Annons
Alli Klapp. Foto: David Polberger

Forskaren: Ta bort "F" ur betygssystemet

Publicerad 14 oktober 2016

Betyget F riskerar att skapa mer utanförskap och sänka kunskapsnivån i Sverige. Det menar betygforskaren Alli Klapp på Göteborgs universitet som föreslår att man borde ta bort underkänt ur betygsskalan.
– Det skulle vara en möjlig väg att gå, säger hon.

I det senaste avsnittet av ”Uppdrag granskning” vittnar lärare om pressen att sätta höga betyg på sina elever för att få en bättre lön. Tillsammans med SVT-programmet har Lärarnas Riksförbund genomfört en enkätundersökning bland LR-medlemmar på kommunala skolor och friskolor.

Av de svarande uppgav 32 procent att de någon gång känt att rektor eller huvudman försökt påverka deras betygssättning. I 89 procent av fallen har rektorn velat höja en elevs betyg. Samtidigt bekräftar många lärare om hur de undviker att underkänna elever eftersom de då riskerar en för stor arbetsbelastning.

Alli Klapp, lektor i utbildningsvetenskap på Göteborgs universitet, har länge forskat om frågor kring betyg, betygssättning och bedömning i skolan. Så här ser hon på betygsdebatten.

– Jag vet inte i vilken ände man ska börja riktigt. Tittar man lite övergripande på det är det någonstans ett grundproblem att vi har ett konkurrensutsatt skolsystem som bygger på ett antagande om att skolor tävlar om eleverna, och att kvalitén på skolan mäts med betyg, säger Alli Klapp till Skolvärlden.

– Det innebär att det blir en press på flera aktörer i systemet. Eleverna pressas att få högre betyg, det blir press på lärarna, kommunerna och även rektorerna. Alla nivåer är pressade.

Alli Klapp berättar att hon i sitt arbete har träffat rektorer som känner press från utbildningsförvaltningar på kommunnivå, som på något vis använder betygsresultat för att utvärdera verksamheten.

– De måste leverera det de vill ha. Så det är inte bara på den nivån som det framgår i ”Uppdrag granskning”, utan det är även på högre nivåer. Både nationellt och internationellt, säger Alli Klapp och tillägger:

– Vi använder i dag betyg som en kvalitetsindikator i skolorna, i stället för att använda till exempel kvalitéten på undervisning eller flera andra mått som elevernas lärande och kunskaper. Vi har ett system som bygger på rätt förenklade antaganden om vad det är som gör att eleverna presterar.

När den sexgradiga betygsskalan gjorde sitt intåg i den svenska skolan var det med motiveringen att det skulle bli enklare för lärarna att bedöma vad eleven kan. Alli Klapp säger att tanken när systemet infördes var att E var minimumnivån, som i stort sett alla elever skulle klara om de var i skolan och deltog i undervisningen.

– Man såg inga direkta problem, man tänkte inte att 15 procent skulle få F och inte komma vidare till gymnasiet. Om man tänker att vi i dag har ungefär 15 procent av eleverna i årskurs nio som inte kommer in på ett gymnasieprogram för att de har för många F – frågan man borde ställa sig är hur det kommer sig att vi tycker att de inte ska få fortsätta i gymnasieskolan.

– Sedan utsätter man lärarna för en situation som kanske är ohållbar. De får inte den hjälp de behöver. Vi har ett betygssystem som på något vis skapar utanförskap.

Alli Klapp har tidigare gjort en studie på hur elever påverkas av betyg i årskurs 6 och resultatet visar att de lågpresterande eleverna påverkas negativt.

– Frågan är: Ska vi inte ha dessa elever i skolan och ge dem hjälp, i stället för att de ska hamna utanför? Någonstans är ju ändå uppgiften av samhället att ta hand om individerna och att lägstanivån höjs. Sedan kostar det väldigt mycket pengar att ha människor i utanförskap, säger hon och tillägger:

– Det är ju en pedagogisk fråga för lärarna att arbeta, med hjälp av olika stödinsatser, med den gruppen av elever som har det lite tufft. I stället för att de blir utstraffade.

Vad hade du i stället velat se för betygssystem?

– Jag tycker att man borde utvärdera bedömningssystemet och fundera på hur man kan skapa ett system som blir så bra som möjligt för alla inblandade. Vi behöver en skola som är till för alla, även de som inte lyckas med att få godkända betyg, säger Alli Klapp.

– Ta bort F. Det skulle vara en möjlig väg att gå. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Svenska som andraspråk

Svenskämnena låser in eleverna

SVA

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Lärarna: Stödet för SVA minskar

SVA

Förutsättningarna för SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och skolor. Och nu, med lite distans till flyktingkrisen, upplever en del lärare att intresset från makthavarna svalnar.

Annons
Annons
Annons
Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Annons
Annons

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Annons
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Planera rätt för en säker utflykt

Tillsynsansvar

Utflykter ger nya dimensioner till undervisningen – men innebär stort ansvar och kräver god planering. Läraren och utflyktsproffset Karin Boberg ger sina bästa tips för en lyckad dag med eleverna. 

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons