Forskningen vässar pedagogiken

Politiker, huvudmän, skolledare, lärare, forskare och allmänhet – alla är vi oroade över att svenska elevers skolprestationer befinner sig i utförsbacke. Nyckeln för att vända utvecklingen är förstås mötet mellan läraren och eleven i klassrummet – och här spelar många faktorer in. En av dem är kvaliteten på själva undervisningen. Därför står det sedan i fjol i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
– Den nya skrivningen har gett intresset för skolforskning en jätteskjuts. Vi får väldigt mycket mer frågor om vad det här är och hur man ska göra, och det är inte helt enkelt, säger Eva Minten, ansvarig för forskningsspridning på Skolverket.
Sverige skulle behöva mer forskning som ligger nära verksamheten, men här ser hon en positiv utveckling.
– När det väl görs praktiknära forskning, som inom ”learning studies”, ger det stort genomslag. (Läs mer om learning studies i artikel intill, reds anm.)

Det sker en rad initiativ i Skolsverige som på olika sätt försöker överbrygga gapet mellan skolforskning och skolornas verksamhet. En lärare kan delta aktivt i forskningen eller inom ramen för fortbildning.
Universitetens forskarskolor och andra samarbetsprojekt mellan forskare och skolor ger lärare möjlighet att forska på deltid eller bidra aktivt med sina erfarenheter.
Projekten mynnar ut i en avhandling för forskaren och ibland även resultatrapporter från de lärare som deltagit men inte forskat. På köpet kan skolorna på detta sätt få en forskningsdialog bland skolans lärare och en utvecklad undervisning.
– Forskningen har blivit mer relevant alltefter- som fler lärare forskar. De kan tillföra ett vetenskapligt förhållningssätt, redskap för att systematisera det vi gör och de kan vara bollplank för oss andra lärare, säger Magnus Blixt, som är lärare, föreläsare och forskarbloggare.

En del kommuner låter forskande lärare arbeta centralt med flera skolor eller hålla i seminarier för kommunens lärare, men många vitt- nar om att de här lärarnas kompetens slarvas bort när forskningen är klar.
– Det ser väldigt olika ut eftersom kommunerna inte är vana vid den här kompetensen. Flera har gått tillbaka till sin vanliga tjänst för att skolan är för liten för att skapa en ny tjänst och det saknas pengar till cirkelverksamhet på flera skolor, men i Ludvika har man låtit sin licentiand fortsätta till doktor och hålla ämnesdidaktiska cirklar för kollegor, säger Martin Stolare på forskarskolan vid Karlstads universitet.
För lärare som inte vill eller har möjlighet att forska driver flera kommuner, regioner och skolor projekt som fortbildar lärare i skolforskning, samtidigt som de syftar till att skapa en organisation som främjar en forsknings- och utvecklingsorienterad kultur på skolan.
– Det är klart att vi kan gå på forskardagar, men jag tror det är bättre att själv försöka söka upp och sätta sig in i den forskning som finns för att sen diskutera med kollegorna hur vi gör och vad vi kan förändra. Det är inte så svårt och tidskrävande som man kan tro att till exempel läsa en avhandling om undervisning i Förintelsen, innan man undervisar om det. Det ger fler perspektiv, säger Magnus Blixt.

Skolverket har i uppdrag att samla in, sammanställa och sprida skolforskning. Resultatet finns på hemsidan och i en pocketserie, som också går att ladda ner. Myndigheten gör även utvecklingsinsatser på utvalda skolor och håller i utbildningsdagar.
– När vi har tittat på skolforskning genom åren har vi landat i fem viktiga faktorer som leder till god undervisning: kollegialt lärande, bedömning och feedback för lärande, ett tillåtande arbetsklimat, ett inkluderande perspektiv och ett tydligt pedagogiskt ledarskap, säger Eva Minten.
Har du något råd till lärare som vill arbeta mer vetenskapligt i klassrummet?
– De ska be rektor att börja arbeta långsiktigt med kollegialt lärande. Vi vet att det fungerar, men då måste man bygga in det strukturellt i schemat så att man träffas varje vecka år ut och
år in. Det är också viktigt att ta in en extern expert, annars riskerar man att prata alltför allmänt eller om enskilda elevers problem, säger Eva Minten.

Det är inte bara universiteten, myndigheter och enskilda kommuner som arbetar för en skola baserad på vetenskaplig grund. Lärarfacken, Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Sveriges skolledarförbund och Svenskt Näringsliv har inlett ett samarbete som ska göra den nya skrivningen i skollagen till verklighet.
– I flera decennier har det inte varit viktigt att lärare har tillgång till forskning och möjlighet att forska,
så vi välkomnar förändringen, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.