Höga förväntningar på utbildningen

Utanför aulan på Södertörns högskola väntar blivande gymnasielärare i svenska på sin allra första lektion. Skolvärlden passade på att fråga om deras förväntningar på utbildningen och varför de valt att bli just lärare.

Elin Blomgren. Läser ämneslärarutbildning, svenska och engelska 

– Läraryrket är något jag tänkt på under ett par år. Jag har själv haft både bra och dåliga lärare och jag har sett hur de verkligen påverkat både mig och andra. När jag var yngre tänkte jag att jag skulle vilja bli en bra lärare för jag ville inte att andra skulle få samma problem som jag fick. 

Hur är en bra lärare då?
– Det är en som lyssnar på eleverna och kan anpassa undervisningen efter eleverna. Jag hade till exempel en lärare nu på gymnasiet som var jättebra på det. En kompis i klassen hade svårt att skriva prov tillsammans med andra för hon blev så stressad och då ordnade läraren så att hon kunde sitta i ett eget rum. Det är så jag tänker att en lärare ska vara.

Vad har du för förväntningar på utbildningen?
– Jag hoppas att jag ska få lära mig allt jag behöver för att bli en bra lärare. Jag har hört att lärarutbildningen på Södertörn är bra. Dessutom är det ett interkulturellt perspektiv på utbildningen här och det gillar jag. 

Markus Tillgren. Läser ämneslärarutbildning, svenska och förhoppningsvis historia.

– Jag gillar att jobba med ungdomar, framförallt de som är lite äldre.  Jag har en del erfarenhet av att arbeta med unga genom att ha coachat ett ungdomslag i amerikansk fotboll. Dessutom är min mamma lärare. Men jag har funderat över vad jag ska jobba med ett bra tag och har hunnit testa på en del. Till slut stod det mellan polis och lärare, men lärare kändes mer rätt. 

Vad har du för förväntningar på utbildningen?
– Höga! Jag hoppas att det ska bli roligt. Men jag känner mig väldigt nervös inför nästa termin när vi börjar läsa svenska. Det var ju ett tags sen jag höll på med grammatik, men det kommer att bli kul. Det är också skönt att vi kommer ut på praktik redan första terminen så man får känna på hur det är, på riktigt. 

Helena Hellmark. Läser ämneslärarutbildning, svenska och historia eller religion 

– Jag har hunnit syssla med lite allt möjligt och kom till en punkt där jag inte riktigt visste hur jag skulle gå vidare. Då fick jag en fråga om vad jag tycker är roligast: ”att föreläsa och att jobba med människor, sa jag” och fick jag svaret, du borde bli lärare. Det blev lite av en aha-upplevelse, varför hade jag inte tänkt på det tidigare?  Jag har också sysslat en del med teater och tycker om att prata inför folk och stå på scen.

Vad har du för förväntningar på utbildningen? 
– Svår fråga, jag vet inte riktigt. Men jag hoppas att den ska ge mig verktyg för hur jag ska agera i klassrummet. Och jag hoppas också att utbildningen ska ge mig lite utmaningar. Samtidigt är det en känsla av skräckblandad förtjusning just nu. Vad förväntas egentligen av mig, det var ett tag sedan jag läste och jag har aldrig pluggat på den här nivån tidigare. 

Skolvärlden passade också på och frågade de blivande lärarna vad de tycker om alla de politiska reformförslag som just nu haglar över skolan. Som hårdare antagningskrav till lärarutbildningen, tidigare betyg och mindre klasser. 

– Jag bor i Stallarholmen och valde faktiskt Södertörn mycket för att de har högre intagningspoäng än Eskilstuna. Idag har vi ett samhälle där lärare säkert blir ifrågasatta i högre utsträckning än vad vi ifrågasatte våra lärare. Eleverna googla och kollar upp saker. Då måste man som lärare naturligtvis kunna sitt ämne bra och då är det kanske bra med högre intagningskrav, säger Helena Hellmark och fortsätter 

– Men jag har svårt att se vad tigare betyg skulle göra för skillnad. Mindre klasser kan jag väl se poängen med men jag tror mycket handlar om…

– Det handlar om gruppen, fyller Markus Tillgren i. Vi var 16 elever i min mellanstadieklass. På högstadiet blev vi 36 och trots det var den klassen tystare. Det beror helt på gruppsammansättningen, skulle jag säga.