Förslag: Slopa kravet på åtgärdsprogram
Regeringens utredning för att minska lärares administration fortsätter.Nu föreslår utredaren Thomas Persson att kravet på åtgärdsprogram för elever med särskilt stöd avskaffas.– Lärare ska undervisa, inte bli byråkrater, säger Jan Björklund.Ibrahim Baylan är dock kritisk till delar av förslaget.
Sedan tidigare har Thomas Perssons utredning resulterat i att man tagit bort kravet på individuella utvecklingsplaner i betygsårskurser. I de övriga åldrarna ska IUP göras en gång per läsår istället för en gång per termin.
Skolverket ska också få i uppdrag att utforma en mall över hur IUP ska utformas på ett enklare sätt.
På onsdagen presenterade Jan Björklund och Thomas Persson ett nytt förslag som ska sänka lärarnas administrativa börda.
Det krav på skriftliga åtgärdsprogram som i dagsläget måste upprättas för elever med behov av särskilt stöd ska tas bort.
– Vi ser att arbetet med dokumentationen ökar, och det ganska kraftigt. Det får till följd att lärare får allt mindre tid till lärandeprocessen, säger Thomas Persson på presskonferensen.
Han fortsätter:
– Vi ser inte att de här elevernas resultat har förbättrats i och med att åtgärdsprogrammen har ökat i antal den senaste tiden.
Enligt Thomas Persson har många lärare vittnat om att det tar mellan två och fyra timmar att utforma ett åtgärdsprogram – och att det i vissa fall kan vara 50 procent av eleverna som i dagsläget ingår i ett sådant.
Istället vill Thomas Persson och Jan Björklund införa en typ av trappmodell.
Om en elev inte befaras de nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska den till en början ges stöd inom den ordinarie undervisningen. Räcker inte det ska ärendet anmälas till rektorn som tar beslut om eleven har behov av särskilt stöd – och då ska ett åtgärdsprogram upprättas.
– Det här är en långtgående och stor förändring. Jag har besökt många skolor där lärare och skolledare tar upp problemen med åtgärdsprogrammen och att de inte leder någonstans, säger Jan Björklund.
Kvar finns dock möjligheten för föräldrar att begära att det särskilda stödet dokumenteras i form av ett åtgärdsprogram.
– Det är för att föräldrar ska kunna överklaga, säger Jan Björklund.
Men Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson, är kritisk till föräldrarnas möjlighet att kunna kräva åtgärdsprogram.
– Det är viktigt och positivt att man tar tag problemet med lärarnas administration, men själva förslaget riskerar att fördjupa ojämlikheten i den svenska skolan tillsammans med läx-rut, säger han till Skolvärlden.se.
Han fortsätter:
– Nu vill man införa ett system där det är upp till föräldrarna att kräva åtgärdsprogram. Redan i dag är mycket i den svenska skolan kopplat ihop med föräldrarnas förmåga, utbildning och socioekonomiska situation. Att nu i ett regelverk ytterligare förstora den klyftan är för mig obegripligt.