Annons
Rickard Frisk, lärare på Helenelundsskolan, med eleverna Stella Franzén och Arvid Hilding. Foto: Magnus Glans
Kollegorna Rickard Frisk och Greger Ravik ser inte själva betygen som viktiga för att se elevernas resultat. Foto: Magnus Glans
Bild 1/2

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Publicerad 15 november 2016

Fakta

De sätter 568 betyg

De sätter 568 betyg

Rickard Frisk

  • Undervisar i: Matematik, NO-ämnena och teknik.
  • Arbetat som lärare: 8 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 310 stycken.

Greger Ravik

  • Undervisar i: SO-ämnena.
  • Arbetat som lärare: 15 år.
  • Antal betyg att sätta vid läsårets slut: 248 stycken.

Relaterat

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

Vad gott ska komma av det här?” Det var SO-läraren Greger Raviks första tanke när betyg i årskurs 6 började diskuteras. 

– Jag minns att det vid samma tid fördes intressanta diskussioner om man ska ha betygssättning överhuvudtaget och så dök det här upp. ”Men vänta lite, detta kan inte vara rätt väg”, tänkte jag. 

Greger Ravik undervisar på mellanstadiet på Helenelundsskolan i Sollentuna. Det gör också Rickard Frisk som undervisar i matematik och NO. På väggen i 6B:s klassrum sitter NO-ämnenas kunskapskrav uppsatta på väggen och eleverna tycker, enligt egen utsago, att det både är nervöst och lite spännande att få betyg. Det är inte så långt kvar nu tills de ska få svart på vitt om de har ”grundläggande”, ”goda” eller ”mycket goda” kunskaper om biologiska sammanhang och fysikaliska fenomen.

Några år har gått sedan betygsreformen genomfördes. I våras lämnade den första årskullen grundskolan som fått betyg ända sedan årskurs 6.  

– Jag är fortfarande inte jättepositiv till själva betygen. Men det jag är mycket positiv till är den förändring som skett i och med införandet av Lgr 11. Jag var mer ensam tidigare, att prata bedömning existerade inte och det blev ofta materialsnack på SO-lärarträffarna. Lgr 11 har tvingat fram en diskussion, som fortfarande pågår, och som det kommit väldigt mycket gott ur, säger Greger Ravik. 

De nya kursplanerna har tvingat lärarna att borra ner sig i vilka kunskaper och förmågor som verkligen ska premieras. Fokus har hamnat på vad eleverna kan och, tillägger han, som kår är de mer professionella nu. 

Kollegan Rickard Frisk håller med. 

– Processen runt Lgr 11 har varit väldigt nyttig men om jag sätter betyg eller skriver ett omdöme till eleven känns som det kvittar. Våra omdömen då var omfattande så jag tyckte nog att betyg kändes lite överflödigt. 

Nu får eleverna betygsliknande om-dömen från 4:an och steget därifrån till betyg är inte så stort, menar Rickard Frisk. 

– Men för eleverna är betyg stort. Och många föräldrar tycker att det är tydligare med betyg.

De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen

Det märks att sexorna fått det här med betyg förklarat för sig. ”Man kan se betygen nu som en övning, det är betygen i nian som räknas”, säger någon. ”E är okej men jag strävar högre. Det viktigaste är att vi får med oss kunskaperna”, tillägger en annan. Lärarna upplever att eleverna är mer stressade nu än tidigare. 

– De ambitiösa eleverna börjar ganska tidigt bli stressade över betygen men de flesta börjar väl tänka på det i sexan, om än inte alla, säger Rickard Frisk.

– Jag har även haft någon elev som vaknat till efter första betyget och insett att det är dags att börja jobba, men de är i minoritet, tillägger han.  

I början var det ganska rörigt, berättar Rickard och Greger, då ingen riktigt visste hur den nya läroplanen skulle tolkas. Tillsammans, men utan direkt ledning uppifrån, brottades man med syften, centralt innehåll och kunskapskrav. Det tog sin tid att riktigt förstå innebörden. 

– Just att få alla att se på alla delar på samma sätt. Det fanns ju ingen att fråga. Skolverket var inte blixtsnabba med sina publikationer. Vi sökte svaren tillsammans och det klarnade vartefter men det var en utmaning, säger Greger Ravik. 

– På skolan i Botkyrka där jag jobbade tidigare drog man i gång fortbildning kring Lgr 11 redan 2010, med filmer från Skolverket. Vi träffade också andra ämneslärare och pratade bedömning. Men det var ett lokalt initiativ, jag vet inte hur många som fick del av det. Jag gick också på någon föreläsning som Skolverket höll i men det var fortfarande inte på lärarnivå. Vi ville ju veta: Vad är det vi ska göra på lektionerna? säger Rickard Frisk. ​

Båda återkommer till att det var diskussionerna med ämneskollegor som gav mest.

Hade man kunnat sköta implementeringen bättre? 

– Jag tror man måste vara så hård som att säga att Skolverket själva borde ha stått för utbildningen, säger Rickard Frisk. 

– Så fort du har olika huvudmän så kommer det göras olika. Skolverket borde säga samma sak, på alla ställen – samtidigt! Helst samma timme. Annars kommer ryktesspridningen igång. Och möjligheterna finns ju, det är bara att köra digitala kurser. 

Greger Ravik nickar instämmande.

– Men sen behövs workshoppandet också, det är sådan kraft i det. Det är först när vi sitter och gör saker ihop som allt faller på plats. 

Han efterfrågar också tydligare kommentarsmaterial. 

– Ta värdeorden som ”goda” och ”mycket goda” – vad betyder det konkret? Kommentarsmaterialet säger egentligen samma sak som kunskapskraven men med andra ord. Elevexempel hade ju inte skadat.

Stödet skiljer sig också åt mellan olika ämnen, säger Rickard Frisk.

– Tekniken har tydliga elevexempel med bilder kopplade till varje betygssteg, det är konkret och bra, medan NO:n och matten är ganska luddiga. Det är konstigt att det är så olika. 

Vi ser ju tidigt var vi har eleverna

Samma dag som Skolvärlden besöker Helenelundsskolan lämnade regeringen sitt förslag till Lagrådet om en försöksverksamhet med betyg från årskurs fyra. Ett argument som ofta används för tidigare betyg är att det skulle vara ett viktigt verktyg för att kunna identifiera vilka elever som behöver stöd för att klara skolan, ett argument som de båda lärarna tycker är bakvänt.  

– Ur ett lärarperspektiv är det där resonemanget egentligen helt befängt. Vi ser ju tidigt var vi har eleverna. Redan efter några lektioner vet vi var vi kommer behöva sätta in mer insatser och dessutom dokumenterar vi och följer upp elevernas prestationer kontinuerligt utifrån kunskapskraven. Betyg eller inte – vi vet hur det går för våra elever, säger Greger Ravik. 

Kan man inte tänka att betygen kan tydliggöra gentemot rektor att vissa elever behöver mer stöd? 

– Men det är ju sådant vi har kartläggningar till. Och de flesta anpassningarna gör vi själva i klassrummet, i slutändan är det vi som gör grovjobbet, säger Rickard Frisk. 

Kanske är det framförallt på kommun- och utbildningsförvaltningsnivå som betyg är ett användbart verktyg, resonerar de. Om det går många underkända elever på en skola kan pengar allokeras dit. 

– Samtidigt säger inte betyg och meritvärden något om hur vi jobbar kvalitativt i undervisningen. Det kan vara glädjebetyg eller variationer mellan årskurser. Det är sådant som vi känner till och det skapar frustration när någon längre upp ska dra igång ett förbättringsarbete för att råda bot på problem som vi inte anser existerar, säger Greger Ravik. 

För lärarna på Helenelundsskolan är det snart dags att fylla i terminens betygskatalog. I våras satte Rickard Frisk närmare 400 betyg och Greger Ravik ännu fler eftersom han fick gå in och stötta en icke legitimerad kollega.

Känner ni er trygga med att ni sätter rätt betyg? 

– Förutsatt att jag har fått undervisa eleverna den tid jag behöver så, ja, jag känner mig väldigt trygg i det. Jag vet precis varför jag sätter de betyg jag gör, säger Greger Ravik.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Annons
Annons

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Annons
Annons

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons