju leda till, i bästa fall, ett väl avvägt och moget beslut av studenten. En del går en hel utbildning men söker sedan inte något lärarjobb, och vissa hoppar av. Det behöver inte vara negativt att några hoppar av tidigt efter att ha fått viktiga insikter. Men om personer hoppar av som med rätt stöd hade kunnat bli väldigt bra lärare, då finns utrymme för förbättring, säger Jens Gardesten.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Annons
Annons

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera
Annons
Annons

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons