Friskoleföretag stoppar undan lönepengar

Alla enskilt drivna skolor i Stockholms stad fick i slutet av januari en retroaktiv utbetalning från kommunen i form av höjd elevpeng från 1 juli 2014. Utbetalningen var ett resultat av att kommunfullmäktige i december klubbade igenom en generell höjning av lärarlönerna i staden med 2 procent.

Denna lärarlönesatsning initierades av den förra stadshusmajoriteten och dåvarande skolborgarrådet Lotta Edholm redan i juni med: ”Som ett led i att kunna rekrytera och behålla skickliga lärare behöver läraryrkets attraktivitet höjas.”

Lärarna i de kommunala skolorna fick sina 2 procent, med retroaktivitet från 1 juli, på decemberlönen. Trots att politikerna i beslutet tydligt skickade pengarna till höjda lärarlöner struntar flera friskolor att betala ut dem.

Bland dessa finns friskolekoncernen AcadeMedia, med ett trettiotal skolföretag, som i sitt besked till de lärarfackliga företrädarna meddelar att de inte kommer att höja lärarlönerna i enlighet med Stockholms stads beslut. Det är anmärkningsvärt att hundratals stockholmslärare hos Sveriges största friskoleföretag inte får del av denna lönehöjning. Vi anser det nödvändigt att göra den lärarlönesatsning som den höjda elevpengen är avsedd för.

Enskilt drivna skolor råder över sin egen ekonomi och gör sina egna prioriteringar.  Enligt kommunallagens skrivning om lika villkor får alla enskilt drivna skolor, eller friskolor, motsvarande medel som de kommunala. Friskolor är i vissa fall ägda av stiftelser och andra av bolag. Stockholms stad är inte huvudman för dessa och kan i praktiken inte gå in i deras lönesystem och lägga in motsvarande lärarlönehöjning som för de kommunala skolorna.

Väl medvetna om denna formella rågång yrkade Lärarnas Riksförbund till Stockholms stads budget för 2015: ”att stadens satsningar på höjda lärarlöner måste få genomslag även för lärare i friskolorna och att staden ska ställa krav på detta. /…/ ”gentemot de privata huvudmännen så att stadens satsningar på lärarlöner även kommer lärare i friskolor till del.” I svaret på yrkandet tvådde politikerna sina händer och inga krav har ställts.

Inom den EQT-ägna friskolekoncernen AcadeMedia, med bland andra skolföretagen Didaktus, Framtidsgymnasiet, Hermods, Klara Gymnasium, NTI Gymnasiet, Plusgymnasiet, Pysslingen, Sjölins gymnasium och Vittra, är det alltså tydligt nej till att använda pengarna till lärarlöneökningar.

Koncernledningen uppger i sitt besked till lärarfacken att: ”En grundläggande princip i skollagen är att kommunens bidragssystem inte är styrande för hur en fristående skola disponerar sina resurser. Att Stockholms kommun ökar skolpengen och i sin verksamhet styr medlen till löneökningar innebär således inte per automatik att AcadeMedia gör det.”

Koncernledningen uppger att man hade kännedom om Stockholms stads höjning av skolschablonen redan när 2014 års lönerevision från 1 september genomfördes och att företagen då tog hänsyn till den kommande intäktsökningen. Enligt vad Lärarnas Riksförbund erfar genomfördes dock lönerevisionen för våra medlemmar i AcadeMedias skolföretag i Stockholm utan att ytterligare 2 procent tillfördes. De retroaktiva pengar som betalats ut av Stockholms stad går alltså direkt in i Academedias ekonomi och därmed lärarna förbi. AcadeMedias PM avslutas också med orden: ”I dagsläget finns emellertid inga planer på att genomföra någon separat revision av löner just för lärare i Stockholm på grund av Stockholms stads beslut.”

Rekryteringen till läraryrket har under de senaste åren varit föremål för krisrubriker. Det finns en bred politisk enighet om att lärarlönerna måste höjas om yrkets attraktivitet ska kunna räddas. Att säkra tillgången till en utbildad, kompetent och välavlönad lärarkår borde inte enbart vara en fråga för Stockholms stad utan en nationell angelägenhet, även för landets alla kommuner och alla huvudmän inom friskolesektorn.

I kraft av sin ställning som den dominerande koncernen på friskolemarknaden har AcadeMedia ett stort ansvar för att höja läraryrkets status. Det är självfallet otillständigt att skattemedel som betalas ut från Stockholms stad i det uttalade syftet att höja lärarlönerna inte används till detta, utan står friskolornas huvudmän fritt att disponera till andra ändamål eller avsättningar.

Lärarnas Riksförbund driver kravet om ett statligt huvudmannaskap med likvärdig finansiering av skolor oavsett kommun och huvudman. Vi konstaterar att det svenska utbildningsväsendet är i stort behov av tydlig styrning även av pengar till de höjda lärarlöner som är centrala för att höja yrkets attraktivitet och därmed förbättra elevernas kunskaper.

Ragnar Sjölander, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Stockholms stad
Andres Jerez, koncernombud  för Lärarnas Riksförbunds koncernförening inom Academedia