Generalsekreterare tvekar om gymnasie på folkhögskola
På lördagen gick Socialdemokraterna ut och berättade att de utöver en obligatorisk gymnasieskola även vill att elever ska kunna läsa sin gymnasieutbildning på folkhögskola.
Dagens system säger att man måste vara minst 18 år för att gå på folkhögskola. Förändringen skulle ändra på det, och dessutom innebära att folkhögskolorna för första gången skulle ha elever som lyder under skolplikten.
Bakgrunden till förslaget är att folkhögskolorna enligt Socialdemokraterna har undervisningsmetoder som kan hjälpa elever som inte lyckas i den ordinarie gymnasieskolan att klara sig bättre.
Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till folkhögskolorna. Skolvärlden ringde generalsekreterare Britten Månsson-Wallin. Hon motsätter sig inte förslaget, men menar att mycket behöver utredas och prövas innan man kan köra igång en sådan reform.
– Det har alltid förekommit att enstaka elever har flyttat till folkhögskolor, men inte i någon organiserad form. Det handlar ofta om elever med särskilda behov som kräver olika stödinsatser. Om det är möjligt att göra om det till ett valbart alternativ är väl någonting som behöver prövas, säger hon.
Hon poängterar något som hon menar kan stå i konflikt med förslaget:
– Folkhögskolan är en vuxenutbildning, och en förutsättning för att eleverna ska lyckas är att det är en vuxen miljö. Oron ligger i att inte få fortsätta vara en folkhögskola för vuxna. Vi måste ha en positiv inställning till att hjälpa till, men inte äventyra det som fungerar bra idag.
Medelåldern på eleverna som läser allmän kurs på landets folkhögskolor – den kurs som ger allmän behörighet till högskolan – har sjunkit de senaste åren, enligt Britten Månsson-Wallin. Många lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg och går till folkhögskolan för att läsa in den behörighet som saknas.
– Folkhögskolan har varit framgångsrik. Jag tror att det är en serie av olika insatser som politikerna ser och funderar på om det inte kan användas mer. Enskilda elever, allmän kurs och våra studiemotiverande kurser för deltagare från 16 år.
Tror du att folkhögskolan kommer att omfattas av mer regler och administration om det här förslaget blir verklighet?
– Ja. Och då måste man utvärdera hur det ska se ut. Man kan fundera över dimensioneringen och genomföra det i två steg. Först pröva vad som är möjligt inom ramen för det befintliga systemet, säger Britten Månsson-Wallin.
Enligt socialdemokraternas förslag ska samtliga gymnasieprogram återigen ge behörighet till högskolan, och det gäller även för de som skulle läsa på folkhögskola. Detta trots att folkhögskolorna inte använder samma betygsättning som övriga skolan.
– Vi har ett unikt styrsystem och använder inte traditionella betyg. Jag förutsätter att när man lägger förslag så vill man också ha det som är särpräglat för folkhögskolan. Jag motsätter mig inte själva förslaget, men om det handlar om ett val mellan att få fortsätta vara en folkhögskola för vuxna eller en folkhögskola för unga, väljer våra skolor det förra.