elevhalsa_catrine_k
Hälsosamtal

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Om projektet

Riksbankens Jubileumsfond utsåg i somras fem nya Flexitforskare.

Två av dessa tjänster gick till forskare vid Luleå tekniska universitet:

Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap, ska forska om samverkande hälsoarbete för barn och unga. Forskningen sker i samarbete med Norrbottens Kommuner, en intresseorganisation som företräder landets 14 nordligaste kommuner.

Ulrika Bergmark, biträdande professor i pedagogik, ska i samarbete med utbildningsförvaltningen i Piteå kommun arbeta med integration av forskning i skolundervisningen.

 

Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap vid Luleå universitet, är en av fem forskare som av Riksbankens Jubileumsfond utsetts till så kallade Flexitforskare. Dessa fem ska flytta sin forskning från universitetet ut till andra aktörer i samhället och ett övergripande mål är att bygga broar mellan universitet och det omgivande samhället. 

Själv har Catrine Kostenius lång erfarenhet av hälsofrämjande arbete i skolan. 

– Detta är min hjärtefråga och har varit det sedan jag skrev min doktorsavhandling. Jag har under årens lopp bedrivit forskning tillsammans med elever, skolledare, pedagoger och personal från elevhälsan. Fokus i projektet som Flexitforskare kommer att vara att arbeta med samverkande hälsoarbete för barn och unga i Norrbotten.

Catrine Kostenius ska bland annat titta närmare på de hälsosamtal som skolsköterskorna håller med eleverna i årskurs 4, 7, 9 och under första året i gymnasiet. Hälsosamtalen – som tar upp många olika aspekter av hälsa som kost, motion, det sociala, mentala, med mera – består av både samtal och enkäter och Catrine Kostenius beskriver materialet som en outnyttjad resurs inom forskningen.

– De här enkäterna innehåller massor av värdefull information om barn och ungas egna uppfattningar om sin hälsa. Det är tusentals barn som svarat på dessa och vi vill ta tillvara på denna guldgruva med data.

Utifrån datamaterialet ska forskarna ta reda på vad som får barn och unga att må bra. Ofta hamnar fokus på varför barn och unga inte mår bra, säger Catrine Kostenius, och tillägger att det självklart också är viktigt för att i nästa steg finna lösningar på problemen. Men den här gången kommer perspektivet utgå från att identifiera vad som bidrar till att främja hälsa och ställa frågor för att få kunskap om vad som gör att eleverna mår bra.

– Vi tror att materialet bland annat kan hjälpa oss att få syn på när det fungerar bra i skolan. Den informationen kan vi sedan använda för att jobba hälsofrämjande. Tillsammans med skolsköterskorna och eleverna kommer jag också titta på hur hälsosamtalen kan utvecklas.

En annan del av projektet handlar om hälsa och lärande utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv.

– Det finns mycket forskning som visar att det är viktigt att må bra för att kunna lära. I vår forskargrupp har vi funnit att eleverna själva också upplever det omvända. När man lär sig mår man bra. Hur kan vi då få till den här positiva rörelsen mellan hälsa och lärande?

Ytterligare en del handlar om hälsolitteracitet vilket innebär att öka kunskapen om sin egen hälsa.

– Vi har sett i egna studier att när eleverna får vara delaktiga i frågor som rör hälsa och trivsel i skolan mår de bra. Att få kunskap om och få reflektera över sin egen hälsa för att kunna göra hälsosamma val är viktigt. Vi vill titta vidare på hur detta ska kunna komma till stånd. Kan man koppla hälsouppgifter till olika ämnen? Hur kan pedagogisk personal och elevhälsopersonal jobba tillsammans? Och så vidare.

Men det handlar inte bara om skolan. I samhället finns en rad aktörer som jobbar med och för barn och ungas hälsa och välbefinnande, andra professioner som till exempel barn- och ungdomspsykiatrin, organisationer, privata initiativ för att inte tala om alla föräldrar och vårdnadshavare, säger Catrine Kostenius.

– Och då blir frågan: Hur kan en gemensam agenda se ut för att främja barns och ungas hälsa.

Projektet kommer att pågå i tre år.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm