Förvaltningen har överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Enligt barn- och skolförvaltningens egen halvårsrapport har 40 grundskollärare, 45 förskollärare, 16 fritidspedagoger och 15 elev-/lärarassistenter/barnskötare försvunnit. Det handlar om så kallade ”naturliga avgångar” där anställda slutat självmant eller gått i pension, där man valt att inte ersätta den person som slutar med en ny, för att spara pengar.

Besparingarna har nu lett till ett överskott på 27 miljoner kronor i förvaltningen, varav 20 kommer från grundskolan. Samtidigt har elevantalet i grundskolan ökat med 200 personer, enligt Lärarnas Riksförbund.

– Vi är bestörta över det här, säger Robert Jivegård, kommunombud för LR i Lund, och fortsätter:

– Barn- och skolnämndens uttalade mål för skolan är minska stress och öka måluppfyllelse för eleverna, och att vara en attraktiv arbetsgivare för lärare. Det går ju omöjligen ihop med de här siffrorna, säger han.

Skoldirektören Jytte Lindborg menar att de är medvetna om rekryteringsbehovet men att rektorerna beskriver att det i dagsläget är svårare att rekrytera vissa kategorier behöriga lärare.

– Det finns enligt uppgift från våra rektorer ett rekryteringsbehov i grundskolan och den rekryteringen pågår. Chefer och rektorer beskriver att det finns en fördröjning I rekryteringen då det är svårt att hitta behöriga lärare i exempelvis slöjd, musik, specialpedagoger och speciallärare, säger hon. 

– När de sju utbildningsområdena redovisade sin senaste prognos för helåret visar den fem miljoner överskott vid budgetårets slut. Varje rektor planerar och organiserar för sin/sina skolenheter, 

Jytte Lindborg understryker också att statistiken kan ha förbättrats nu jämfört med när delårsrapporten skrevs.

Robert Jivegård tycker att den centrala förvaltningsledningen själva borde ha bättre koll på pengarna istället för att hänvisa till rektorerna.

– Förvaltningen borde ha en övergripande bild av hur ekonomin ser ut och vad de förväntar sig. Det är dåligt att inte nämnden har bättre styrning och uppföljning, säger han.

Skolvärlden skrev om besparingar i Lunds skolor i januari när budgeten för 2020 klubbades igenom. Enligt den ska 47 miljoner kronor skäras bort från för- och grundskolan. Facket menar att situationen var pressad redan innan de senaste besparingarna, med stora klasser, utökad undervisningstid, reducerad tillgång till speciallärare och specialpedagog, och hög omsättning på studie- och yrkesvägledare, rektorer och skolsköterskor.

– Nedskärningarna märks av genom en ökad arbetsbörda i klassrummen. Det här är problem som vi såg redan för ett år sedan. Det finns inte vikarier, det är svårare att få stöd till eleverna, det finns mindre pengar till läromedel och fortbildning, säger Robert Jivegård.

Han ser en potentiell risk att man från kommunstyrelsens håll tolkar det här som att det faktiskt går att bedriva skola med ännu mindre pengar än man budgeterat för, även om han inte håller det för troligt.

– Den risken finns, men då kommer vi nog se en lärarflykt från Lund. Dessutom rimmar det mycket illa med det centrala avtalet HÖK18. Det gäller att ha en arbetsgivarpolitik som gör att lärana jobbar kvar och gör läraryrket attraktivt, säger han.