Fortsatt fler kvinnor som väljer högskola
Varannan kvinna läser på högskola – men bara var tredje man. En av orsakerna är grundskolans förlåtande attityd mot pojkar, anser professor Lena Abrahamsson, som är positiv till lite kvinnodominans, men också oroad över slagsidans eventuella konsekvenser.
44 procent av landets 24-åringar hade påbörjat högskolestudier 2014. Det visar statistik från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Men det finns stora skillnader i vilka som väljer att studera på högskolan. Dels geografiskt, dels ifråga om kön.
Till exempel hade 80 procent av 24-åringarna i Stockholmskommunen Danderyd börjat studera, jämfört med Skinnskatteberg i Västmanland där endast 16 procent hade gjort det.
Något som är konsekvent över nästan hela landet är att fler kvinnor än män väljer att studera. 51,8 procent av kvinnorna hade vid 24 års ålder börjat studera, till skillnad från männen där 36 procent hade gjort det. I endast 3 av 290 kommuner är männen fler, vilket är en minskning mot 6 kommuner föregående år.
– Det är väl i grunden bra. Sett över tid har kvinnor i många år motarbetats vad gäller karriär och utbildning, så det gör inget att det går lite bra för dem, säger Lena Abrahamsson, professor på institutionen för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå tekniska universitet, som forskar om genus och arbetsliv.
Det finns flera orsaker till att statistiken ser ut som den gör, menar Lena Abrahamsson. Bland annat strukturer i samhället som leder till förväntningar baserat på kön.
– Unga tjejer uppmuntras till att satsa på utbildning och anstränga sig mer. Både av samhället i bred bemärkelse, men också av skolan. Samtidigt råder en mer förlåtande attityd när det gäller killar. De tillåts vara busiga på lektionerna och mer avslappnade i förhållande till skolresultat. Då får de inte heller bra betyg och kommer kanske inte in på den önskade högskoleutbildningen.
En annan orsak är det faktum att samhället är ojämställt, enligt Lena Abrahamsson, varför kvinnor helt enkelt måste studera mer för att lyckas i livet.
– Att överprestera kan vara den enda vägen in i samhället för många tjejer.
Fler kvinnor än män studerar på högskola. Ökar också andelen kvinnor som har högkvalificerade jobb?
– Än kan vi inte se att kvinnorna tagit över, som vissa är rädda för, säger Lena Abrahamsson skämtsamt, fortsätter:
– Men man kan se en ökad andel kvinnor på tjänster och befattningar som kräver lång utbildning med goda resultat och där det är hög konkurrens baserat på formella meriter. Det är förvisso inga dramatiska förändringar, men eftersom allt fler yrken kräver högskoleutbildning, så kan man säga att fler tjejer har chansen.
Lena Abrahamsson anser dock att slagsidan i Universitetskanslersämbetet statistik är problematisk, ur ett jämställdhetsperspektiv.
– En antipluggkultur bland pojkar och män är inte positiv för någon, oavsett kön. Skillnader mellan könen är aldrig bra för samhället, och av den aspekten behöver vi se till att öka pojkars intresse för, och möjlighet till, högskoleutbildning.
Ett demokratiskt samhälle behöver män och kvinnor på alla nivåer, i alla yrken, menar Lena Abrahamsson, som särskilt lyfter två skäl:
– Det är först och främst en demokrati-, rättighets- och värderingsfråga. Kön ska inte vara en styrande faktor vad gäller lön, värdering och position.
– Det är också en fråga om effektivitet, produktivitet, prestation och välmående. När jag i min forskning tittat på ”könsmixade” arbetsplatser, det vill säga där könen har likvärdiga arbetsuppgifter och positioner, fungerar dessa aspekter mycket bättre än på enkönade eller könsuppdelade arbetsplatser.