Forskaren: Ta bort ”F” ur betygssystemet

I det senaste avsnittet av ”Uppdrag granskning” vittnar lärare om pressen att sätta höga betyg på sina elever för att få en bättre lön. Tillsammans med SVT-programmet har Lärarnas Riksförbund genomfört en enkätundersökning bland LR-medlemmar på kommunala skolor och friskolor.

Av de svarande uppgav 32 procent att de någon gång känt att rektor eller huvudman försökt påverka deras betygssättning. I 89 procent av fallen har rektorn velat höja en elevs betyg. Samtidigt bekräftar många lärare om hur de undviker att underkänna elever eftersom de då riskerar en för stor arbetsbelastning.

Alli Klapp, lektor i utbildningsvetenskap på Göteborgs universitet, har länge forskat om frågor kring betyg, betygssättning och bedömning i skolan. Så här ser hon på betygsdebatten.

– Jag vet inte i vilken ände man ska börja riktigt. Tittar man lite övergripande på det är det någonstans ett grundproblem att vi har ett konkurrensutsatt skolsystem som bygger på ett antagande om att skolor tävlar om eleverna, och att kvalitén på skolan mäts med betyg, säger Alli Klapp till Skolvärlden.

– Det innebär att det blir en press på flera aktörer i systemet. Eleverna pressas att få högre betyg, det blir press på lärarna, kommunerna och även rektorerna. Alla nivåer är pressade.

Alli Klapp berättar att hon i sitt arbete har träffat rektorer som känner press från utbildningsförvaltningar på kommunnivå, som på något vis använder betygsresultat för att utvärdera verksamheten.

– De måste leverera det de vill ha. Så det är inte bara på den nivån som det framgår i ”Uppdrag granskning”, utan det är även på högre nivåer. Både nationellt och internationellt, säger Alli Klapp och tillägger:

– Vi använder i dag betyg som en kvalitetsindikator i skolorna, i stället för att använda till exempel kvalitéten på undervisning eller flera andra mått som elevernas lärande och kunskaper. Vi har ett system som bygger på rätt förenklade antaganden om vad det är som gör att eleverna presterar.

När den sexgradiga betygsskalan gjorde sitt intåg i den svenska skolan var det med motiveringen att det skulle bli enklare för lärarna att bedöma vad eleven kan. Alli Klapp säger att tanken när systemet infördes var att E var minimumnivån, som i stort sett alla elever skulle klara om de var i skolan och deltog i undervisningen.

– Man såg inga direkta problem, man tänkte inte att 15 procent skulle få F och inte komma vidare till gymnasiet. Om man tänker att vi i dag har ungefär 15 procent av eleverna i årskurs nio som inte kommer in på ett gymnasieprogram för att de har för många F – frågan man borde ställa sig är hur det kommer sig att vi tycker att de inte ska få fortsätta i gymnasieskolan.

– Sedan utsätter man lärarna för en situation som kanske är ohållbar. De får inte den hjälp de behöver. Vi har ett betygssystem som på något vis skapar utanförskap.

Alli Klapp har tidigare gjort en studie på hur elever påverkas av betyg i årskurs 6 och resultatet visar att de lågpresterande eleverna påverkas negativt.

– Frågan är: Ska vi inte ha dessa elever i skolan och ge dem hjälp, i stället för att de ska hamna utanför? Någonstans är ju ändå uppgiften av samhället att ta hand om individerna och att lägstanivån höjs. Sedan kostar det väldigt mycket pengar att ha människor i utanförskap, säger hon och tillägger:

– Det är ju en pedagogisk fråga för lärarna att arbeta, med hjälp av olika stödinsatser, med den gruppen av elever som har det lite tufft. I stället för att de blir utstraffade.

Vad hade du i stället velat se för betygssystem?

– Jag tycker att man borde utvärdera bedömningssystemet och fundera på hur man kan skapa ett system som blir så bra som möjligt för alla inblandade. Vi behöver en skola som är till för alla, även de som inte lyckas med att få godkända betyg, säger Alli Klapp.

– Ta bort F. Det skulle vara en möjlig väg att gå.