Annons
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Från klassrummet till riksdagen

Publicerad 30 oktober 2012

Nu leder Annika Eclund arbetet med att ta fram en ny skolpolitik för Kristdemokraterna.
– De reformer som sjösätts nu behöver kompletteras med en annan diskussion om bildningsideal och värdegrundsfrågornas betydelse i skolan. Men det får inte bara bli de mjuka frågorna, säger riksdagskvinnan och SO-läraren från Tibro.

Relaterat

Den 51-åriga Annika Eclund säger att hon alltid känt sig som en lärare. Men det kom att dröja innan hon blev en. Hon arbetade i familjeföretaget, skaffade sig en sångutbildning, var hemma med de tre barnen.

– Jag har gått en krokig bana genom livet, men att jag ville bli samhällskunskapslärare visste jag. Ämnena var självklara, jag är samhällsintresserad och har alltid engagerat mig – i kyrka, skola, föreningsliv och politik.

Hon gick lärarutbildningen i Jönköping och arbetade i tio år som SO-lärare på högstadiet på Helenaskolan i Skövde, innan hon 2010 steg in i riksdagen.

– Jag kom direkt till riksdagen från skolans värld. Det är en styrka när man jobbar med skolpolitik. Jag gick från klassrummet till kammaren inom loppet av fyra dygn. Det var en kulturkrock och en väldig förändring.

Nu är hon KD:s skolpolitiska talesperson och utsågs i höstas till ledare för den arbetsgrupp som ska ta fram partiets nya skolpolitik. Gruppen, bestående av politiker på lokal- och riksnivå, har en lista på ett antal teman de arbetar sig igenom. Högsta prioritet har punkten ”läraryrket”. Hur ska statusen höjas? Hur kan arbetssituationen för lärarna förbättras? Hur ska de bästa studenterna lockas till lärarutbildningen?

Målet är tydligt – att komma med konkreta förslag som vid minst tio tillfällen lämnas till partistyrelsen.

– Vi ska arbeta fram en skolpolitik att gå till val på 2014.

Hur ska ni profilera er på skolfrågeområdet – ni har ju en stark konkurrent i Folkpartiet?

– Det finns vissa saker Björklund inte talar om. Talar vi om värdegrund, så säger han att det är flumskola. Pratar vi om ansvar, så pratar han aldrig om föräldraansvar. Det finns mycket att bygga på, tycker vi, säger Annika Eclund och fortsätter:

– Vi tycker att diskussionen behöver hamna på en annan nivå och att andra delar lyfts fram, som bildnings
idealet. Vi går inte i skolan bara för att bli anställningsbara, utan även för att utvecklas, bli sociala varelser och demokratiska medborgare.

Kommer det gå hem hos väljarkåren?

– Jag tror det. Jag tror att det finns en liten trötthet över att det bara är ett parti som pratar om skolan. Även om det är jätteviktigt med resultat och kvalitet, så behövs en bredare diskussion. Om elevhälsa, varför unga mår dåligt, vad det krävs för resurser för de svagaste eleverna. De med allra störst behov undervisas av dem med lägst behörighet och kompetens, man sätter de med de stora diagnoserna med en elevassistent. Det vill jag göra något åt. Kommunerna fyller inte platserna på speciallärarprogrammet och där har vi ett ansvar. De med störst behov måste få de mest kompetenta lärarna, eller ska åtminstone handledas av speciallärare eller specialpedagoger.

Annika Eclund säger att det är ”ett stort svart hål att det i snitt bara är en sökande per plats på lärarutbildningen”.

Vad kan göras åt det?

– För det första måste man låta lärare jobba mycket mer självständigt och lita till deras profession. Alldeles för mycket som läggs på uppifrån.

– Som i kommunen där jag arbetade. Där köpte man – för en massa pengar – in en kurs i entreprenöriellt lärande. Jag tycker att jag hade en väl fungerande undervisning och visste vad som funkade för mig, men alla skulle gå kursen och sedan börja undervisa så. Varav hälften av lärarkollegiet tappade lusten. Det är mycket trender: ”Vad är modernt nu?”. Det är väldigt frustrerande, att det man slänger in i skolan inte är empiriskt, både vad gäller antimobbningsprogram och pedagogik.

Hon säger också att det finns delar i lärarnas administrativa göromål som hon upplever som meningslösa.

– Jag kan ta som exempel hur jag hade det som SO-lärare, med 120 elever i fyra ämnen. När jag bara hade haft dem i åtta veckor skulle jag skriva omdömen om var och en av dem i fyra ämnen. 480 dokument, som inte säger så mycket för vare sig elev eller förälder eftersom man gör det på rutin till slut. Det där måste vi komma ifrån. Kraven på återkoppling ska finnas, men implementeringen måste vara bättre.

Hur viktig är lönen för att locka fler till yrket?

– Det är klart att den är viktig. Nu sitter jag på olika stolar. Som lärare vill jag ha 10 000 mer i lön, jag tycker att jag är värd det. Sätter man sig på andra stolen undrar man ”hur ska vi lösa det här samhällsekonomiskt?”. Det är inte vi politiker som sätter lönen. Men jag vet att lönen betyder mycket, inte minst för självkänslan för lärarna.

 

Kristdemokraternas skolhistoria – ett axplock:

1973: Dåvarande KDS (Kristen Demokratisk Samling) kräver att den praktiska utbildningen på nytt ska få en erkänd plats i grundskolan och att det ska finnas praktikplatser med lämpliga handledare till förfogande.

Partiet driver också frågan om att ”unga ska få en personlighetsdanande fostran på kristen grund”.

1979: Kämpar för rätten till friskolor. Enligt KDS är skolmonopol oförenligt med demokratins grundprinciper.

1984: Vill ha mindre storlek på skolklasserna. Anser att kristendomsundervisningen ska inta en central plats i skolans läroplan. Tycker att skolan ska ”ges förutsättningar att upprätthålla god ordning och stil, fostra till ansvar och hänsyn samt stimulera till arbetsglädje”. 

1987: Vill att kristendomskunskap ska läsas minst två timmar per vecka inom samtliga årskurser. Undervisningen ska vara objektiv. Andra religioner ska också studeras men ställas i relation till kristendomen.

Partiet driver också frågan att det i grundskola och gymnasiet ska hålla morgonsamlingar med kristet-ideellt innehåll.

Skolans sexualundervisning ”bör ges med sikte på den äktenskapliga samlevnaden samt att de unga bör fostras till ansvar, omsorg och avhållsamhet”.

KDS vill också att ”lärarkåren får samhällets och hemmens påtagliga stöd samt att goda arbetsförhållanden skapas för lärarna i skolan”.

1993: Tycker att skolstarten ska vara flexibel, att friskolor ska få likvärdiga villkor som allmänna skolor och att små klasstorlekar ska eftersträvas. Vill ha betyg i ordning och uppförande.

 

2001: Menar att skolor ska tillförsäkras resurser för att kunna tillmötesgå elever med särskilda behov. Vill ha fritt skolval.

I gymnasieskolan vill KD se ett ”brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar”. Dessa utbildningar ska kvalitetssäkras genom att omfattas av en examen.

2010: Vill införa en elevhälsogaranti på svenska skolor. Elever ska få tillgång till stöd under veckans alla dagar.

 

Så tycker Kristdemokraterna om:

Återförstatligande av skolan: Nej, inget partiet driver i dagsläget. Ungdomsförbundet säger dock ja.

Vinstdrivande friskolor: Ja.

Lärarlegitimation: Ja.

Betyg från: Årskurs sex, med en sexgradig skala.

 

Källa: Kristdemokraterna

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons