Annons
Gustav Fridolin träffar Ragnar Sjölander på Blackebergs gymnasium i Stockholm.

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Publicerad 14 juni 2018

Relaterat

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Varför ska man som lärare rösta på Miljöpartiet?

– Därför att man delar vår uppfattning om att politiker inte ska lägga sig i det som är professionens ansvar och att skolpolitik som annan politik ska styras av vetenskapliga överväganden snarare än politiskt tyckande. Det är ett steg som vi försöker ta, med till exempel skolkommissionen där forskningen och lärarfacken fick leda reformarbetet snarare än att vi satt på ett partikansli och tänkte ut allt. 

Om ni vinner valet och hamnar i regering igen – kan du ge några konkreta exempel på sådant som skulle märkas i lärarvardagen på sikt?

– En viktig sak för oss, och där vi nu har en grund i och med skolkommissionen, det är att staten ska ansvara för att finansiera jämlikheten för skolan så att det inte är så att vi har den här växande ojämlikheten och att de skolor som mest behöver resurser ofta är de som har minst. Det påverkar så klart lärarvardagen. När man har en tuffare lärarsituation så ska man också ha mer resurser för att göra mer avlastning och fler kollegor.

Skulle det kunna innebära mindre klasser till exempel om man har elever som har stora behov av särskilt stöd?

– Ja till exempel. Vi ser också att man behöver reglera upp så att lärares rätt att sätta in stöd när man ser att en elev behöver det blir starkare än vad det är i dag. Nu har vi börjat med de yngsta åren för det är ju väldigt ofta viktigt för att man ska kunna hänga med sen, men samma rätt till att ordinera stöd tycker vi att alla lärare ska ha.

Är det inte frustrerande som politiker ha lyckats förbättra skolans finansiering, med ex lärarlönesatsningar och ökade statsbidrag, och sedan möta så mycket krångel med implementeringen hos huvudmännen?

– Jo. Det här är ju den bristande styrkedjan. Vi kämpar för att få dit pengar, men staten har i dag för lite verktyg för att se till att pengarna verkligen når fram till de skolor som behöver det mest. Det är ju hela idén med att rensa i djungeln av många små stadsbidrag, ha ett stort som går till alla men mest till de som behöver det mest, och som samtidigt ställer krav på kommunerna. Det är ett krav de inte gillar, men som de behöver. Då får man inte göra egna nedskärningar på skolan, utan då måste staten ha ansvaret för att finansiera, få jämlikhet och likvärdighet.

Sedan 90-talet har ojämlikheten ökat.

Har ni några speciella verktyg för att se till så att huvudmännen inte drar undan pengar?

– De här sex miljarderna kommer med ett sådant krav. Det innebär att vi kommer kunna granska så fort vi ser en skola där antingen facken, som ska vara involverade i det här arbetet, varnar eller vi ser att resultaten svajar så kommer vi kunna gå in och se vad är det är som ligger bakom det här. Har man då dragit undan pengar då har vi sanktionsmöjligheter mot de kommunerna. Det är därför det knorras från kommunerna. Det här är ett krav som de inte har velat ha, men som vi behöver för att pengarna verkligen ska nå fram dit de gör nytta. 

– Det vi sett sedan 90-talet är ju att ojämlikheten ökat. Och att resurser inte har nått fram till de elever och skolor som behöver det allra mest. Där måste staten ansvara för att skapa jämlikhet över landet och mellan skolor.

Och då pratar vi ett väldigt tydligt statligt huvudmannaskap?

– Ja, om man med huvudmannaskap menar ansvaret för finansieringen. Det betyder inte att staten ska sitta och bestämma var varje skola ska ligga eller ha anställningsansvaret för varje rektor och lärare – men ha ansvaret för jämlikheten, finansieringen och också professionsutvecklingen. Det tycker jag och Miljöpartiet ska ligga på staten.

Gustav Fridolin med Ragnar Sjölander i lärarrummet på Blackebergs gymnasium.

Finns det någonting i Alliansens skolpolitik som du tycker är tilltalande?

– Ja, både hos Kristdemokraterna och Centerpartiet finns det ett engagemang för ungas psykiska ohälsa som jag delar. Genom att stärka dem delarna av skolan kan man också förbättra lärares arbetsmiljö väldigt mycket. Det upptäcker man som lärare ibland att ”den här eleven problem handlar egentligen inte om det pedagogiska”, utan här behöver jag stöd från någon för att kunna ge den här eleven rätt stöd.

– Vi har faktiskt pratat rätt mycket vid sidan om alla förhandlingar, när vi gör olika insatser för att stärka specialpedagogik eller elevhälsa – hur gör vi det på ett sätt som gör att de också kan sprida hos sina lokalpolitiker att använda det här.

– Sedan om jag förstår Liberalernas förslag rätt nu så ställer de upp på idén med ett professionsprogram, det som jag låtit Björn Åstrand ta fram. Det är väldigt bra. Kan vi få en bred uppslutning bakom att staten sätter ramarna för ett program som sedan ägs av fack och arbetsgivare, men där vi går från att några lärare pekas ut till att alla lärare har rätt till den här stegvisa karriärutvecklingen eller professionsutvecklingen genom sin lärarbana, också med en lön som passar till den – då tror jag att vi kommer väldigt långt.

Så du tror att en tydlig karriärtrappa där det inte är rektor som avgör om man tar stegen, utan en oberoende myndighet, skulle accepteras mer än dagens karriärsystem?

– Ja, det skulle jag säga. Man kan alltid fundera på hur väger man in sådant som en myndighet långt borta inte kan se, men där det ändå är så att det är väldigt tydligt för mig som lärare vilka olika steg man kan ta i min utveckling. 

– Det kan handla om ämnesdjup, att jag skaffar en djupare formell utbildning i ämnet, det kan handla om att jag arbetar med att ansvara för kollegial utveckling tillsammans med andra, eller att jag blir speciallärare eller specialpedagog med det ansvaret. Men den tydligheten behövs och det finns i Björn Åstrands förslag. Där finns också den här oberoende funktionen nationellt som är uppbyggd av fack och arbetsgivare.

Ändra ersättningssystemet i skolorna

Om du fick välja en fråga där du skulle kunna få en stor förändring till stånd inom svensk skola – vilken skulle du ta då och vad skulle du göra?

– Hade du frågat mig för fyra år sedan då skulle jag ha sagt läsa-skriva-räkna-garantin för de yngsta, men den får vi nu äntligen på plats. Det spelar så jättestor roll att du har med dig det när du kommer upp till de äldre åren, också för lärares möjligheter för undervisningen.

– Men nu, elevpengen. Den förstör någonstans relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder. Där varje elev kommer med en viss summa och som riskerar att hota med en viss summa om man ska lämna skolan. Så ändra ersättningssystemet i skolorna där det inte är lika starkt bunden till en enda och varenda elev.

– Sedan finns det ju andra saker man kan göra där, och som vi ska göra där, som det här med att ta bort möjligheten att välja hela tiden – välja, välja om, hela tiden som finns i dag. Det underlättar ju också den här relationen mellan skola och förälder.

Intervjun med Gustav Fridolin gjordes på Blackebergs gymnasium den 4 maj 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Annons
Annons
Annons

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons
Annons

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Annons

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons