Forskaren: Lotteri-kritiken är oseriös

Redan timmarna innan Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande den 20 april var riksdagens oppositionspartier framme med sågen. Förslaget att ändra i det fria skolvalet blev den primära måltavlan när Jan Björklund (L) och Camilla Waltersson Grönvall (M) pratade om att kommissionen ville göra elever till ”lotteribollar” som skulle stoppas i en tombola.

– Det är en reaktion som bygger på ett missförstånd. Förslaget är inbäddat i fler åtgärder, och är en konsekvens av problemen med segregationen, som leder till att många elever har svårt att lyckas i skolan. Men politiker hittar det som är enklast att angripa och enklast för folk att förstå, istället för att läsa vad de egentligen skriver. Jag tycker inte att det är seriöst, säger Nihad Bunar, professor vid avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap på Stockholms universitet.

Han har genom åren lett ett antal forskningsprojekt som undersökt bland annat det fria skolvalet, konkurrensen på skolmarknaden och nyanlända elevers villkor. Nu är han även en av 20 skolforskare bakom en debattartikel i Dagens Nyheter som argumenterar för att lottningen är att föredra framför dagens system.

– Poängen är att vi måste göra någonting åt det nuvarande systemet. Det gynnar vissa och missgynnar andra. Eftersom det kommer att ta generationer att åtgärda grundproblemet med ett segregerat samhälle så vi måste göra någonting åt hur det ser ut nu. Detta är ett sätt att mildra effekterna, symptomen, av segregationen. Kan man göra någonting för att utjämna skillnaden mellan familjer med olika förutsättningar bör man det, säger han.

I debattartikeln beskrivs bland annat hur lottning används i skolsystem runt om i världen, och inte minst att det redan används vid antagningen till högskolan här i Sverige. Dessutom skriver forskarna att ”sannolikt kunde ingen i början av 1990-talet föreställa sig att föräldrar skulle vara tvungna att ställa barnen i kö redan på BB för att ha chans att gå på önskad friskola.”

– Det handlar inte heller om att fördela alla platser på alla skolor. Det handlar om de skolor dit många söker sig. Man vill utjämna spelplanen så att alla föräldrar har chansen att sätta sina barn i den skola man tror passar bäst, säger Nahid Bunar.

Som helhet är även han kritisk till Skolkommissionen, men bedömer att oppositionens fokus på lottning handlar mer om strategi än något annat.

– Du kan inte kritisera att fördela resurser, för det låter ju jättebra. Att satsa på lärarna, det låter också jättebra. Men lottning är någonting nytt. ”Det här kan vi sätta tänderna i” tänker man då, och går till attack.

Nihad Bunars egen kritik mot Skolkommissionen handlar snarare om att den inte går tillräckligt långt i sina förslag.

– Det blev en besvikelse. Man hade velat ha mer kraftfulla, konkreta förslag. De regionala skolnämnderna var lite nytt, och de kommer förmodligen inrättas eftersom regeringen måste visa att de gör något efter den här kommissionen. Ett symboliskt monument. Men har vi inte tillräcklig byråkrati redan? Ett argument för att friskolor lyckas bra är de har mindre byråkrati. Kanske vi skulle kunna montera ned istället, minska Skolinspektionen och Skolverket?

Det har funnits en uttalad ambition att ta fram förslag som faktiskt kan uppnå bred majoritet i riksdagen. Tror du att det har hämmat kommissionens arbete?

– Vill man att det ska gå bra för skolan? Då har vi forskning och beprövad erfarenhet som pekar på att vi borde göra vissa saker. Man borde presentera det och sedan försvara det med näbbar och klor. Istället för halvmesyrer.