Annons

"Förstatligande minskar mångfalden"

Publicerad 10 februari 2014

Relaterat

Skolans kommunalisering är ett misslyckande anser regeringens utredare Leif Lewin. Skolvärlden har frågat partiernas representanter i utbildningsutskottet hur de vill förändra styrningen av skolan. Vad betyder en förstatligad skola för Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – och vad betyder "ett utökat statligt ansvar" för partier som inte vill ha statligt huvudmannaskap?

MODERATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Varför inte?
Nya moderaterna prioriterar reformer som forskning och beprövad erfarenhet har visat höjer kunskapsresultaten. Vi prioriterar mer och tidigare särskilt stöd, utökad undervisningstid samt stärkt status för läraryrket.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Regeringen har tagit steg för att staten ska ta ett större ansvar inom vissa områden. Inrättandet av Skolinspektionen är ett tydligt exempel på detta. Karriärtjänster för lärare samt förändringar av lärarutbildningen är ett annat viktigt område där staten har tagit ett större ansvar.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Nya moderaterna vill fortsätta att stärka elevers ämneskunskaper. Det innebär tidigare kunskapsuppföljning och fortsatt fokus på att varje elev ska uppfylla kunskapsmålen.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Det finns risk att mångfalden av skolor skulle minska. Det kan betyda att enskilda elever drabbas hårt när skolor har mindre förutsättningar att anpassa sin verksamhet efter lokala förhållanden.

FOLKPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja

Varför?
För stora kvalitetsskillnader mellan och inom kommunerna, dålig status för lärarna, låga löner, dåliga utvecklings-och karriärmöjligheter och svårt för staten att få igenom viktiga reformer ända ner på lokal nivå.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att staten helt övertar ansvaret för resursanslag, resurstilldelning, kvalitetsuppföljning och tydligare vidtar åtgärder, till exempel lägga ner en dålig skola, satsa på fortbildning, höja lärarnas löner etc. I dag kan vi nationellt driva en viss fråga, men sedan är det väldigt mycket beroende av vad huvudmännen gör.

Hur ska detta ske?
Först och främst inväntar vi utredningen om kommunaliseringens effekter. Nästa steg är att fortsätta opinionsbilda så att fler partier ser behovet av en sådan reform. Min åsikt är att detta bör ske så snabbt som möjligt med tanke på de stora negativa effekterna vi redan ser efter 1989års beslut.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, som lokalfrågor. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen. Deras roll måste tydliggöras, exempelvis ansvar för förskola, lokalfrågor etc, vilket uppföljningsansvar man eventuellt ska ha. Kommunernas roll bör vara att ta hand om praktiska saker, t.ex. lokalfrågor, vid ett förstatligande. Däremot ska de inte ansvara för själva undervisningen.

Vad händer med friskolorna?
Vi har inga planer att avskaffa de fristående skolorna, viktigast är att de verkar under samma skollag.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Ökad likvärdighet när det gäller resursfördelning, karriärmöjligheter, generell ökad status när man inte längre blir beroende av kommunalbudgeten

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Flera av de reformer som vi genomför och aviserat är de jag vill se. Mer krav på behörighet, tydligare krav på rektorer avseende pedagogisk kompetens etc.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Det blir konsekvensen med vårt förslag om statlig skola, så ja.

KRISTDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Kommunerna har i dag en upparbetad organisation som fungerar så väl att ingenting talar för att en förändring till förstatligande skulle bli bättre.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Jag vill ha den uppdelning som idag förekommer.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Att de som har det tuffast får ett bättre stöd. Att det finns ökat utrymme för läromedel. I övrigt har vi ett antal förslag i vår skolrapport på partiets hemsida.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
För mycket likriktning och mindre personligt ansvarstagande. Idag vill varje kommun ha den bästa skolan. Detta gynnar skolans kvalitetsutveckling.

CENTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Nej

Varför inte?
Besluten om resursfördelning och satsningar på utveckling och kvalitet fattas bäst så nära verksamheten som möjligt. Därför är Centerpartiet för ett fortsatt lokalt eller fristående huvudmannaskap för skolan. De reformer som genomförts under alliansregeringen måste få börja verka så vi ser att vi är på rätt väg. Staten är ingen kassako som många tycks tro, problemen löser sig bara det blir förstatligat. Att nu börja diskutera att förändra hela den organisatoriska tillhörigheten vore förödande på det kvalitetsarbete som nu behöver ske på många skolor. Men vi får samtidigt inte glömma att det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra, låt oss lära mer av de goda exemplen.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Vi har ett statligt ansvar i form av beslut om styrdokument, Stöd via Skolverket och en skolinspektion mm. Dessutom har staten ansvar för lärarutbildningen. Det räcker.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Ett tydligare fokus på kvalitet och ledarskap. Det finns många skolor som fungerar fantastiskt bra och elever, rektorer och lärare arbetar tillsammans och når målen för de allra flesta. Den bilden ges inte i media och det är synd för det finns många goda exempel. Låt oss titta på det som fungerar och göra mer av det

Bör kommunernas inflytande förändras?
Nej inte i stort, men det klart att kommunerna har ett ansvar för att erforderliga resurser finns till skola och utbildning.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Staten är ingen kassako eller garant för att det ska komma mer pengar till skolan. Det blir alltför likriktat, i ett Sverige som ser olika ut. Därför ska besluten ligga så nära verksamheten som möjligt. Dessutom är det väl ingen som definierat vad ett förstatligande skulle vara utan del flesta talar om starkare statligt inflytande.

SOCIALDEMOKRATERNA

Bör skolan förstatligas?
Nej.

Om du ändå vill se ett utökat statligt ansvar, hur skulle detta se ut?
Det har alltid funnits ett delat ansvar för skolan mellan stat och kommun. Redan idag styr staten genom skollag, läroplaner, kursplaner, timplaner, allmänna råd, lärarutbildning, befattningsutbildning för rektorer, samt olika riksdagsbeslut. Ansvarsfördelningen är naturligtvis en fråga som alltid måste hållas levande.

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Mer resurser och ett resursfördelningssystem i alla kommuner som bättre styr pengar efter behoven. Ökat stöd till lärare och rektorer och övrig personal. Mer kompetensutveckling, minskad administration, mindre klasser. Kommuner ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar. Stopp för riskkapitalbolag. Vinster ska återinvesteras i verksamheten.

Bör kommunernas inflytande förändras?
Ja, de ska ha ett avgörande inflytande vid skoletableringar.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Jag tror inte att den reformen förändrar så väldigt mycket. Skulle bara vara ännu en ny reform som skapar turbulens. Bättre att diskutera hur ansvarsfördelningen ska kunna utvecklas mellan stat och kommun.

MILJÖPARTIET

Bör skolan förstatligas?
En del av dagens problem kan härledas till otydlighet i ansvarsfördelningen i skolväsendet. Därför behöver ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggöras. Resursfördelningen till skolan måste ske på ett genomtänkt sätt så att elevernas olika socioekonomiska förhållanden kompenseras. Så sker inte idag, en bättre samverkan mellan stat och kommun är ett viktigt steg för att åstadkomma det.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Staten ska aktivt stödja huvudmännen i skolans löpande utvecklingsarbete samt skapa förutsättningar för lärarnas kompetens- och löneutveckling. Stat och kommun måste ta gemensamt ansvar för likvärdighet och elevernas rätt till exempelvis elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och bemannade skolbibliotek. Staten ska också ta ansvar för att stora förändringar som lärarlegitimationsreformen helt och fullt kan finansieras och genomföras. 

Hur ska ett förstatligande ske?
Vi ska inte forcera igenom fler stora reformer med otydliga syften, av det har vi redan de senaste åren haft för mycket. Skolorna måste få arbetsro så att de får rimliga möjligheter att arbeta. Förändringar av skolans organisation ska ske så att det kan säkerställas att varje reform är finansierad och väl förankrad i forskning och profession, gärna med bred politisk förankring.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan men i nära samarbete med staten.

Vad händer med friskolorna?
Friskolorna ger elever möjlighet att välja den pedagogik eller den inriktning de vill. Friskolekommittén slöt en överenskommelse som innehåller flera förbättringar av friskolornas marknad. Vi vill dock att skolor ska drivas utan vinstsyfte. De ska drivas av passion för utbildning, skattemedel som investeras i skolan ska komma lärare och elever till del. Ingen vinstutdelning får ske, eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Innan vi tar ställning till begreppet förstatligande vill vi veta vad som åsyftas. Förstatligandets tillskyndare har inte beskrivit vad det egentligen är man föreslår. Vi anser att staten ska ta ett större ansvar för skolornas utveckling så som vi har beskrivit. Det skulle leda till en skola med bättre resultatutveckling och en förbättrad likvärdighet samtidigt som de löpande administrativa besluten även fortsättningsvis fattas nära människorna.  

Vilka förändringar vill du se i det svenska skolsystemet?
Varje elev ska få den tid hon eller han behöver med sin lärare. För att åstadkomma det ska vi anställa fler vuxna i skolan och rensa i lärarnas administrativa arbetsbörda. Tidiga insatser är viktigt. Varje elev som är i behov av extra hjälp ska få det så snart det upptäcks.  Läraryrket ska göras mer attraktivt genom bättre villkor och högre lön. 

Bör kommunernas inflytande förändras?
Kommunerna ansvarar för driften av skolan, men i nära samarbete med staten.

På vilket sätt skulle svensk skola missgynnas av ett förstatligande?
Skolan mår inte bra av omvälvande organisatoriska förändringar med oklara syften. Miljöpartiet föreslår att ansvarsfördelningen mellan stat och kommun tydliggörs så som har beskrivits. 

VÄNSTERPARTIET

Bör skolan förstatligas?
Ja.

Varför?
Med ett statligt helhetsansvar kan man på ett betydligt bättre sätt än i dag trygga likvärdigheten i skolan, det låter sig inte göras av hundratals olika huvudmän - fristående och kommunala. Man kan införa en finansieringsmodell som innebär skolor får ekonomiska förutsättningar som viktas efter behoven.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Det innebär ett statligt huvudmannaskap med arbetsgivaransvar och en statlig finansieringsmodell.

Hur ska detta ske?
Svårt att säga, det kräver dels en grundlig utredning, en bred enighet politisk och med fackliga organisationer.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
Ansvar för lokaler, beläggning och placering av skolor, men det kan också handla om annat ansvar. Det bör dock utredas.

Vad händer med friskolorna?
Ett förstatligande av skolan omfattar alla skolor även de fristående. Vänsterpartiet vill ha en skola som organiseras i offentlig och gemensam regi.

Hur skulle ett förstatligande bidra till en bättre skola?
Vi tror att det bidrar till en mer likvärdig skola, men inte ensamt. Det fria skolvalet måste också avskaffas. Dessutom krävs mer resurser till fler lärare och mindre grupper.

 

SVERIGEDEMOKRATERNA

Vill ni förstatliga skolan?
Ja, vi vill att staten skall vara huvudman för skolan.

Varför?
Det skulle innebära att riksdagen skulle få det lättare att styra skolan och framförallt att skolan skulle bli mer jämlik. Som det är nu skiljer sig skolor åt avsevärt beroende på att vissa kommuner är rika, andra fattiga. Det skulle bli lättare att skapa en skola där eleverna i hela landet ges samma möjligheter och förutsättningar. Rent organisatoriskt skulle staten som huvudman erbjuda fördelar. Vi menar också att lärarnas status skulle bli högre med en statlig skola och med högre status följer förhoppningsvis också en bättre löneutveckling.

Vad, så konkret som möjligt, innebär ett förstatligande för dig?
Att sätta staten som huvudman i stället för kommunerna skulle såklart innebära betydande svårigheter vid omorganiseringen och därför föreslår vi en utredning för hur staten skall bli huvudman och exakt hur det skall se ut. Kommunernas roll blir ju beroende av exakt hur huvudmannaskapet kommer att se ut, vilket utredningen får peka på.

Hur skulle kommunernas roll se ut om du fick bestämma?
I dag betalar kommunerna lärarnas löner och pengarna till det kommer från kommunalskatten. Innan kommunaliseringen rådde heller inget totalt statligt huvudmannaskap utan det var mer frågan om ett dubbelt huvudmannaskap. Kommunerna betalade lärarnas löner medan staten tillsatte tjänsterna. Om staten skall betala lärarnas löner är vi tvungna att lägga om hela skattesystemet och därför föreslår vi en utredning för att på bästa sätt kunna hitta lösningar som fungerar.

Vad skulle hända med friskolorna?
Vår inställning till friskolor påverkas inte av huruvida övrig skola har kommun eller stat som huvudman.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Annons
Annons
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons
Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons