Annons
Fyra av tio gymnasielärare uppger i en undersökning att de vill byta jobb på grund av dålig arbetsmiljö. Foto: Erik Nylund

Fyra av tio lärare vill byta jobb

Publicerad 21 mars 2018

Fakta

Undersökningen

Forskare vid Luleå tekniska universitet frågade 4 700 gymnasielärare, representativt fördelade över landet, under hösten 2015 om deras arbetsvillkor. 2 388 (50,4%) valde att besvara enkäten.  

Vill du för närvarande vill byta jobb?

  • Ja: 40 procent
  • Nej: 60 procent

Har du under den senaste månaden sökt arbete?

  • Ja: 19 procent
  • Nej: 81 procent

Andel som vill arbeta kvar hos nuvarande huvudman?

  • Offentlig skola: 78 procent
  • Friskola (aktiebolag): 60 procent

Arbetar du kväll eller veckoslut på grund av hög arbetsbelastning, dvs. när du inte hinner med ditt arbete på ordinarie arbetstid? Ja, ofta & ja, ibland

  • Offentlig skola: 86 procent
  • Friskola (aktiebolag): 78 procent

Strax under hälften av respondenterna totalt sett skattar att de ofta arbetar kväll eller veckoslut för att tiden inte räcker till, bland offentliganställda anger 46% att det ofta gör det och 48% av aktiebolagsanställda

Jag får stöd från rektor/rektorer i mitt dagliga arbete: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 55 procent
  • Friskola (aktiebolag): 70 procent

Jag undviker att ta upp frågor som kan upplevas som negativa med rektor/rektorer (tex. kritik, problem, behov): Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 23 procent
  • Friskola (aktiebolag): 25 procent

Annat än kunskap och kompetens styr hur jag utför mitt arbete: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 46 procent
  • Friskola (aktiebolag): 42 procent

Jag är med om påtryckningar från rektor/rektorer att sätta högre betyg: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 11 procent
  • Friskola (aktiebolag): 14 procent

Kompetensutvecklingen som min arbetsgivare erbjuder täcker mina behov: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 26 procent
  • Friskola (aktiebolag): 38 procent

Jag använder mig av min fritid för att tillgodose mitt behov av kompetensutveckling: Stämmer helt och hållet & stämmer ganska bra

  • Offentlig skola: 69 procent
  • Friskola (aktiebolag): 66 procent

Det dagliga arbetet är organiserat så att vi lärare har möjlighet att lära av varandra.

  • Stämmer inte alls eller inte särskilt bra: 62 procent
  • Stämmer ganska bra eller helt och hållet: 38 procent

Här kan du läsa hela rapporten.

Relaterat

Stress, för hög arbetsbelastning, bristfällig kompetensutveckling och svagt stöd från rektor – det är många lärares vardag. 
I en enkät gjord av Luleå tekniska universitet uppger fyra av tio gymnasielärare att de vill byta jobb.

I dagarna presenterar Karolina Parding, professor i sociologi vid Luleå tekniska universitet, en ny rapport om lärares arbetsvillkor. Rapporten bygger på en enkätundersökning bland cirka 2 400 svenska gymnasielärare, representativt fördelade över Sverige, och ger en dyster bild av lärarnas vardag.

  •   Lärarnas arbetsbelastning är mycket hög. En klar majoritet uppger att de arbetar kvällar och helger för att hinna med jobbet.
  •  Trots höga krav är det många som upplever att de har svagt stöd från sin rektor i det dagliga arbetet. Det gäller framför allt lärare som arbetar i offentligt drivna skolor.
  •  Ungefär var fjärde lärare uppger att de undviker att ta upp frågor som kan upplevas som negativa med rektor.
  •  En förhållandevis liten andel anser att den kompetensutveckling som arbetsgivaren står för är tillräcklig. De flesta sköter kompetensutvecklingen på egen hand och på sin fritid.

Karolina Parding.Undersökningen visar också att det i allmänhet verkar vara ganska små skillnader mellan hur offentligt och privat anställda lärare uppfattar sina arbetsvillkor.

– Ett undantag gäller stödet från rektor. Det är en större andel av gymnasielärarna som arbetar på friskolor som anser att de får stöd från rektor i sitt dagliga arbete än vad det är på offentligt drivna skolor, säger Karolina Parding.

 Varför är det så?

– Det kan bero på att det är kortare beslutsvägar på friskolor än på exempelvis kommunala skolor. Friskolor är dessutom ofta både mindre och nyare än offentliga skolor och kan ha en annan organisationskultur.

Det är en uppfattning som delas av Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund och lärare i engelska och svenska på Tullängsgymnasiet i Örebro.

– Att ta upp ett problem och få till en förändring i en kommunal skola kan ibland vara i princip omöjligt. Rektorerna är ofta bundna av beslut som redan är fattade på förvaltningsnivå eller liknande. Friskolerektorer har ofta ett större mandat.

Speglar nog ganska väl hur många lärare upplever sin arbetssituation. 

Trots att såväl Skolverket som oberoende forskare och experter under lång tid lyft fram och betonat behovet av kollegialt lärande, uppger en majoritet av lärarna i undersökningen att det dagliga arbetet inte är organiserat så att de har möjlighet att lära av varandra.

– Självklart kan inte varje enskild lärare eller grupp av lärare helt själv bestämma hur arbetet ska läggas upp. Men med tanke på att det handlar om en professionell yrkesgrupp vore det rimligt att lärarna i större utsträckning än i dag ges möjlighet att vara med och besluta om hur arbetet ska utformas. Det skulle bland annat kunna öka möjligheterna till kollegialt lärande. Det är viktigt att professionen har möjlighet att driva sin egen kompetensutveckling, säger Karolina Parding.

Enligt undersökningen är det fyra av tio gymnasielärare som vill byta jobb.

– Att människor funderar på att byta arbete, yrke eller bransch är inget konstigt. Men att en så stor andel som fyra av tio gör det är oroväckande och speglar nog ganska väl hur många lärare upplever sin arbetssituation. 

Ofta arbetas det inte tillräckligt systematiskt med arbetsmiljöfrågorna.

Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, berättar att trenden när det gäller lärarnas arbetsrelaterade hälsa är klart negativ. Bland annat ökar både antalet och andelen som insjuknar i stressrelaterade sjukdomar.

– Det har med arbetsbelastningen att göra. För några år sedan gjorde vi en tillsyn där vi besökte drygt 2 000 skolor runt om i Sverige. Vi kunde då konstatera att på många håll har lärarna, men även skolledarna, en klart ohälsosam arbetsbelastning. 

– Dessutom arbetas det ofta inte tillräckligt systematiskt med arbetsmiljöfrågorna.

Enligt Svante Tideman är mängden arbetsuppgifter ett av lärarnas absolut största arbetsmiljöproblem. 

– Sedan jag började som lärare i slutet på 1980-talet, som är den tid jag själv kan överblicka, har vi fått en enorm mängd nya arbetsuppgifter, men ytterst få, om några, har tagits bort. 

– Det är i dag alldeles för lite fokus på själva lärarjobbet, det vill säga att förbereda, genomföra och efterarbeta lektioner, och för mycket fokus på annat. 

Vad ska man göra?

– Skär bort arbetsuppgifter från lärarna, renodla uppdraget, ta in fler yrkesgrupper i skolan och se till att fler vill bli lärare. För att hinna med tvingas många lärare i dag arbeta betydligt mer än vad de egentligen ska göra. Många känner också att de aldrig blir riktigt klara, att de inte kan lägga saker och ting bakom sig. Det blir ingen tid till återhämtning, inte ens under loven.

– Ett problem med att hoppas att nya yrkesgrupper i skolan ska lösa problemen, är att det även är brist på personal inom flera av de yrken som skulle kunna vara aktuella. Tyvärr finns det ingen quick fix.

Hur får man fler att vilja blir lärare?

– Det enda som på sikt löser lärarbristen är att se till att villkoren förbättras. Ungdomar behöver redan under gymnasietiden, på sin egen skola, uppleva lärarjobbet som ett yrke med hög status och goda villkor. Först då tror jag att fler kommer att vilja utbilda sig till lärare. 

Skolvärlden ställde frågan till tre skolprofiler: Vilket är lärarnas största arbetsmiljöproblem?

Mikael Cederberg, förbundschef Jämtlands gymnasieförbund:

– Enligt våra undersökningar är det ökad stress. Vad den i sin tur beror på är en komplex fråga. Jag tror att åtminstone en del av förklaringen kan kopplas till omvärldsförändringar, till exempel globalisering, digitalisering, migrationen och en förskjutning i ansvarstagandet mellan vårdnads-havare och skola. Lärar-upp-draget är betydligt mer komplext i dag än vad det var för bara tio eller femton år sedan. 

– Man kan också fundera över hur pass rustade de lärare som har kommit in i skolan under de senaste tio eller femton åren är, jämfört med de som varit med lite längre. En annan viktig faktor är hur lärarutbildningarna har fungerat. 

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör Academedia:

– En viktig fråga är lärarnas möjlighet att faktiskt vara lärare. Ingen mår bra av att känna att man inte hinner med det viktigaste i uppdraget, vilket är undervisningen. Den stress som följer av att känna sig otillräcklig är det väldigt viktigt att vi ser, och motarbetar. Ett närliggande problem är det ibland lite för stora engagemanget från föräldrar. Skolan ska vara expert på att vara skola och bedriva undervisning, föräldrarna är experter på sina barn. Rektor och lärare måste dock vara ledare i skolan. Engagemanget, som i grunden är något väldigt bra, kan i dag ta väldigt mycket tid, tid som lärare och skolledare behöver ägna åt uppdraget.

Ulrika Forssell, skolchef i Borlänge kommun:

– Det är två problem som sticker ut. Det ena är hot och våld i skolan, det andra är bristen på utbildade kollegor. Att vara ensam legitimerad och behörig lärare tär. Det kan vara frustrerande att samtidigt behöva handleda obehörig personal, ta pedagogiskt ansvar för elever och bygga en helhet. Många känner att de inte räcker till, vilket skapar stress och frustration.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons