Annons
Nyanlända behöver få använda sitt första språk i studierna, menar forskaren Jenny Nilsson Folke.
Nyanlända behöver få använda sitt första språk i studierna, menar forskaren Jenny Nilsson Folke.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Publicerad 13 februari 2017

Fakta

Så ger du nyanlända elever bättre förutsättningar

Stärk övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klasser.Fokusera på likheter i stället för olikheter när det gäller social inkludering. Det gäller nolltolerans för kränkningar.
Använd översättningsverktyg och ta vara på elevernas första språk, till exempel genom handledning på modersmålet.
Sätt in fortbildning kring hur man arbetar språkmedvetet.
Låt eleverna avgöra vad som är inkludering, lyssna på deras röster.

Källa: Jenny Nilsson Folke

Det är oerhört viktigt att det finns en samsyn på skolan och att man tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända eleverna.
Rektor måste se till att lärare får tid att samplanera, samundervisa och utvärdera undervisningen tillsammans.
En ämneslärare klarar sig inte på egen hand, utan måste få hjälp av modersmålslärare och en lärare i svenska som andra språk.
Eleverna måste få möjlighet att använda sitt starkaste språk som resurs i lärande.
Eleverna har rätt till studiehandledning på sitt eget språk.

Källa: Anna Kaya

Relaterat

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

Under 2015 kom 40 000 nya elever mellan 13 och 18 år till Sverige. Nu visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap på bristerna i den svenska undervisningen av nyanlända. Många av de nya eleverna upplever att det är svårt att bli inkluderade, att de står och stampar eller i värsta fall riskerar att gå baklänges på vägen från grundskola till gymnasiets språkintroduktion.

– De känner att gapet ökar mellan drömmar och verklighet. Dels kan självbilden få sig en törn och man tappar motivation, och dels uppstår frustration och osäkerhet. Man tar inte vara på den potential som eleverna har, säger Jenny Nilsson Folke, forskaren bakom avhandlingen ”Lives transitions: Experiences of learning and inclusion among newly arrived students”.
Ett problem är behörighetsreglerna för de nationella gymnasieprogrammen, som skärptes i läroplanen för gymnasiet 2011.

– Det är svårt att komma in på nationella program, och elever som gått i ordinarie klass på grundskolan hamnar ändå på språkintroduktion. Där är det väldigt svårt att möta allas nivåer och det eleverna känner det som en tillbakagång. De behöver snabbare kontakt med de nationella programmen, så att det inte blir ännu längre avstånd mellan förberedande och ordinarie undervisning på gymnasiet, säger Jenny Nilsson Folke.

I avhandlingen har hon tittat på hur nyanlända i tre kommuner upplever den svenska skolan, och hur väl den lyckas med deras inkludering och utbildning.
Trots att de flesta nyanlända elever tas emot i små landsortskommuner, är det eleverna i den lilla kommunen i studien som upplever det som svårast att bli socialt inkluderade.

Ett problem är att språkintroduktionen ser så olika ut hos olika huvudmän, menar Jenny Nilsson Folke.

– Jag ser att man behöver göra satsningar på språkmedvetenhet och sätta in fortbildningsinsatser, och sprida det ute i landet. I media och från politiskt håll lyfter man fram att det är bra med svenskspråkiga miljöer, men så enkelt är det inte. Man behöver gå bortom den förenklade hållningen och fråga eleverna hur inkluderingen fungerar, säger hon.

Ett bra sätt att börja är enligt henne att inse att det finns ett bristperspektiv på nyanlända elever.

– Man fokuserar på vad eleverna saknar, snarare än vad de har med sig. Man ser dem som blanka blad och ser inte vad de har med sig. Vi behöver bli bättre på att ta vara på deras längtan att lära sig och vara mer flexibla, så att de inte fastnar i förberedande verksamhet som de gör på gymnasiet, säger hon.

Anna Kaya är lärare och medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, och författare till boken ”Att undervisa nyanlända”. Hon håller med om beskrivningen.

– Skolan har ofta ett bristperspektiv, i stället för att se eleverna och bygga vidare på det som eleverna redan kan, har man ett tänk som är ”vi och dom”. Men de nyanlända eleverna är alla lärares ansvar, alla elever är våra elever, säger hon.

Ett problem enligt Anna Kaya är att den enskilda läraren som får bestämma på vilket språk elever ska redovisa sina kunskaper.
– Men eleverna måste få möjlighet att tänka, skriva och läsa på sitt starkaste språk, och att prata med varandra på modersmålet. De ska inte bara lära sig svenska utan kunskaper på svenska, och man måste få utveckla kunskaper på det språk man redan kan, säger hon.

Jenny Nilsson Folke har också tips till lärarna.

– Det är viktigt att man förändrar sitt sätt att se på andra språk, att förändra inställningen ”här är det svenska som gäller”. Det finns fortbildning på hur man kan arbeta språkmedvetet, säger hon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.