Gardner Sundström: ”Är inte jätteförvånad”
Många kommuner har under 2012 misslyckats med att behandla de överenskomna 4,2 procenten som ett golv – och istället landat precis på just den siffran.Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, är inte förvånad.– Ett golv som är ganska högt ger mindre utrymme att lägga på lokalt. En annan faktor är att avtalet kom fram ganska sent, säger hon till Skolvärlden.
Lärarnas Riksförbund har i en rapport undersökt hur kommunerna har presterat i löneöversynerna runt om i Sverige. Där framkommer att runt 50 procent hamnat precis på 4,2 procent i snitt när det gäller lärarna. Många fler hamnar bara någon procentenhet högre.
I avtalet framgår det dock att den siffran ska behandlas som ett golv – inte ett tak. Det har även SKL tryckt på i kommunikationen till kommunerna.
Att så många ändå hamnar precis på 4,2 förvånar dock inte Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.
– Jag är inte jätteförvånad över att många hamnar ganska precis på 4,2. Ett golv som är ganska högt ger mindre utrymme att lägga på lokalt. En annan faktor är att avtalet kom fram ganska sent, och låg på en nivå som man inte kunde räkna med i den budget som fanns.
Hon gläds dock åt de relativt få kommuner som sjösatt satsningar på lärarnas löner.
– Däremot finns det kommuner som hamnat över, och dessutom kommuner som i år planerar för högre påslag. Där är ju Sigtuna ett exempel.
Hon vill inte dra för många slutsatser så här kort tid in i avtalet – som sträcker sig över fyra år, där det sista är uppsägningsbart.
– Det är svårt att utvärdera avtalet bara på det första året, där procentsatsen dessutom kom väldigt sent. Jag är glad att det ändå är ett antal kommuner som kunnat lägga på ytterligare.
Ingela Gardner Sundström beskriver hur man från SKL:s håll den här gången har försökt att påverka kommunpolitikerna i toppen, och inte bara tjänstemännen.
– Förhandlingsdelegationen har ju varit ute och träffat många kommunpolitiker och pratat om vikten av att göra individuella lönebedömningar, öka lönespridningen och verkligen engagera sig från ett politiskt håll. Det är klart att man hoppas att det leder till ett större engagemang från lokal politisk nivå.
– Normalt så är ju våra tjänstemän ute och pratar med många tjänstemän på kommunnivå. Nu har vi försökt att också den högsta politiska nivån, för att få ett bättre genomslag och förhoppningsvis en bättre lönespridning både för lärare och andra yrkesgrupper. Det är ett långsiktigt arbete och vi behöver långsiktiga målsättningar.
Hon menar att kommunerna måste visa att de vill satsa på lärarlönerna – för att inte avtalet ska sägas upp.
– Lyckas vi inte på ett förtroendeingivande sätt så kommer inte avtalet bli fyraårigt – utan då kommer det sägas upp, säger hon.