Forskning: Lärare och rektorer oense om planeringstid

I april 2019 publicerade Karlstad universitet resultatet av en enkätstudie där lärare fick svara på frågor om sin arbetsmiljö. Ett tydligt resultat den gången var att lärare säger sig sakna organiserad tid till planering och efterarbete av sin undervisning.

Nu, ett år senare, har samma forskare ställt samma frågor till rektorerna – och svaren ser väldigt annorlunda ut.

– Det är som en spegelbild. Drygt 80 procent av rektorerna anser att lärare har tid att planera och efterarbeta sin undervisning, säger Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik på Karlstad Universitet.

Han menar själv att skillnaden i resultat är ganska häpnadsväckande, eftersom det rör en så central del av lärarnas yrkesutövning.

– Vid sidan av själva undervisningen är planering och efterarbete det viktigaste som sker på en skola. Vi bedömer att det är avgörande för kvaliteten i undervisningen, och för lärares yrkesvillkor. Därför tycker jag det är väldigt intressant att det finns så olika föreställningar om villkoren för dem, säger han.

Man har olika bild av hur arbetssituationen ser ut

Kenneth Nordgren och hans forskarkollegor har ännu inte analyserat klart rektorernas svar, men de har kommit så pass långt att han vågar säga att det är en tydlig motsatsbild som framträder. Vad den skilda synen på sakernas tillstånd beror på tycker han är svårare att uttala sig om.

– Det är väldigt tydligt att rektorerna har en annan bild av tiden. Varför det är så har vi inga klara svar på. Man kan ana att lärare och rektorer delvis pratar om olika saker när de pratar om planering och efterarbete.

Teorin är att lärare avser planering och efterarbete av den konkreta undervisningen, vilket oftast är en ämnesinriktad aktivitet. Medan rektorerna ser all tid i arbetslaget som potentiell tid för planering och efterarbete.

– Men den tiden är nog ofta svårare att använda till planering och efterarbete av konkret undervisning. Arbetslag är ju ofta ämnesövergripande och mer elevcentrerade, säger Kenneth Nordgren.

Det låter som ett ganska stort glapp om man inte ens vet vad man pratar med varandra om?

Det här är tid som vi behöver freda

– Ja, precis. Man har olika bild av hur arbetssituationen ser ut och det tror vi är problematiskt.

En annan tänkbar förklaring finns enligt forskargruppen i de tidigare studier som visar att lärares planeringstid ofta är utspridd över hela dagar och hela veckor, vid tillfällen där det uppstår luckor mellan andra arbetsuppgifter. Det innebär att lärare får väldigt lite sammanhängande tid att planera och reflektera, även om tiden rent schemamässigt finns på papper.

– Det där betyder två saker. Dels är det väldigt svårt att samarbeta med ämneskollegor kring tid som är fragmenterad och utplacerad över hela dagen och dessutom ofta ligger på kvällstid. Och dels tror jag att det skapar en situation där lärare känner att de aldrig hinner slutföra sina tankar. Det blir en stressad situation där man inte riktigt hinner reflektera över lektionen och utvärdera vad man behöver ändra till nästa gång, säger Kenneth Nordgren.

Parallellt med enkäterna jobbar forskarna i ett pilotprojekt tillsammans med rektorer och lärare på en högstadieskola och ett gymnasium. Där experimenterar de med organiserad samplanering. Det innebär att lärarna är indelade i ämnesgrupper för att jobba kollegialt med för- och efterarbete, och att tiden till det arbetet är öronmärkt och skyddad.

– Det inte är helt enkelt, schematekniskt, att hitta tiden till det här men det går. Vi samarbetar med rektorer som tycker att det här är viktigt, och de har hittat tiden.

Det som krävs för att det här ska förändras på bred front enligt Kenneth Nordgren är en uppvärdering av lärares för- och efterarbete.

– Det handlar om att se den här tiden som lika viktig som undervisningstid, det vill säga att det är tid som behöver organiseras. Säger man bara att ”ni får försöka hitta en tid någonstans” så kommer det inte att fungera i längden. Det är en viktig sak att få både rektorer och lärare att se planering och efterarbete som kvalificerat arbete som varje vecka behöver fredad tid och en kollegial organisation, säger han.