Annons
Foto: Kalle Assbring

Framtidens lärare – är ingen robot

Publicerad 24 september 2015

Fakta

Lärarna

Robin Smith
Ålder: 40 år.
Lärare i: Svenska och engelska.
Lärare sedan: 15 år.

Maria Rudbeck
Ålder: 36 år.
Lärare i: Matematik och kemi.
Lärare sedan: 4 år.

Marie Öström
Ålder: 40 år.
Lärare i: Svenska och tyska.
Lärare sedan: 14 år.

Relaterat

Nej, lärarens betydelse kommer inte att minska i framtiden. Tvärtom, den kommer att bli ännu viktigare i takt med att världen blir allt mer föränderlig, globaliserad och informationstät. Det menar de lärare Skolvärlden har träffat. 

Den digitala tekniken har redan gjort sitt intåg i klassrummen. Inom ett antal yrken spås robotar i framtiden ersätta människan. Bättre och billigare möjligheter att sända lektioner via webben väcker frågor om det verkligen behöver stå en lärare i varje klassrum och göra samma sak som i klassrummet bredvid?

Skolvärlden har träffat tre lärare på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm för ett samtal om den framtida lärarrollen.

Kommer läraren behövas om 30 år, eller kommer läraren ersättas av en allt mer förfinad teknik?

Maria Rudbeck: Det finns ett amerikanskt universitet som ger ut alla sina föreläsningar gratis via webben, men trots det anser eleverna att det är viktigt att vara på plats. De klarar inte kurserna annars. Det sker något väldigt viktigt i mötet mellan lärare och elev.

Robin Smith: Skolan är så mycket mer än en förmedlare av föreläsningar. Den är en plats där eleverna träffar varandra, genomgår en social utveckling och lär sig att agera tillsammans. Det är en plats där man får testa sina egna tankar och åsikter mot andras. Jag tror att det blir än viktigare framåt. I ett samhälle som tycks bli mer segregerat och där klyftorna ökar är det oerhört viktigt att det finns ett
ställe dit man får gå och krocka lite grand med människor som har en annan bakgrund.

Marie Öström: I Kairos Futures undersökning lyfter eleverna engagemang som den viktigaste egenskapen hos en lärare. John Hattie pratar om att vara ”passionerat engagerad”. Det finns inget annat sätt att ge det engagemanget än i mötet med eleverna.

Maria: Jag tror att tekniken har mycket mer att ge för att förenkla för oss på olika sätt. Att eleverna kan skriva matteprov på datorn till exempel. Så jag tror absolut att tekniken kommer kunna underlätta för oss i framtiden.

Robin: I en tid då informationsspridningen
går allt snabbare, men kanske också blir mer  fragmentiserad, så tror jag att ungdomar behöver vuxna som ger av sin tid. Vår roll blir att engagera oss i eleverna och hjälpa dem att knyta ihop olika trådar, att syntetisera kunskaperna och intrycken de får från olika håll. Kanske i rollen som en supermentor, jag vet inte, men det tror jag blir än viktigare.

En vanlig ståndpunkt är att lärandet i framtiden främst kommer handla om att kunna hantera stora mängder information, då behovet av att minnas fakta minskar när all information finns tillgänglig digitalt. Hur ser ni på det?

Maria: Jag tror att eleverna skulle behöva bli mycket bättre på informationssökning och hur man använder datorn som verktyg, det kommer bli otroligt viktigt. Men för att kunna söka och sålla information måste man ju ha en grundkunskap att utgå ifrån. Jag ser framför mig att läraren har två lika viktiga uppgifter – lära ut grundkunskap och informations-
sökning.

Marie: Det går ju inte att dra egna slutsatser, paralleller och jämförelser om man inte har något att utgå ifrån. Jag möter ibland inställningen att elever inte behöver lära sig glosor för det kan de slå upp. Men du kan aldrig lära dig ett språk om du inte har ett ordförråd. Man behöver orden för att kunna bygga vidare.

Robin: Man måste också ha en så pass bra grundbildning att man kan bemöta, och inte falla rov, för faktafel och medvetna feltolkningar.

Så er roll som förmedlare av bildning och
kunskap kommer vara viktig även framöver?

Robin: O ja! Viktigare än någonsin. Just av den anledningen att man så lätt blir rov. Det är jätteviktigt att läraren pratar om det kritiska tänkandet, inte minst riktat mot sitt eget sätt att se på världen. Det är centralt.

Maria: Särskilt nu när det finns så mycket
lättillgänglig information om precis vad som helst och med olika avsändare. Det kommer inte att minska.

Robin: En sak jag tror kommer vara jätteviktig i framtiden är att ge eleverna en slags etisk kompetens, kopplad just till det kritiska tänkandet. Den moraliska kompassen hos dem vi formar nu, tillsammans med verktygen att vara kritiska, avgör åt vilket håll hela samhället kommer att dra.

Maria: Där kommer neurovetenskapen att komma in. Man lär sig mer och mer om hur hjärnan funkar och hur lätt det är att indoktrinera människor och lura i dem nästan vad som helst.

Marie: Och då är vi tillbaka i hur farligt det skulle vara om eleverna bara satt isolerade framför en skärm. Vi behöver vara i ett socialt sammanhang där vi direkt får respons på
våra åsikter och uttalanden genom att stöta och blöta. Vi behöver samspelet med andra och en engagerad lärare i det. Tekniken kan underlätta mycket men inte ersätta ”mötet”
mellan människor.

Maria, du nämnde neurovetenskapen, kommer den påverka er roll?

Maria: Ja, jag tror att vi kommer ha stor nytta av vad den kommer fram till även om det är svårt att veta exakt hur i dag. Jag tror att det är viktigt att vi håller oss uppdaterade om vad som händer på den fronten.

Robin: När man sysslar med lärande, vad kan egentligen vara mer centralt än att förstå hur det fungerar i hjärnan?

Vågar ni sia något om läraryrkets status?

Marie: Jag är övertygad om att lönen har jättestor betydelse för vår status och jag tror inte att vi får rätt personer till yrket i framtiden om inte lönen höjs. Det är en ödesfråga för framtiden om vi vill ha fler lärare.

Robin: Jag tycker att det är ganska svårt att förstå den utveckling som har varit. Det finns en bred konsensus om att läraren är den största framgångsfaktorn för eleverna och ändå har man misshandlat läraryrket under lång tid. Det kan bara vara ett utslag av ett samhälle som inte riktigt värderar utbildning och kunskap. Jag hoppas verkligen att man kan vända den utvecklingen och ett viktigt steg är en monetär belöning för att göra läraryrket till ett prestigefyllt yrke igen. Det handlar också om vilka som blir förebilder och hjältar i en viss kultur. Kan man lyfta fram fler framgångsrika exempel så blir lärare något att sikta mot. 

Vad vore ett framtida skräckscenario?

Maria: Att vi får ännu lägre status. Och att de resursstarka kan köpa sig till en bättre utbildning.

Robin: Och att utvecklingen av skolan drivs av fel strömningar, av ekonomiska hänsyn och intressen snarare än elevernas bästa.

Marie: Eller att personer som inte ser till elevers bästa blir lärare. Och det vi varit inne på hela tiden, att var och en sitter med sin egen skärm i sitt eget rum. När vi inte har det här mötet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons