SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har sedan 2010 haft skyldighet att erbjuda en samordnad individuell plan (SIP), men förskolan och skolan har i dag inte samma skyldighet och möjlighet.

Nu vill Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) se en förändring i frågan. Därför har man skickat en skrivelse till Regeringskansliet om en bestämmelse om SIP i skollagen, i likhet med den som finns i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Åsa Ernestam arbetar som utredare på SKL, och har författat skrivelsen, och hon menar att det är ett viktigt förslag att få igenom. 

– För de personer som behöver stöd från olika samhällsaktörer är det ju ett stort värde att man samordnar sina insatser så att det inte blir så trassligt för individen och familjen. Vi tycker att det haltar lite att det bara är socialtjänsten och hälso- och sjukvården som kan initiera samordnad individuell plan. De här barnen är i skolan och det är skolan som ofta ser de här behoven och vill kunna göra någonting, säger Åsa Ernestam.
 
Som det är nu enligt gällande lagstiftning så har inte skolan möjlighet att initiera samordnad individuell plan, om man inte har slutit en lokal eller regional överenskommelse.
 
– Det har man inte gjort överallt och det är lite otympligt. Vi tycker att skolan behöver ha den möjligheten. De här överenskommelserna omfattar absolut inte merparten av landets kommuner och för att det ska bli jämbördiga parter är det rimligt att det finns i skollagen. Det här är ett sätt att få mer tydlighet i de olika rollerna.
 
Åsa Ernestam tror inte att alla skolor i landet känner till möjligheterna till SIP i dag, men i de kommuner där man har slutit en överenskommelse tror hon att skolan välkomnar förslaget.
 
–  Jag tror att man tycker det är bra att skolan kan bli en jämbördig part. Man kan ju se behov att samordna insatser kring barn och unga som behöver stöd från socialtjänsten och hälso- och sjukvården men att man inte har någon kontakt där riktigt som man skulle behöva för att ta ett samlat grepp.
 
Hur påverkas lärarnas arbetssituation om det här skulle införas?
 
– Lärarna finns inte alls som en utpekad grupp i det här förslaget. Lärarna är viktiga så till vida att de ser elevernas behov. Men i själva SIP-arbetet behöver det absolut inte vara så att lärare sitter med på de här mötena – utan det kan vara en rektor eller en representant från elevhälsan. Man får på skolan komma fram till vem som är mest lämpad att sitta med och utforma en samordnad individuell plan.
 
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, tycker att SKL-förslaget låter lovvärt.

 
– Jag tycker att det är ett vettigt förslag och ett steg i rätt riktning för att tillgodose de här elevernas behov. Vi vet ju sedan tidigare att det är alldeles för många elever som faller ifrån på vägen och ju tidigare man kan ta in de förebyggande insatserna desto större möjligheter får det här barnet att faktiskt ta sig igenom skolan, säger hon.
 
Man samtidigt flaggar Åsa Fahlén för faran med att arbetsuppgiften kan falla mellan stolarna om det inte framgår tydligt vem det är som tillser att åtgärderna genomförs. Det riskerar också att hamna i knät på lärarna i form av ökad dokumentation, menar hon.
 
– Den risken finns alltid i dagens skola, tyvärr. Men jag har en förhoppning om att det här faktiskt i stället ska kunna minska behovet av administration – om det görs på ett samlat ställe, säger hon och fortsätter:
 
– Vi anser att det måste framgå av skollagen att det i planen (SIP) ska förtydligas vem som ska tillse att de åtgärder som skrivs fram i planen verkligen genomförs. Annars finns risk att ansvaret hamnar mellan stolarna. Den ansvarige kan vara en person inom elevhälsan, socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Om det är skolan som initierar en SIP bör den ansvarige personen finnas inom elevhälsan. Det är alltså inte en läraruppgift.
 
Med tanke på det politiska stilleståndet så är det svårt att veta när förslaget kan bli verklighet, men Åsa Ernestam har svårt att se att det skulle finnas ett politiskt motstånd mot den inskickade skrivelsen.
 
– Jag tror att det är väldigt många partier som skulle tycka att det här vore bra. Med tanke på att det här ska in i en proposition, som den nya regeringen lägger, kan det ta lite tid. Men kan man stoppa in det i en redan pågående utredning kan det snabba på det hela. Jag tror att det troligaste tidsmässigt är att man kommer fram med detta tidigast 2020, säger hon.