Fritt fram för guldkanten

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) ser inga principiella hinder för kommuner att ta emot pengar från företag.

– Det får inte strida mot att skolan ska vara avgiftsfri och oberoende. Det är upp till varje kommun att svara upp mot det. Men vi måste också ha ett engagemang från näringslivet, och att det finns ett intresse att ekonomiskt stödja skolverksamhet är i grunden bra, säger Mats Söderberg, utredare och expert på sponsring på SKL.

Han menar att sponsring kan vara bra.

– Bidrag från företag kan vara en stimulans, en möjlighet att sträcka sig ännu längre. Det finns få områden inom skolans värld som varit så svårt att utveckla som samarbete mellan skolan och arbetsliv, det har diskuterats i över 30 år hur det ska gå till.

När det gäller exemplet med byskolan i Bispgården menar Mats Söderberg att det är en fråga som måste hanteras lokalt.

– I de här fallen är det alltid en avvägning mellan att hålla en byskola vid liv och ha en bra pedagogisk miljö. Om det har fungerat bra i Bispgården och undervisningen inte har påverkats, då kan inte vi i Stockholm säga att det är förbjudet för lokala föreningar och företag att hjälpa till att rusta upp skolan. Det hade varit väldigt hårt.

Har sponsring i skolan minskat eller ökat?
– Det är svårt att svara på. Sponsring täcker in så många saker. Alltifrån att någon trycker upp läroböcker, till att en skola får stöd och då ska sätta upp en skylt med en logga. I och med att informationssamhället utvecklas så snabbt måste man också fråga sig om sponsringen har antagit nya former. Det finns anledning att väcka frågan ur den aspekten.

Mats Söderberg tror dock att skolor och lärare blivit bättre på att hantera sponsring.

– Vi har inte känt av några kontroverser på senare tid. Det förefaller som man i den pedagogiska fronten är relativt trygg med hur sponsring ska hanteras, säger Mats Söderberg.

Skolverket vill inte kommentera några enskilda exempel av sponsring. Men enligt en vägledande policy de har tagit fram tillsammans med Konsumentverket och dåvarande Svenska kommunförbundet (nu SKL) får sponsring inte komma i konflikt med skollagens krav på allsidighet och saklighet.

 – Om en skola på något sätt är sponsrad får det aldrig påverka undervisningen. Det är de nationella styrdokumenten som ska styra undervisningen, säger Anna Tammelin, jurist på Skolverket.

I praktiken handlar det dock om gränsdragningar. Den första är att skolan inte får vara beroende av sponsringen. 

– Man måste kunna erbjuda en utbildning av god kvalitet även om man inte skulle ha fått de här pengarna, säger Anna Tammelin.

Det är därför kommuner som tar emot sponsorpengar pratar om att de går till det där lilla extra, till ”guldkanten”.

En annan gränsdragning är mellan sponsring och reklam. Marknadsföringslagen och god marknadsföringssed begränsar möjligheterna till reklam och marknadsföring till barn i skolan.

– Marknadsföring går ut på att påverka eleverna eller föräldrarna direkt, till exempel genom att exponera dem för vissa produkter, medan sponsring handlar om att det är en sponsor som står bakom och de syns med sin logga.

Skolverket rekommenderar kommunerna att ta fram lokala policys så att det finns en beredskap när frågan dyker upp. De tycker också att man ska välja vilka man samarbetar med.

– Tänk på om företaget är seriöst och om dess värdegrund stämmer överens med skollagens, säger Anna Tammelin.

Skolverkets vägledande policy är dock borttagen från deras hemsida eftersom den ska förnyas. När den nya är klar vet man i dagsläget inte.

Det är Skolinspektionen som ska agera om en skola tar emot sponsring på ett otillbörligt sätt. Frågan ingår normalt inte i deras regelbundna tillsyner men de kan öppna en utredning om de får in en anmälan mot en specifik skola.