Annons

"Förstatligande minskar mångfalden"

Publicerad 10 februari 2014

Relaterat

Skolans kommunalisering är ett misslyckande anser regeringens utredare Leif Lewin. Skolvärlden har frågat partiernas representanter i utbildningsutskottet hur de vill förändra styrningen av skolan. Vad betyder en förstatligad skola för Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – och vad betyder "ett utökat statligt ansvar" för partier som inte vill ha statligt huvudmannaskap?

MODERATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Varför inte?
Nya moderaterna prioriterar reformer som forskning och beprövad erfarenhet har visat höjer kunskapsresultaten. Vi prioriterar mer och tidigare särskilt stöd, utökad undervisningstid samt stärkt status för läraryrket.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Regeringen har tagit steg för att staten ska ta ett större ansvar inom vissa områden. Inrättandet av Skolinspektionen är ett tydligt exempel på detta. Karriärtjänster för lärare samt förändringar av lärarutbildningen är ett annat viktigt område där staten har tagit ett större ansvar.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Nya moderaterna vill fortsätta att stärka elevers ämneskunskaper. Det innebär tidigare kunskapsuppföljning och fortsatt fokus på att varje elev ska uppfylla kunskapsmålen.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Det finns risk att mångfalden av skolor skulle minska. Det kan betyda att enskilda elever drabbas hårt när skolor har mindre förutsättningar att anpassa sin verksamhet efter lokala förhållanden.

FOLKPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja

Varför?
För stora kvalitetsskillnader mellan och inom kommunerna, dålig status för lärarna, låga löner, dåliga utvecklings-och karriärmöjligheter och svårt för staten att få igenom viktiga reformer ända ner på lokal nivå.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att staten helt övertar ansvaret för resursanslag, resurstilldelning, kvalitetsuppföljning och tydligare vidtar åtgärder, till exempel lägga ner en dålig skola, satsa på fortbildning, höja lärarnas löner etc. I dag kan vi nationellt driva en viss fråga, men sedan är det väldigt mycket beroende av vad huvudmännen gör.

Hur ska detta ske?
Först och främst inväntar vi utredningen om kommunaliseringens effekter. Nästa steg är att fortsätta opinionsbilda så att fler partier ser behovet av en sådan reform. Min åsikt är att detta bör ske så snabbt som möjligt med tanke på de stora negativa effekterna vi redan ser efter 1989års beslut.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, som lokalfrågor. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen. Deras roll måste tydliggöras, exempelvis ansvar för förskola, lokalfrågor etc, vilket uppföljningsansvar man eventuellt ska ha. Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, t.ex. lokalfrågor, vid ett förstatligande. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen.

Vad händer med friskolorna?
Vi har inga planer att avskaffa de fristående skolorna, viktigast är att de verkar under samma skollag.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Ökad likvärdighet när det gäller resursfördelning, karriärmöjligheter, generell ökad status när man inte längre blir beroende av kommunalbudgeten

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Flera av de reformer som vi genomför och aviserat är de jag vill se. Mer krav på behörighet, tydligare krav på rektorer avseende pedagogisk kompetens etc.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Det blir konsekvensen med vårt förslag om statlig skola, så ja.

KRISTDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Kommunerna har i dag en upparbetad organisation som fungerar så väl att ingenting talar för att en förändring till förstatligande skulle bli bättre.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Jag vill ha den uppdelning som idag förekommer.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Att de som har det tuffast får ett bättre stöd. Att det finns ökat utrymme för läromedel. I övrigt har vi ett antal förslag i vår skolrapport på partiets hemsida.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
För mycket likriktning och mindre personligt ansvarstagande. Idag vill varje kommun ha den bästa skolan. Detta gynnar skolans kvalitetsutveckling.

CENTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Besluten om resursfördelning och satsningar på utveckling och kvalitet fattas bäst så nära verksamheten som möjligt. Därför är Centerpartiet för ett fortsatt lokalt eller fristående huvudmannaskap för skolan. De reformer som genomförts under alliansregeringen måste få börja verka så vi ser att vi är på rätt väg. Staten är ingen kassako som många tycks tro, problemen löser sig bara det blir förstatligat. Att nu börja diskutera att förändra hela den organisatoriska tillhörigheten vore förödande på det kvalitetsarbete som nu behöver ske på många skolor. Men vi får samtidigt inte glömma att det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra, låt oss lära mer av de goda exemplen.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Vi har ett statligt ansvar i form av beslut om styrdokument, Stöd via Skolverket och en skolinspektion mm. Dessutom har staten ansvar för lärarutbildningen. Det räcker.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Ett tydligare fokus på kvalitet och ledarskap. Det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra och elever, rektorer och lärare arbetar tillsammans och når målen för de allra flesta. Den bilden ges inte i media och det är synd för det finns många goda exempel. Låt oss titta på det som fungerar och göra mer av det

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej inte i stort, men det klart att kommunerna har ett ansvar för att erforderliga resurser finns till skola och utbildning.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Staten är ingen kassako eller garant för att det ska komma mer pengar till skolan. Det blir alltför likriktat, i ett Sverige som ser olika ut. Därför ska besluten ligga så nära verksamheten som möjligt. Dessutom är det väl ingen som definierat vad ett förstatligande skulle vara utan del flesta talar om starkare statligt inflytande.

SOCIALDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Det har alltid funnits ett delat ansvar för skolan mellan stat och kommun. Redan idag styr staten genom skollag, läroplaner, kursplaner, timplaner, allmänna råd, lärarutbildning, befattningsutbildning för rektorer, samt olika riksdagsbeslut. Ansvarsfördelningen är naturligtvis en fråga som alltid måste hållas levande.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Mer resurser och ett resursfördelningssystem i alla kommuner som bättre styr pengar efter behoven. Ökat stöd till lärare och rektorer och övrig personal. Mer kompetensutveckling, minskad administration, mindre klasser. Kommuner ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar. Stopp för riskkapitalbolag. Vinster ska återinvesteras i verksamheten.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Ja, de ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Jag tror inte att den reformen förändrar så väldigt mycket. Skulle bara vara ännu en ny reform som skapar turbulens. Bättre att diskutera hur ansvarsfördelningen ska kunna utvecklas mellan stat och kommun.

MILJÖPARTIET

Bör skolan förstatligas?
En del av dagens problem kan härledas till otydlighet i ansvarsfördelningen i skolväsendet. Därför behöver ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggöras. Resursfördelningen till skolan måste ske på ett genomtänkt sätt så att elevernas olika socioekonomiska förhållanden kompenseras. Så sker inte idag, en bättre samverkan mellan stat och kommun är ett viktigt steg för att åstadkomma det.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Staten ska aktivt stödja huvudmännen i skolans löpande utvecklingsarbete samt skapa förutsättningar för lärarnas kompetens- och löneutveckling. Stat och kommun måste ta gemensamt ansvar för likvärdighet och elevernas rätt till exempelvis elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och bemannade skolbibliotek. Staten ska också ta ansvar för att stora förändringar som lärarlegitimationsreformen helt och fullt kan finansieras och genomföras. 

Hur ska ett förstatligande ske?
Vi ska inte forcera igenom fler stora reformer med otydliga syften, av det har vi redan de senaste åren haft för mycket. Skolorna måste få arbetsro så att de får rimliga möjligheter att arbeta. Förändringar av skolans organisation ska ske så att det kan säkerställas att varje reform är finansierad och väl förankrad i forskning och profession, gärna med bred politisk förankring.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan men i nära samarbete med staten.

Vad händer med friskolorna?
Friskolorna ger elever möjlighet att välja den pedagogik eller den inriktning de vill. Friskolekommittén slöt en överenskommelse som innehåller flera förbättringar av friskolornas marknad. Vi vill dock att skolor ska drivas utan vinstsyfte. De ska drivas av passion för utbildning, skattemedel som investeras i skolan ska komma lärare och elever till del. Ingen vinstutdelning får ske, eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Innan vi tar ställning till begreppet förstatligande vill vi veta vad som åsyftas. Förstatligandets tillskyndare har inte beskrivit vad det egentligen är man föreslår. Vi anser att staten ska ta ett större ansvar för skolornas utveckling så som vi har beskrivit. Det skulle leda till en skola med bättre resultatutveckling och en förbättrad likvärdighet samtidigt som de löpande administrativa besluten även fortsättningsvis fattas nära människorna.  

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Varje elev ska få den tid hon eller han behöver med sin lärare. För att åstadkomma det ska vi anställa fler vuxna i skolan och rensa i lärarnas administrativa arbetsbörda. Tidiga insatser är viktigt. Varje elev som är i behov av extra hjälp ska få det så snart det upptäcks.  Läraryrket ska göras mer attraktivt genom bättre villkor och högre lön. 

Bör kommunernas inflytande förändras?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan, men i nära samarbete med staten.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Skolan mår inte bra av omvälvande organisatoriska förändringar med oklara syften. Miljöpartiet föreslår att ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggörs så som har beskrivits. 

VÄNSTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja.

Varför?
Med ett statligt helhetsansvar kan man på ett betydligt bättre sätt än i dag trygga likvärdigheten i skolan, det låter sig inte göras av hundratals olika huvudmän - fristående och kommunala. Man kan införa en finansieringsmodell som innebär skolor får ekonomiska förutsättningar som viktas efter behoven.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Det innebär ett statligt huvudmannaskap med arbetsgivaransvar och en statlig finansieringsmodell.

Hur ska detta ske?
Svårt att säga, det kräver dels en grundlig utredning, en bred enighet politisk och med fackliga organisationer.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Ansvar för lokaler, beläggning och placering av skolor, men det kan också handla om annat ansvar. Det bör dock utredas.

Vad händer med friskolorna?
Ett förstatligande av skolan omfattar alla skolor även de fristående. Vänsterpartiet vill ha en skola som organiseras i offentlig och gemensam regi.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Vi tror att det bidrar till en mer likvärdig skola, men inte ensamt. Det fria skolvalet måste också avskaffas. Dessutom krävs mer resurser till fler lärare och mindre grupper.

 

SVERIGEDEMOKRATERNA

Vill ni förstatliga skolan?
Ja, vi vill att staten skall vara huvudman för skolan.

Varför?
Det skulle innebära att riksdagen skulle få det lättare att styra skolan och framförallt att skolan skulle bli mer jämlik. Som det är nu skiljer sig skolor åt avsevärt beroende på att vissa kommuner är rika, andra fattiga. Det skulle bli lättare att skapa en skola där eleverna i hela landet ges samma möjligheter och förutsättningar. Rent organisatoriskt skulle staten som huvudman erbjuda fördelar. Vi menar också att lärarnas status skulle bli högre med en statlig skola och med högre status följer förhoppningsvis också en bättre löneutveckling.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att sätta staten som huvudman i stället för kommunerna skulle såklart innebära betydande svårigheter vid omorganiseringen och därför föreslår vi en utredning för hur staten skall bli huvudman och exakt hur det skall se ut. Kommunernas roll blir ju beroende av exakt hur huvudmannaskapet kommer att se ut, vilket utredningen får peka på.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
I dag betalar kommunerna lärarnas löner och pengarna till det kommer från kommunalskatten. Innan kommunaliseringen rådde heller inget totalt statligt huvudmannaskap utan det var mer frågan om ett dubbelt huvudmannaskap. Kommunerna betalade lärarnas löner medan staten tillsatte tjänsterna. Om staten skall betala lärarnas löner är vi tvungna att lägga om hela skattesystemet och därför föreslår vi en utredning för att på bästa sätt kunna hitta lösningar som fungerar.

Vad skulle hända med friskolorna?
Vår inställning till friskolor påverkas inte av huruvida övrig skola har kommun eller stat som huvudman.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

Annons
Annons

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

Annons
Valet 2018

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera
Annons
Annons

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

Annons

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Kritik mot Skolverket

Tjänstemän på Skolverket anklagas för att sabotera kunskapskraven

Kritik

Dagens kritiserade kunskapskrav är resultatet av att tjänstemän på Skolverket medvetet gick emot regeringens direktiv. Det menar skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad, som hänvisar till läckta interna dokument.

Skolverket efter kritiken: Kunskapskraven togs fram i bred dialog

Kunskapskraven

Skolverket ser över sina interna processer efter kritiken, men vänder sig samtidigt mot den.
– Det satt inga enskilda tjänstemän och kokade ihop någonting på egen hand, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Skolvärlden.

”Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd”

Debatt

Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd. Det är anledningen till att vi inte ska ha vinster i välfärden, skriver Lisa Palm, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt Inititativ. 

Kommentera

Avtalsrörelsen: 63 000 har skrivit på upprop för lärarna

Avtalsrörelsen

Namninsamlingen till stöd för lärarnas krav har passerat målet på 50 000 underskrifter. På tisdagen lämnar lärarfacken över listan till SKL.
– Det finns ett otroligt engagemang för lärarna även utanför skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Jag var dömd att misslyckas med en elevassistent

Elevassistent

Idrottsläraren Alexander Skytte: ”Elevassistent till en elev med utåtagerande beteende kan vara en av de sämsta lösningarna jag har stött på. Tro mig, jag har haft fyra olika enbart på lågstadiet”.

Läromedelsbranschen måste tänka om innan det är försent

Debatt

Läromedelsproducenterna måste förnya både koncepten och prissättningen. Det menar Rolf Ekelund, lärare och tidigare läromedelsförläggare.

Kommentera

Garantin blir verklighet: ”Bra att fånga upp eleven tidigt”

Beslut

Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska få hjälp har fått gehör i riksdagen. Specialpedagogen Maria Axelsson ser positivt på beslutet.
– Det är bra att kartläggningen och analysen görs tidigt, säger hon.

20 000 lämnar skolan utan betyg: ”Ett misslyckande”

Studenten

20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.

Betyg

Professorn: Glädjebetyg vanligast på friskolor

Forskning

Fristående skolor sätter glädjebetyg i större utsträckning än kommunala, enligt en ny studie vid Stockholms universitet. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan pekas ut som mest generösa i betygssättningen.
– Tilliten till skolan riskerar att undergrävas, säger Gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Ministern på krigsstigen mot Björklund

Vinstjakten

Gymnasieminister Anna Ekström utmanar Jan Björklund före röstningen i riksdagen om att begränsa företagens vinster i skolan.

Efter debatten: ”Alla elever ska vara inkluderade”

Inkludering

Idén om inkludering i skolan ifrågasätts från flera håll.
Men är det så komplicerat att ge alla elever en sådan möjlighet? 
– Alla elever ska vara inkluderade och skolan ska kunna lösa det, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. 

”Man måste skala på kunskapskraven”

Forskning

Brist på undervisningstimmar tillsammans med en utökad kursplan gör arbetet svårt för lärare i hem- och konsumentkunskap. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Det gör att man måste skala på kunskapskraven, säger Johanna Prytz, lärare i ämnet. 

Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Så segregerad är skolan i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Så segregerad är skolan i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

Så segregerad är skolan i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

Så pyser du rätt

Pys

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.

De vill få fler att leva lärarlivet

Nyexad.

Hur är det att vara nyexaminerad lärare? Skolvärlden möter de poddande lärarna Therese och Nathalie som har avverkat sina första yrkesår. 
De berättar om sina gamla farhågor och förväntningar – vilka som infriades och vilka som inte gjorde det.

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons