Fakta
Vad är det nya för skolan?
Annons
Foto: Erik Nylund
Guiden
Framtidens elever: Generation unik
Vem är eleven som sitter i skolbänken om 20 år? Hen har sannolikt skaffat en egen nisch i tidig ålder och har stora ambitioner med livet, om man ska tro experterna.
Elevgenerationer
Äldre generationer
Rekordgenerationen (födda 1945–1954) och Generation Jones (1955–1964) var naiva idealister – de trodde att man kunde förändra världen genom att demonstrera mot allt och alla.
Generation X (1965–1974) och Generation Y (1975–1984) var ironiska nomader – de ville upptäcka världen, resa jorden runt och skjuta fram ansvarsfulla åtaganden såsom fast förhållande och fast jobb.
Generation Ordning (1985–1994) och Generation Z (1995–2004) är seriösa traditionalister, med andra ord mer traditionella i sina värderingar. Familj, jobb och trygghet är viktigt. De vill också i högre utsträckning känna att deras handlingar har mening och syfte.
Källa: Kairos Future
Framtidens unga generation (2015–2025)
Enligt Universum: De vill vara unika. De kommer att vilja specialisera och nischa sig i tidig ålder och syssla med det de tycker är roligt. De kommer att vara ambitiösa, samt i en större utsträckning eftersträva självförverkligande – samtidigt som de är oroade över att bli fast i monotona arbetsuppgifter, likt sina föräldrar.
Enligt Kairos Future: De konservativa värderingarna kommer troligen att minska i jämförelse med föregående generation. Familj, bra jobb och fint hus är fortsatt viktigt, men den här generationen har större drömmar än så. Digitaliseringen och användandet av sociala medier kommer att öka och därmed även kravet på att kunna arbeta från vilken plats som helst. Digitaliseringen kommer dessutom göda uppfattningen om att man kan bli vem man vill och nå dit man vill.
Året är 2035 och en svensk skolklass har lektion. En elev är 11 år gammal och specialiserad på grafisk formgivning – hens huvudämne och favoritsysselsättning. I en video-länk syns en klasskompis, tretton år och särskilt kunnig inom nanoteknik i textilier.
De gjorde båda sina val av huvudämne i tidigt samråd med klassens lärare och de går i samma klass trots åldersskillnaden, eftersom de ligger på samma utvecklingsnivå.
Beskrivningen ovan är ett möjligt framtidsscenario, baserat på Sighsten Dahls bild av framtidens ungdomar. Han är specialist på employer branding hos företaget Universum och hans antaganden baseras på trender från en nyligen genomförd undersökning om generation Z – personer födda 1997 eller senare.
– En trend som ökat de senaste fem åren är att vara nischad och unik. Jag tror att det här kommer att utvecklas i allt större utsträckning. Det som på 1980-talet kallades nördigt är i dag coolt, men i framtiden kommer det att vara en typ av standardnorm, säger Sighsten Dahl.
Önskan att vara unik ställer enligt Sighsten Dahl krav på att arbetslivet möter människorna i ett tidigare skede. Det i kombination med att framtidens yrken kommer att kräva en djupare förståelse inom mer specifika områden, gör att skolan kommer att bli mer individanpassad, menar han.
– Det gäller att hitta elevernas talang och intresse och anpassa deras skolgång efter utveckling, förmåga och vad de anser vara roligt i ett tidigt skede.
Enligt en undersökning från Kairos Future präglas dagens unga svenskar i åldern 16–29 år av stor oro för att inte få ett jobb, de har lågt förtroende för politiker och mer konservativa värderingar än tidigare generationer.
Men det kan komma att ändras, menar Cristina Lázaro Morales, framtidsstrateg på Kairos Future.
– Det är svårt att tänka sig att kommande generation kommer ha mer konservativa värderingar än dagens ungdomar. Förmodligen kommer de ha större drömmar än att skaffa familj, ett fint hus och ett bra jobb. Vi kommer att se en ambitiös generation växa fram, inte minst i en allt mer digitaliserad värld där allt känns möjligt.
Matilda Hellström, ordförande i Sveriges elevråd – SVEA, lyfter flexibilitet som ett viktigt inslag i framtidens ungdomars vardag.
– Förändringar sker väldigt fort i samhället. De som sitter i skolbänken i dag är mer kunniga än lärarna inom vissa områden. Det kommer i framtiden att krävas en flexibel lärarkår, som i högre grad sysslar med vägledning till, och hantering av, kunskap.
Det går att spekulera i vilka framtidens elever är. Men Matilda Hellström menar att det är viktigt att komma ihåg att dagens samhälle har ett stort ansvar för hur eleverna blir.
– Vi är med och formar hur det kommer vara om 20–30 år. Just nu ligger stort fokus på betyg och eleverna upplever mycket stress och ångest. Om framtidens elever ska kunna uppskatta utbildning och känna att skolan är kul behövs en hållbar skolsituation, där eleverna mår bra och känner en bra balans mellan motivation och utmaning.
