Annons
Foto: Kalle Assbring

Framtidens lärare – är ingen robot

Publicerad 24 september 2015

Fakta

Lärarna

Robin Smith
Ålder: 40 år.
Lärare i: Svenska och engelska.
Lärare sedan: 15 år.

Maria Rudbeck
Ålder: 36 år.
Lärare i: Matematik och kemi.
Lärare sedan: 4 år.

Marie Öström
Ålder: 40 år.
Lärare i: Svenska och tyska.
Lärare sedan: 14 år.

Relaterat

Nej, lärarens betydelse kommer inte att minska i framtiden. Tvärtom, den kommer att bli ännu viktigare i takt med att världen blir allt mer föränderlig, globaliserad och informationstät. Det menar de lärare Skolvärlden har träffat. 

Den digitala tekniken har redan gjort sitt intåg i klassrummen. Inom ett antal yrken spås robotar i framtiden ersätta människan. Bättre och billigare möjligheter att sända lektioner via webben väcker frågor om det verkligen behöver stå en lärare i varje klassrum och göra samma sak som i klassrummet bredvid?

Skolvärlden har träffat tre lärare på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm för ett samtal om den framtida lärarrollen.

Kommer läraren behövas om 30 år, eller kommer läraren ersättas av en allt mer förfinad teknik?

Maria Rudbeck: Det finns ett amerikanskt universitet som ger ut alla sina föreläsningar gratis via webben, men trots det anser eleverna att det är viktigt att vara på plats. De klarar inte kurserna annars. Det sker något väldigt viktigt i mötet mellan lärare och elev.

Robin Smith: Skolan är så mycket mer än en förmedlare av föreläsningar. Den är en plats där eleverna träffar varandra, genomgår en social utveckling och lär sig att agera tillsammans. Det är en plats där man får testa sina egna tankar och åsikter mot andras. Jag tror att det blir än viktigare framåt. I ett samhälle som tycks bli mer segregerat och där klyftorna ökar är det oerhört viktigt att det finns ett
ställe dit man får gå och krocka lite grand med människor som har en annan bakgrund.

Marie Öström: I Kairos Futures undersökning lyfter eleverna engagemang som den viktigaste egenskapen hos en lärare. John Hattie pratar om att vara ”passionerat engagerad”. Det finns inget annat sätt att ge det engagemanget än i mötet med eleverna.

Maria: Jag tror att tekniken har mycket mer att ge för att förenkla för oss på olika sätt. Att eleverna kan skriva matteprov på datorn till exempel. Så jag tror absolut att tekniken kommer kunna underlätta för oss i framtiden.

Robin: I en tid då informationsspridningen
går allt snabbare, men kanske också blir mer  fragmentiserad, så tror jag att ungdomar behöver vuxna som ger av sin tid. Vår roll blir att engagera oss i eleverna och hjälpa dem att knyta ihop olika trådar, att syntetisera kunskaperna och intrycken de får från olika håll. Kanske i rollen som en supermentor, jag vet inte, men det tror jag blir än viktigare.

En vanlig ståndpunkt är att lärandet i framtiden främst kommer handla om att kunna hantera stora mängder information, då behovet av att minnas fakta minskar när all information finns tillgänglig digitalt. Hur ser ni på det?

Maria: Jag tror att eleverna skulle behöva bli mycket bättre på informationssökning och hur man använder datorn som verktyg, det kommer bli otroligt viktigt. Men för att kunna söka och sålla information måste man ju ha en grundkunskap att utgå ifrån. Jag ser framför mig att läraren har två lika viktiga uppgifter – lära ut grundkunskap och informations-
sökning.

Marie: Det går ju inte att dra egna slutsatser, paralleller och jämförelser om man inte har något att utgå ifrån. Jag möter ibland inställningen att elever inte behöver lära sig glosor för det kan de slå upp. Men du kan aldrig lära dig ett språk om du inte har ett ordförråd. Man behöver orden för att kunna bygga vidare.

Robin: Man måste också ha en så pass bra grundbildning att man kan bemöta, och inte falla rov, för faktafel och medvetna feltolkningar.

Så er roll som förmedlare av bildning och
kunskap kommer vara viktig även framöver?

Robin: O ja! Viktigare än någonsin. Just av den anledningen att man så lätt blir rov. Det är jätteviktigt att läraren pratar om det kritiska tänkandet, inte minst riktat mot sitt eget sätt att se på världen. Det är centralt.

Maria: Särskilt nu när det finns så mycket
lättillgänglig information om precis vad som helst och med olika avsändare. Det kommer inte att minska.

Robin: En sak jag tror kommer vara jätteviktig i framtiden är att ge eleverna en slags etisk kompetens, kopplad just till det kritiska tänkandet. Den moraliska kompassen hos dem vi formar nu, tillsammans med verktygen att vara kritiska, avgör åt vilket håll hela samhället kommer att dra.

Maria: Där kommer neurovetenskapen att komma in. Man lär sig mer och mer om hur hjärnan funkar och hur lätt det är att indoktrinera människor och lura i dem nästan vad som helst.

Marie: Och då är vi tillbaka i hur farligt det skulle vara om eleverna bara satt isolerade framför en skärm. Vi behöver vara i ett socialt sammanhang där vi direkt får respons på
våra åsikter och uttalanden genom att stöta och blöta. Vi behöver samspelet med andra och en engagerad lärare i det. Tekniken kan underlätta mycket men inte ersätta ”mötet”
mellan människor.

Maria, du nämnde neurovetenskapen, kommer den påverka er roll?

Maria: Ja, jag tror att vi kommer ha stor nytta av vad den kommer fram till även om det är svårt att veta exakt hur i dag. Jag tror att det är viktigt att vi håller oss uppdaterade om vad som händer på den fronten.

Robin: När man sysslar med lärande, vad kan egentligen vara mer centralt än att förstå hur det fungerar i hjärnan?

Vågar ni sia något om läraryrkets status?

Marie: Jag är övertygad om att lönen har jättestor betydelse för vår status och jag tror inte att vi får rätt personer till yrket i framtiden om inte lönen höjs. Det är en ödesfråga för framtiden om vi vill ha fler lärare.

Robin: Jag tycker att det är ganska svårt att förstå den utveckling som har varit. Det finns en bred konsensus om att läraren är den största framgångsfaktorn för eleverna och ändå har man misshandlat läraryrket under lång tid. Det kan bara vara ett utslag av ett samhälle som inte riktigt värderar utbildning och kunskap. Jag hoppas verkligen att man kan vända den utvecklingen och ett viktigt steg är en monetär belöning för att göra läraryrket till ett prestigefyllt yrke igen. Det handlar också om vilka som blir förebilder och hjältar i en viss kultur. Kan man lyfta fram fler framgångsrika exempel så blir lärare något att sikta mot. 

Vad vore ett framtida skräckscenario?

Maria: Att vi får ännu lägre status. Och att de resursstarka kan köpa sig till en bättre utbildning.

Robin: Och att utvecklingen av skolan drivs av fel strömningar, av ekonomiska hänsyn och intressen snarare än elevernas bästa.

Marie: Eller att personer som inte ser till elevers bästa blir lärare. Och det vi varit inne på hela tiden, att var och en sitter med sin egen skärm i sitt eget rum. När vi inte har det här mötet.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons