almhult_elever
Gymnasiebehörighet

4 av 100 nyanlända klarar kraven

Räknar man bort gruppen nyanlända så pekar utvecklingen uppåt – i alla andra grupper ökar andelen niondeklassare som uppnår behörighet till nationella program jämfört med 2015.
– Det är för tidigt att prata om ett trendbrott, men det är rätt att säga att alla lärares, elevers och rektorers hårda arbete har haft effekt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Andelen behöriga

Andelen behöriga till gymnasieskolan ökar i alla grupper, förutom i gruppen ”okänd bakgrund”.
Om gruppen ”okänd bakgrund” inte räknas med ökar behörigheten jämfört med vårterminen 2015 från 86,4 till 87,3 procent.
Födda i Sverige: Behörigheten ökar från 90,2 till 91,2 procent.
Invandrat före ordinarie skolstart: Behörigheten ökar från 86,0 till 88,8 procent.
Invandrat och börjat i årskurs 1-5: Behörigheten ökar från 71,7 till 74,0.
Invandrat och börjat i årskurs 6-9: Behörigheten ökar från 26,0 till 30,0
Okänd bakgrund: Behörigheten minskar från 13,1 till 3,6 procent.

Källa: Skolverket

Jämfört med förra året ökar gymnasiebehörigheten med 0,9 procentenheter till 91,2 procent när elevgruppen med okänd bakgrund inte räknas in, en grupp som till stor del utgörs av nyanlända flyktingar. Även bland de elever som börjat i svensk skola så sent som i årskurs 6 ökar gymnasiebehörigheten från 26 till 30 procent.

Gustav Fridolin ser det som ett bevis på att de debattörer som varnat för att resultaten i skolan skulle sjunka generellt som en följd av flyktingmottagandet hade fel.

– Det här visar att de som sa att mottagandet av nyanlända skulle försämra resultaten för alla svenska elever var ute i ogjort väder, säger han.

Att en så liten del av de nyanlända klarar kraven för gymnasiet förklarar Gustav Fridolin med att systemet inte är byggt för att hantera den situationen.

– Det kan inte bedömas som ett bra system att elever får en termin eller ett år på sig att klara av det som systemet är byggt för att det ska ta tio år att klara. Det är ett systemmisslyckande att vi inte har bättre förutsättningar att ta emot den som kommer väldigt sent in i grundskolan.

Liberalerna i riksdagen föreslår idag förlängd skolplikt till 20 års ålder och halverat sommarlov för nyanlända som en väg att komma till rätta med problemen.

Vad tycker du om de förslagen?

– Jag tror att de lärare som jobbar med de här eleverna ganska unisont kan vittna om att det inte är skolplikten som är problemet – det här är elever som vill ha utbildning, som vill ta igen det de missat under år av krig och flykt. Så det handlar snarare om att systemet måste bli bättre.

Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, har hand om den statliga utredningen med uppdrag att se över hur skolan bättre kan möta behoven hos elever som kommer till Sverige i högre årskurser.

– En del handlar om att titta på goda exempel, vad kommunerna gör idag. En annan del handlar om att göra en analys av den statistik som finns för att se mönster. Kommunerna jobbar ju på och hittar lösningar, men inom det nuvarande regelverket. Det kanske finns smarta sätt att ändra regelverket för att just den här gruppen ska få möjlighet att klara skolan, säger hon.

Ändra lagstiftningen? Kan du ge något exempel på vad det kan handla om?

– Egentligen vill jag inte spekulera, men till exempel: idag är det ganska strikt när du måste låta en elev börja i grundskolan och när du kan låta den börja på språkintroduktion istället. I Botkyrka ser vi att de elever som åldersmässigt kommer in sent i årskurs nio har en bättre kunskapsutveckling om de får börja direkt i språkintroduktion istället för att få ett skolmisslyckande i årskurs nio med sig. Det kan handla om sådant, säger Ebba Östlin.

Utredningen

Ebba Östlin ska föreslå hur utbildningen för nyanlända elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser kan anpassas. I arbetet ingår att:

• Analysera hur undervisningen i grundskolan kan organiseras för att möta behov och förutsättningar hos elever med kort skolbakgrund och elever som kommer till Sverige i grundskolans senare årskurser.

• Föreslå hur målgruppen med kostnadseffektiva lösningar kan ges bättre förutsättningar att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program

• Lämna nödvändiga författningsförslag

Utredningens resultat ska redovisas senast den 31 mars

Källa: Regeringen

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm