rickard_frisk

Rickard Frisk, lärare på Helenelundsskolan, med eleverna Stella Franzén och Arvid Hilding.

| Foto: Magnus Glans
Betyg i åk 6

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

lararna
Foto: Magnus Glans
De sätter 568 betyg

Rickard Frisk

  • Undervisar i: Matematik, NO-ämnena och teknik.
  • Arbetat som lärare: 8 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 310 stycken.

Greger Ravik

  • Undervisar i: SO-ämnena.
  • Arbetat som lärare: 15 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 248 stycken.

Vad gott ska komma av det här?” Det var SO-läraren Greger Raviks första tanke när betyg i årskurs 6 började diskuteras. 

– Jag minns att det vid samma tid fördes intressanta diskussioner om man ska ha betygssättning överhuvudtaget och så dök det här upp. ”Men vänta lite, detta kan inte vara rätt väg”, tänkte jag. 

Greger Ravik undervisar på mellanstadiet på Helenelundsskolan i Sollentuna. Det gör också Rickard Frisk som undervisar i matematik och NO. På väggen i 6B:s klassrum sitter NO-ämnenas kunskapskrav uppsatta på väggen och eleverna tycker, enligt egen utsago, att det både är nervöst och lite spännande att få betyg. Det är inte så långt kvar nu tills de ska få svart på vitt om de har ”grundläggande”, ”goda” eller ”mycket goda” kunskaper om biologiska sammanhang och fysikaliska fenomen.

Några år har gått sedan betygsreformen genomfördes. I våras lämnade den första årskullen grundskolan som fått betyg ända sedan årskurs 6.  

– Jag är fortfarande inte jättepositiv till själva betygen. Men det jag är mycket positiv till är den förändring som skett i och med införandet av Lgr 11. Jag var mer ensam tidigare, att prata bedömning existerade inte och det blev ofta materialsnack på SO-lärarträffarna. Lgr 11 har tvingat fram en diskussion, som fortfarande pågår, och som det kommit väldigt mycket gott ur, säger Greger Ravik. 

De nya kursplanerna har tvingat lärarna att borra ner sig i vilka kunskaper och förmågor som verkligen ska premieras. Fokus har hamnat på vad eleverna kan och, tillägger han, som kår är de mer professionella nu. 

Kollegan Rickard Frisk håller med. 

– Processen runt Lgr 11 har varit väldigt nyttig men om jag sätter betyg eller skriver ett omdöme till eleven känns som det kvittar. Våra omdömen då var omfattande så jag tyckte nog att betyg kändes lite överflödigt. 

Nu får eleverna betygsliknande om-dömen från 4:an och steget därifrån till betyg är inte så stort, menar Rickard Frisk. 

– Men för eleverna är betyg stort. Och många föräldrar tycker att det är tydligare med betyg.

De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen

Det märks att sexorna fått det här med betyg förklarat för sig. ”Man kan se betygen nu som en övning, det är betygen i nian som räknas”, säger någon. ”E är okej men jag strävar högre. Det viktigaste är att vi får med oss kunskaperna”, tillägger en annan. Lärarna upplever att eleverna är mer stressade nu än tidigare. 

– De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen men de flesta börjar väl tänka på det i sexan, om än inte alla, säger Rickard Frisk.

– Jag har även haft någon elev som vaknat till efter första betyget och insett att det är dags att börja jobba, men de är i minoritet, tillägger han.  

I början var det ganska rörigt, berättar Rickard och Greger, då ingen riktigt visste hur den nya läroplanen skulle tolkas. Tillsammans, men utan direkt ledning uppifrån, brottades man med syften, centralt innehåll och kunskapskrav. Det tog sin tid att riktigt förstå innebörden. 

– Just att få alla att se på alla delar på samma sätt. Det fanns ju ingen att fråga. Skolverket var inte blixtsnabba med sina publikationer. Vi sökte svaren tillsammans och det klarnade vartefter men det var en utmaning, säger Greger Ravik. 

– På skolan i Botkyrka där jag jobbade tidigare drog man i gång fortbildning kring Lgr 11 redan 2010, med filmer från Skolverket. Vi träffade också andra ämneslärare och pratade bedömning. Men det var ett lokalt initiativ, jag vet inte hur många som fick del av det. Jag gick också på någon föreläsning som Skolverket höll i men det var fortfarande inte på lärarnivå. Vi ville ju veta: Vad är det vi ska göra på lektionerna? säger Rickard Frisk. ​

Båda återkommer till att det var diskussionerna med ämneskollegor som gav mest.

Hade man kunnat sköta implementeringen bättre? 

– Jag tror man måste vara så hård som att säga att Skolverket själva borde ha stått för utbildningen, säger Rickard Frisk. 

– Så fort du har olika huvudmän så kommer det göras olika. Skolverket borde säga samma sak, på alla ställen – samtidigt! Helst samma timme. Annars kommer ryktesspridningen igång. Och möjligheterna finns ju, det är bara att köra digitala kurser. 

Greger Ravik nickar instämmande.

– Men sen behövs workshoppandet också, det är sådan kraft i det. Det är först när vi sitter och gör saker ihop som allt faller på plats. 

Han efterfrågar också tydligare kommentarsmaterial. 

– Ta värdeorden som ”goda” och ”mycket goda” – vad betyder det konkret? Kommentarsmaterialet säger egentligen samma sak som kunskapskraven men med andra ord. Elevexempel hade ju inte skadat.

Stödet skiljer sig också åt mellan olika ämnen, säger Rickard Frisk.

– Tekniken har tydliga elevexempel med bilder kopplade till varje betygssteg, det är konkret och bra, medan NO:n och matten är ganska luddiga. Det är konstigt att det är så olika. 

Vi ser ju tidigt var vi har eleverna

Samma dag som Skolvärlden besöker Helenelundsskolan lämnade regeringen sitt förslag till Lagrådet om en försöksverksamhet med betyg från årskurs fyra. Ett argument som ofta används för tidigare betyg är att det skulle vara ett viktigt verktyg för att kunna identifiera vilka elever som behöver stöd för att klara skolan, ett argument som de båda lärarna tycker är bakvänt.  

– Ur ett lärarperspektiv är det där resonemanget egentligen helt befängt. Vi ser ju tidigt var vi har eleverna. Redan efter några lektioner vet vi var vi kommer behöva sätta in mer insatser och dessutom dokumenterar vi och följer upp elevernas prestationer kontinuerligt utifrån kunskapskraven. Betyg eller inte – vi vet hur det går för våra elever, säger Greger Ravik. 

Kan man inte tänka att betygen kan tydliggöra gentemot rektor att vissa elever behöver mer stöd? 

– Men det är ju sådant vi har kartläggningar till. Och de flesta anpassningarna gör vi själva i klassrummet, i slutändan är det vi som gör grovjobbet, säger Rickard Frisk. 

Kanske är det framförallt på kommun- och utbildningsförvaltningsnivå som betyg är ett användbart verktyg, resonerar de. Om det går många underkända elever på en skola kan pengar allokeras dit. 

– Samtidigt säger inte betyg och meritvärden något om hur vi jobbar kvalitativt i undervisningen. Det kan vara glädjebetyg eller variationer mellan årskurser. Det är sådant som vi känner till och det skapar frustration när någon längre upp ska dra igång ett förbättringsarbete för att råda bot på problem som vi inte anser existerar, säger Greger Ravik. 

För lärarna på Helenelundsskolan är det snart dags att fylla i terminens betygskatalog. I våras satte Rickard Frisk närmare 400 betyg och Greger Ravik ännu fler eftersom han fick gå in och stötta en icke legitimerad kollega.

Känner ni er trygga med att ni sätter rätt betyg? 

– Förutsatt att jag har fått undervisa eleverna den tid jag behöver så, ja, jag känner mig väldigt trygg i det. Jag vet precis varför jag sätter de betyg jag gör, säger Greger Ravik.

lararna

Kollegorna Rickard Frisk och Greger Ravik ser inte själva betygen som viktiga för att se elevernas resultat.

| Foto: Magnus Glans
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm