Annons
Rickard Frisk, lärare på Helenelundsskolan, med eleverna Stella Franzén och Arvid Hilding. Foto: Magnus Glans
Kollegorna Rickard Frisk och Greger Ravik ser inte själva betygen som viktiga för att se elevernas resultat. Foto: Magnus Glans
Bild 1/2

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Publicerad 15 november 2016

Fakta

De sätter 568 betyg

De sätter 568 betyg

Rickard Frisk

  • Undervisar i: Matematik, NO-ämnena och teknik.
  • Arbetat som lärare: 8 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 310 stycken.

Greger Ravik

  • Undervisar i: SO-ämnena.
  • Arbetat som lärare: 15 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 248 stycken.

Relaterat

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

Vad gott ska komma av det här?” Det var SO-läraren Greger Raviks första tanke när betyg i årskurs 6 började diskuteras. 

– Jag minns att det vid samma tid fördes intressanta diskussioner om man ska ha betygssättning överhuvudtaget och så dök det här upp. ”Men vänta lite, detta kan inte vara rätt väg”, tänkte jag. 

Greger Ravik undervisar på mellanstadiet på Helenelundsskolan i Sollentuna. Det gör också Rickard Frisk som undervisar i matematik och NO. På väggen i 6B:s klassrum sitter NO-ämnenas kunskapskrav uppsatta på väggen och eleverna tycker, enligt egen utsago, att det både är nervöst och lite spännande att få betyg. Det är inte så långt kvar nu tills de ska få svart på vitt om de har ”grundläggande”, ”goda” eller ”mycket goda” kunskaper om biologiska sammanhang och fysikaliska fenomen.

Några år har gått sedan betygsreformen genomfördes. I våras lämnade den första årskullen grundskolan som fått betyg ända sedan årskurs 6.  

– Jag är fortfarande inte jättepositiv till själva betygen. Men det jag är mycket positiv till är den förändring som skett i och med införandet av Lgr 11. Jag var mer ensam tidigare, att prata bedömning existerade inte och det blev ofta materialsnack på SO-lärarträffarna. Lgr 11 har tvingat fram en diskussion, som fortfarande pågår, och som det kommit väldigt mycket gott ur, säger Greger Ravik. 

De nya kursplanerna har tvingat lärarna att borra ner sig i vilka kunskaper och förmågor som verkligen ska premieras. Fokus har hamnat på vad eleverna kan och, tillägger han, som kår är de mer professionella nu. 

Kollegan Rickard Frisk håller med. 

– Processen runt Lgr 11 har varit väldigt nyttig men om jag sätter betyg eller skriver ett omdöme till eleven känns som det kvittar. Våra omdömen då var omfattande så jag tyckte nog att betyg kändes lite överflödigt. 

Nu får eleverna betygsliknande om-dömen från 4:an och steget därifrån till betyg är inte så stort, menar Rickard Frisk. 

– Men för eleverna är betyg stort. Och många föräldrar tycker att det är tydligare med betyg.

De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen

Det märks att sexorna fått det här med betyg förklarat för sig. ”Man kan se betygen nu som en övning, det är betygen i nian som räknas”, säger någon. ”E är okej men jag strävar högre. Det viktigaste är att vi får med oss kunskaperna”, tillägger en annan. Lärarna upplever att eleverna är mer stressade nu än tidigare. 

– De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen men de flesta börjar väl tänka på det i sexan, om än inte alla, säger Rickard Frisk.

– Jag har även haft någon elev som vaknat till efter första betyget och insett att det är dags att börja jobba, men de är i minoritet, tillägger han.  

I början var det ganska rörigt, berättar Rickard och Greger, då ingen riktigt visste hur den nya läroplanen skulle tolkas. Tillsammans, men utan direkt ledning uppifrån, brottades man med syften, centralt innehåll och kunskapskrav. Det tog sin tid att riktigt förstå innebörden. 

– Just att få alla att se på alla delar på samma sätt. Det fanns ju ingen att fråga. Skolverket var inte blixtsnabba med sina publikationer. Vi sökte svaren tillsammans och det klarnade vartefter men det var en utmaning, säger Greger Ravik. 

– På skolan i Botkyrka där jag jobbade tidigare drog man i gång fortbildning kring Lgr 11 redan 2010, med filmer från Skolverket. Vi träffade också andra ämneslärare och pratade bedömning. Men det var ett lokalt initiativ, jag vet inte hur många som fick del av det. Jag gick också på någon föreläsning som Skolverket höll i men det var fortfarande inte på lärarnivå. Vi ville ju veta: Vad är det vi ska göra på lektionerna? säger Rickard Frisk. ​

Båda återkommer till att det var diskussionerna med ämneskollegor som gav mest.

Hade man kunnat sköta implementeringen bättre? 

– Jag tror man måste vara så hård som att säga att Skolverket själva borde ha stått för utbildningen, säger Rickard Frisk. 

– Så fort du har olika huvudmän så kommer det göras olika. Skolverket borde säga samma sak, på alla ställen – samtidigt! Helst samma timme. Annars kommer ryktesspridningen igång. Och möjligheterna finns ju, det är bara att köra digitala kurser. 

Greger Ravik nickar instämmande.

– Men sen behövs workshoppandet också, det är sådan kraft i det. Det är först när vi sitter och gör saker ihop som allt faller på plats. 

Han efterfrågar också tydligare kommentarsmaterial. 

– Ta värdeorden som ”goda” och ”mycket goda” – vad betyder det konkret? Kommentarsmaterialet säger egentligen samma sak som kunskapskraven men med andra ord. Elevexempel hade ju inte skadat.

Stödet skiljer sig också åt mellan olika ämnen, säger Rickard Frisk.

– Tekniken har tydliga elevexempel med bilder kopplade till varje betygssteg, det är konkret och bra, medan NO:n och matten är ganska luddiga. Det är konstigt att det är så olika. 

Vi ser ju tidigt var vi har eleverna

Samma dag som Skolvärlden besöker Helenelundsskolan lämnade regeringen sitt förslag till Lagrådet om en försöksverksamhet med betyg från årskurs fyra. Ett argument som ofta används för tidigare betyg är att det skulle vara ett viktigt verktyg för att kunna identifiera vilka elever som behöver stöd för att klara skolan, ett argument som de båda lärarna tycker är bakvänt.  

– Ur ett lärarperspektiv är det där resonemanget egentligen helt befängt. Vi ser ju tidigt var vi har eleverna. Redan efter några lektioner vet vi var vi kommer behöva sätta in mer insatser och dessutom dokumenterar vi och följer upp elevernas prestationer kontinuerligt utifrån kunskapskraven. Betyg eller inte – vi vet hur det går för våra elever, säger Greger Ravik. 

Kan man inte tänka att betygen kan tydliggöra gentemot rektor att vissa elever behöver mer stöd? 

– Men det är ju sådant vi har kartläggningar till. Och de flesta anpassningarna gör vi själva i klassrummet, i slutändan är det vi som gör grovjobbet, säger Rickard Frisk. 

Kanske är det framförallt på kommun- och utbildningsförvaltningsnivå som betyg är ett användbart verktyg, resonerar de. Om det går många underkända elever på en skola kan pengar allokeras dit. 

– Samtidigt säger inte betyg och meritvärden något om hur vi jobbar kvalitativt i undervisningen. Det kan vara glädjebetyg eller variationer mellan årskurser. Det är sådant som vi känner till och det skapar frustration när någon längre upp ska dra igång ett förbättringsarbete för att råda bot på problem som vi inte anser existerar, säger Greger Ravik. 

För lärarna på Helenelundsskolan är det snart dags att fylla i terminens betygskatalog. I våras satte Rickard Frisk närmare 400 betyg och Greger Ravik ännu fler eftersom han fick gå in och stötta en icke legitimerad kollega.

Känner ni er trygga med att ni sätter rätt betyg? 

– Förutsatt att jag har fått undervisa eleverna den tid jag behöver så, ja, jag känner mig väldigt trygg i det. Jag vet precis varför jag sätter de betyg jag gör, säger Greger Ravik.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera
Annons

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Annons
Annons
Annons

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Niclas: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen.
Här berättar Niclas Sjöström i Norrköping varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Fortbildning 

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna. Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.

Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren

Forskning

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft.
– Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet, säger han.

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Lagändringar 2018

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

”Ge läsningen större utrymme i klassrummet”

Debatt

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Kommentera

Här hjälper universitetet lärarna med programmering

Programmering

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2017

Lista

Ingångslöner, Twitterstorm och norska forskartips. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2017.

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Enkät

Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld.

Elever upprörs av ojämställda läroböcker

Läromedel

På Enskede skola fick eleverna gå igenom sina böcker och räkna antalet bilder av män respektive kvinnor.
– Resultaten är helt sjuka. I två historieböcker är det 59 bilder på män och fyra på kvinnor, säger förstelärare Mikael Bodin.

Hon lär eleverna svenska genom sång

SFI

Chantal Kågströms SFI-elever lär sig korrekt uttal, betoning och det svenska språkets rytm genom att sjunga.

Nationella prov

Regeringen: Antalet nationella prov halveras

Nationella prov

Nu halveras antalet nationella prov i gymnasiet – för att minska stressen för lärare och elever. LR:s ordförande Åsa Fahlén är positivt inställd till regeringens beslut.
– Vi tycker det är bra att man ser över mängden prov, säger hon. 

Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Debatt

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

Kommentera

13 stunder: Du vet att du är lärare när…

Lärare

Höstterminen var fylld av stunder som framkallade känslor av alla de slag. Känner du igen dig själv i de här?

TVÅLÄRARSYSTEM

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön

Tvålärarsystem

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre.

Rektorn: Så gynnas lärarna av vårt tvålärarsystem

Tvålärarsystemet på Mimerskolan har lett till strålande elevresultat och bättre arbetsmiljö. Skolledaren Johan Edelsvärd tycker att det är en satsning som ligger rätt i tiden.

Miljonsatsning ska ge fler behöriga elever

Gymnasiet

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv

Dokumentation

Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.

Nu ska lärarnas arbetsmiljö bli bättre

Avtal

Nu går lärarfacken in i avtalsförhandling med SKL om hur man ska lösa skolans utmaningar och förbättra arbetssituationen. Åsa Fahlén är kritisk till SKL:s yrkande om vad de vill med svensk skola.

Lärarbristen

”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Kris

Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl.
– Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt, säger hon.”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Statistik: Ämnena där flest lärare fattas

Nya siffror

Så spås lärarbristen se ut fram till och med år 2031.

Skolverkets nya siffror: 77 000 lärare saknas om fem år

Lärarbristen

De kommande fem åren måste skolor och förskolor rekrytera 77 000 heltidstjänster – drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag.
– Det är inte möjligt, och det är en insikt som man måste ta till sig, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Forskning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra. Det visar en färsk avhandling på Malmö högskola.

Alliansen: ”Välfärden står på spel”

Debatt

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

Kommentera

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Lärarbrist

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Academedia

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons