Fortbildning i estetämnena måste få frodas

EdCamp kan liknas vid en knytkoferens, där alla bidrar och det byts erfarenheter och knyts kontakter. Upprinnelsen till arrangemanget kom på Twitter där jag hamnade in i en diskussion bland slöjdlärare som uppenbarligen saknade kollegor att diskutera undervisning med, och resultatet blev att vi drog igång ett #edcampestet.

Evenemanget blev faktiskt ännu bättre än förväntat. Det diskuterades bland annat inkludering, syftesorienterad undervisning och ”estetteori” med en aldrig sinande lust och med enormt engagemang. Deltagarna kändes närmast svältfödda på ämnesfortbildning och ämnesdiskussioner, och det är precis så det är. Det behövs göras något åt debet på fortbildningsfakturan.

Lärare i allmänhet känner ofta att ämnesfortbildningen blir eftersatt och för estetlärare blir situationen ännu mer extrem då en dessutom ofta är ensam i sitt ämne och därför inte ens har ämneskollegor att samtala med på skolan.

Medlemmar har börjat söka upp varandra på nätet i olika forum. Det finns aktiva facebookgrupper för musiklärare, bildlärare, hem- och konsumentkunskapslärare och slöjdlärare som har blivit i det närmast ovärderliga mötesplatser för oss lärare i olika estetiska ämnen. Och det poppar upp regelbundna twittermötesplatser som t ex #slöjdchatt första måndagen i varje månad kl 20.30-21.30 och #bildchatt varje onsdag kl 20-21. Den som är intresserad är med och deltar och det byts och knyts hela tiden inom det utvidgade kollegiet.

Det är högst väsentligt att arbetsgivare förstår att denna tid är oerhört angelägen för många av våra medlemmar. En klok rektor lyssnar på sina lärare och anpassar tider och möjligheter för verksamhetens bästa. Kanske är det bästa för just den här läraren att få ha sin ämneskonferenstid på onsdagar kl 20 via twitter istället för varannan måndag kl 15-17 på skolan? Eller att få ta sig till ett #edcampestet en måndag seneftermiddag/kväll istället för att ha en fortbildningsdag med kollegorna på skolan i juni? Eller få ta del av fortbildning via lync, skype eller hangout? Så kunde fler, som annars inte hade fått ta del av någon ämnesfortbildning alls, få tillgång till fantastiska föreläsare och kreativa kollegor.

Skolledare behöver också se över hur tjänster utannonseras och tillsätts vid nyrekrytering. Är det möjligt att skapa en tvåämnestjänst så att det blir två musiklärare på skolan istället för en? Med en ämneskollega på skolan blir möjligheterna till ämnesdiskussioner och delande av tunga periodiska arbetsuppgifter större. Undervisningen och resultaten blir bättre.

Mc Kinsey har i sin rapport om skolan ”How the world´s most timproved school system keep getting better” beskrivit vad som skulle göra att svensk skola går från ”good” till ”great” och nämner däribland ökade satsningar på kollegialt lärande. Då måste arbetsgivaren lyssna på dem det berör och hjälpa till att skapa förutsättningarna.

Går det att jobba som lärare och undervisa i sina ämnen utan att lära under tiden? Kan vi som lärare jobba med Sveriges framtid då? Knappast. Ämneskunskaper och ämnesdidaktik behöver ständig uppdatering. Låt fortbildning i ämnena frodas.

/Helena Linge, 2:e vice förbundsordförande och ansvarig för Lärarnas Riksförbunds forum för kultur och kommunikation