forum_bild_c_f_moller

”Forum” som ska byggas i nya Tiundaskolan i Uppsala, där Anna Törnquist är inblandad. Bild av CF Möller.

Lärmiljöer

Fyra grundpelare som gör lärmiljön bättre

Den typiska skolbyggnaden motarbetar skolans målsättningar, enligt arkitekten Anna Törnquist, som jobbat med lärmiljöer sedan 70-talet.

Enskilda klassrum utformade för envägskommunikation, sammanlänkade och samtidigt separerade av långa korridorer. Det har varit utgångspunkten för utformningen en svensk skola i mer än 100 år. En skola som byggdes för att passa industrisamhället.

– De här byggnaderna konserverar ett sätt att undervisa som inte stämmer med moderna styrdokument, säger Anna Törnquist.

Fortfarande är det så att de flesta inom skolan – inte minst lärare – förväntar sig en byggnad med separata klassrum. Enligt Anna Törnquist går det inte ihop med hur de säger att de vill jobba.  

Anna Törnquist
Anna Törnquist

– Om jag kommer in i ett kollegium är alla överens om att de ska jobba ämnesövergripande, kollegialt och så vidare. Men när jag ritar upp en skiss utifrån vad de säger, så blir de livrädda. De vill ha ett klassrum där de har kontroll. Det är så svårt att bryta det.

Hon kallar det för ”klassrumskramande” och menar att det utarmar skolmiljön. En modern skola ska istället erbjuda en lärmiljö som understödjer och tränar elevernas självständighet och initiativkraft.

– Om vi inte medvetet bygger för det, utan fortsätter bygga för en kollektiv form, så curlar vi de duktiga eleverna. De matas med fakta så att de kan få bra resultat på de nationella proven, men massa andra elever tappas ut systemet för att det inte passar dem, säger hon.

Det hon har jobbat med senaste åren är skolor där lärare och elever delar upp sin tid mellan en så kallad ”hemarena”, och en kreativ ”projektarena”. Tanken är att man ska lägga så pass mycket tid i den kreativa delen att det inte bara är de estetiska och praktiska ämnena som görs där.

– Det är en framgångsfaktor för elever med olika typer av behov att få jobba med kroppen och alla sinnen. Det är också så att om vi ska förbereda eleverna för en modern framtid måste vi jobba mer ämnesöverskridande. I verkligheten efter skolan ägnar du dig inte år matematik 40 minuter separat från något annat.

Anna Törnquist har jobbat nästan uteslutande med skolor sedan hon blev färdig arkitekt på slutet av 70-talet, och idag har hon gått över till att jobba tillsammans med kommuner för att ta fram kravspecifikationer inför nya skolbyggen.

Hon har fyra grundläggande krav på uppförandet av en modern skola:

1. Bygg för team

– Tänk på en grupp lärare som har hand om flera elever gemensamt, inte ”en lärare, en klass”.

2. Bygg en trygg miljö

– Vi måste bygga en trygg grundmiljö. Elever som är rädda för att bli mobbade på rasten kommer inte lyssna på läraren under lektionen.

3. Bygg för stimulans

– Ha med häftiga miljöer, och olika typer av miljöer. Platser där vi kan var kreativa i en större utsträckning, inte bara när vi har musik eller slöjd i 40 minuter.

4. Bygg för arbetsro

– Oron för att bryta upp från klassrummet beror delvis på en bild av att alla istället springer runt och ingen har kontroll. Vi kan inte bara riva väggarna och tro att det ska lösa sig. Vi måste fortfarande bygga rum, men inte så många likadana, säger Anna Törnquist.

Anna Törnquist har ingen generell åsikt kring statlig kontra kommunal skola, men menar att kan man spåra en del av problemen med illa anpassade skolbyggen till kommunaliseringen. Inte så att allting var bra innan dess, men där stannade utvecklingen i princip av.

– På Skolöverstyrelsen fanns arkitekter som jobbade med skolhus. Men efter kommunaliseringen så försvann deras erfarenheter. Det lämnades till kommunerna att bygga skolor, och de stod ganska handfallna. Så de byggde som man alltid har gjort, och vi möblerar klassrum på samma sätt fortfarande, säger hon.

När det gäller rädslan som lärare kan känna initialt inför tanken på att dela både elever och arbetsytor med andra, brukar det gå över när de ser fördelarna, menar Anna Törnquist.

– Sambedömning och samplanering till exempel, minskar mängden arbete. Om ett projekt bara har en tillräcklig planeringsperiod så vi får med oss ett gäng lärare som hjälper oss hitta lösningar som fungerar bra för lärarna, då har vi kommit en bra bit på väg, säger hon.

planritningar

Arbetslagsarenor som ska byggas på Floraskolan i Skellefteå. Bild av Anna Törnquist

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm