”Fria skolvalet kan vara förvirrande”
15 procent av gymnasieeleverna byter någon gång program, visar siffror från Skolverket.
– Det fria skolvalet kan vara förvirrande för eleverna. Därför krävs det en satsning på studie- och yrkesvägledare som kan ge eleverna saklig information och hjälpa dem till bättre skolval i gymnasiet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.
En webbenkät gjord av Skolverket bland 183 av Sveriges kommuner och 10 gymnasieförbund, visar att tre av fyra kommuner anser att den ökade konkurrensen i gymnasieskolan lett till:
- Ökade kostnader för kommunen.
- Att fler elever byter skola och program.
- Att kvaliteten i de kommunala skolorna förbättrats.
– För kommunerna, som ska garantera att eleverna får den gymnasieutbildning de har rätt till, innebär elevernas ökade rörlighet svårigheter i planeringsarbetet, säger Charlotte Mannerfelt på Skolverket.
Studien ”Konkurrensen om eleverna” visar att Sveriges gymnasieskolor står inför stora utmaningar de kommande åren. Barnkullarna på 1990-talet var små och elevantalet i gymnasieskolan kommer att sjunka kraftigt fram till 2016. Lägg därtill en ökad etablering av friskolor.
Läsåret 2009/10 blev antalet elever i den kommunala gymnasieskolan 9 600 färre. I friskolorna blev gymnasieeleverna 8 100 fler.
”Olika förutsättningar”
– Kommunerna har väldigt olika förutsättningar. I glesbygdskommuner kan elevminskningen i sig vara problematisk. I storstadskommuner är det kombinationen av ökat antal fristående skolor och minskat elevantal, säger Charlotte Mannerfelt, projektledare för studien.
Ytterligare en sak som skolorna har att hantera är det stora antalet elever som väljer fel utbildning. Av de 120 000 elever som detta läsår gick tredje året i gymnasiet, hade 17 600 bytt skola eller utbildning (och då är inte de som börjat på eller bytt till IV-programmet inräknade).
9 100 elever gick höstterminen 2009 ett fjärde år i gymnasiet. 1 200 elever var inne på femte året.
Svårt hantera utbudet
En webbenkät gjord av Skolverket visar på att eleverna har svårt att orientera sig i den stora floran av utbildningar. Det är också vanligt att man börjar på en gymnasieskola på annan ort, men sedan tröttnar på att pendla och återvänder till hemkommunen.
– Vi behöver till att börja med en satsning på studie- och yrkesvägledarna för att få ordning och reda i skolvalet, så att eleverna bättre vet vad de väljer, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
– Situationen i dag är inte hållbar. Det drabbar slutligen eleverna själva som får svårare att följa med i studierna om så många elever tvingas genomföra byten under studietiden.