Forskningsfokus i Kungsbacka
I Kungsbacka jobbar kommunen för att fler lärare ska ha forskarutbildning. Som ett led i arbetet satsar man också på lektorstjänster.
– Det verkar kanske kaxigt att vi vill ha så många lektorer men det vi vill visa är att vi verkligen satsar på detta, säger Jens Alderblad utvecklingsledare i kommunen.
Redan för åtta år sedan tog Kungsbacka kommun beslut om att satsa på praxisnära forskning inom skolan.
– Skolans insatser ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet och det ville vi stärka. Kommunen instiftade därför en möjlighet för lärare i förskola och grundskola att delta i forskarutbildning och bli lektorer och det avsattes pengar för detta, berättar Jens Alderblad som är kommuns utvecklingsledare.
Den första läraren i projektet som disputerade gjorde det vid årsskiftet och har nu en lektorstjänst. Några har avlagt licentiatexamen och det finns ytterligare ett antal lärare som är under utbildning.
– Det vi säger genom att erbjuda de här lärarna en lektorstjänst är att vi vill behålla dem i kommunen. Det här är en kompetens vi är rädda om, kommunen har satsat pengar, och vill inte att lärarna ”sugs” upp av akademin, om du ursäktar uttrycket.
Tanken med lektorstjänsterna i Kungsbacka är att läraren har en tredjedel av sin tjänst som undervisande lärare, en tredjedel handlar om att initiera forskningen i den nära verksamheten och den sista delen av tjänsten består av fortsatta forskaruppdrag på universitet och högskola. Från början var tanken att det skulle finnas minst en lektor inom varje pedagogisk enhet i kommunen och det övergripande målet är att öka måluppfyllelsen för eleverna.
Under tiden som forskarutbildningen pågår fortsätter lärarna att undervisa på deltid.
– Det innebär en vinst och input för de verksamheter lärarna finns i. De deltar också i andra projekt som gynnar skolan. Det satsningen också bidragit till som är spännande är att vi ser ett betydligt större intresse generellt om vad forskning kan vara i det praxisnära perspektivet. Det är ett kliv framåt som är väl så viktigt.
Spridningen på lektorerna är stor. En av dem utvecklar det entreprenöriella lärandet inom de naturvetenskapliga ämnena. Andra forskar om styrdokumentens implementering och matematikutveckling. Den senaste licentiatavhandlingen rörde förskoleklassen.
Sett till hela Sverige är antalet lektorer inom grundskola och förskola ganska få. Jens Alderblad hoppas kommunens lektorer kommer skapa samarbeten med lektorer i närliggande kommuner.
– Sen hoppas vi förstås att vi genom våra satsningar kan dra ytterligare kompetens till oss, men primärt handlar det om att medarbetare och lärare i vår egen organisation ska kunna göra karriär på det här viset.
Intresserade lärare skriver en ansökan och vänder sig till kommunen som i sin tur har en dialog med aktuella lärosäten. Kommunen stöttar ekonomiskt och pedagogiskt men Jens Alderblad betonar att det inte handlar om någon gräddfil för lärarna, de antas till forskarutbildningen i konkurrens med övriga sökande.
– Det vi är lite stolta över är att vi drivit det här under ganska många år och vi ser att intresset ökar. Vi har fler som söker och vill ansluta till projektet än vi har möjlighet att sponsra. Det är jätteroligt. Och de forskningsskisser som de sökande lärarna presenterar är imponerande.