barn
Lärstilar

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Moderaterna vill se mer specialpedagogik på lärarstudenternas scheman ­– och att det ska löna sig för lärare att utbilda sig vidare till specialpedagoger och speciallärare.

– Vi har olika behov och olika intressen och det är viktigt att skolan klarar av att möta det på ett bra sätt, och ändå bidrar till det kompensatoriska uppdraget. Huvudpoängen är att barn är olika måste finnas olika alternativ för varje elev, säger Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.

Samtidigt publicerar partiet ett faktablad i sin medlemstidning ”Medborgaren”, där två olika elevers inlärningsprofiler ges som argument för det fria skolvalet.

Skärmdump från "Medborgaren".
Skärmdump från ”Medborgaren”.

– Jag förstår att man politiskt försöker göra en poäng av detta, det är inget fel att försöka förstå hur elever lär sig. Men svaret på frågan är mer komplicerat än detta. Skolans uppdrag är att hjälpa eleverna hitta flera sätt att lära, säger Jan Håkansson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet.

Han gör forskningsöversikter och menar att bilden av forskningen kring lärstilar är entydig. Att anpassa undervisning efter elevers lärstilar ger ingen, eller till och med negativ effekt.

Erik Bengtzboe har inte sett illustrationen.

Men om forskningen visar att det här inte fungerar, varför använder ni det som argument?

– Det finns ju uppenbart olika pedagogiska alternativ i det svenska skolsystemet, det är viktigt att man tolererar att det finns olika sätt. Det finns en miljon skolbarn i Sverige, och man kan dra man allt in absurdum – men det viktiga är att det finns bra pedagogik och att eleverna lär sig, säger han.

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) är upprörd över Moderaternas koppling mellan det fria skolvalet och lärstilar.

– Jag blir ilsk när ett politiskt parti försvarar skolvalet med att använda myter om undervisning. Vore jag lärare skulle jag bli upprörd, det riskerar att försvåra lärande och kunskapsutbyte, säger hon.  

Vad spelar en annons i en tidning för roll?

– Jag tycker att det spelar väldigt stor roll, svenska skolan behöver satsa på kunskap och bildning och undervisningen ska bedrivas enligt forskning och beprövad erfarenhet. Det är för viktigt att basera på myter, som lärstilar, säger Anna Ekström.

Att elever skulle ha olika lärstilar och att undervisningen skulle anpassas efter dem, var en trend i början av 2000-talet. Problemet, som Jan Håkansson ser det, är inte att elever är olika, utan försöken att basera undervisningen på olikheterna som de presenteras av dem som förespråkat lärstilar.

– Vi kommer alltid att leva med diskussionen om våra olikheter som människor och det är svårhanterligt i utbildningssituationen. Vi försöker hitta enkla lösningar – men det finns inga. Vad vi kan göra är att hitta förståelse för hur eleverna tänker och försöka haka fast det i den nya kunskapen. Det är ett mer komplicerat, större sammanhang som inlärning sker i, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm