Ger pojkar läsande förebilder

– Jag undervisar två sjuor i svenska och i den ena klassen, framförallt hos några av killarna, fanns det ett väldigt motstånd mot att läsa. Till slut blev jag less på att motivera varför de skulle läsa, säger Camilla Edvardsson-Lundmark som undervisar i svenska, engelska och franska på Hortlaxskolan, en 7-9-skola i Piteå.

Istället började hon fundera på hur hon skulle kunna få igång läslusten bland eleverna och skapa läsande förebilder, kanske framförallt för pojkarna.

– Den här anti-läs-kulturen uppmärksammas mest vad gäller killar. Men tonårstjejer är inte heller alltid så pigga på att läsa, säger hon.

Camilla Edvardsson-Lundmark läste på och hittade rapporter som visar att i familjer där det finns en läsande pappa eller annan manlig läsande förebild så får barnen en mer positiv inställning till läsning.

– Det finns säkert många anledningar till att killar inte läser. Men nog kan det vara så att om man bara ser vuxna kvinnor läsa så blir det inte lika accepterat för killar att göra det.

Hon frågade de egna eleverna hur många som såg sina föräldrar läsa böcker.

– Tre, fyra stycken i klassen räckte upp handen. När jag frågade hur många pappor som läste blev det bara en hand kvar.

Camilla Edvardsson-Lundmark gick upp till sin rektor och berättade att hon vill få med sig alla pappor i ett läsprojekt. Rektorn nappade och man köpte in 120 exemplar av Mattias Edvardssons bok ”Stå ut” som sjuorna skulle läsa tillsammans med sin pappa eller någon annans manlig närstående. Sen kallade man till möte.

– Jag var nervös innan. Vad skulle de tycka? Vi var lite kryptiska i inbjudan, ville inte säga för mycket. Och vi var tydliga med att det var viktigt att dyka upp. Kunde inte pappa fick mamma komma istället. Och de allra flesta kom faktiskt.

Hon betonar att tanken med mötet inte var att komma med pekpinnar utan att förklara varför det är bra att läsa och hur man som vuxen kan underlätta för barnen genom att läsa själv. Papporna fick med sig en bok, eleverna fick sina på lektionen, och man fick med sig ett antal diskussionsfrågor att diskutera med barnen.

– Jag har fått höra i efterhand att en del föräldrar var skeptiska innan men att det efter mötet var helt andra tongångar. De utvärderingar vi gjort visar samma sak.

Har du sett några förändringar i klasserna?

– Vi läser mycket i mina klasser och diskuterar böcker tillsammans. I den ena klassen hade jag några killar som aldrig deltog i läsdiskussionerna. Nu har de plötsligt handen uppe hela tiden.

Hon berättar om en annan elev som först var negativ till projektet men efter ett tag kom fram och berättade att han tyckte att det var bra.

– Men det hade inte med själva boken att göra utan att han gjorde något med sin pappa. Han sa att det var första gången som han och pappan diskuterade i lugn och ro, ”sådana här samtal har vi aldrig annars”. Generellt sett har vi fått mycket positiv feedback.

Nu har projektet fått lokal sponsring från Piteå Energi så att skolan kan köpa in fler böcker.

– Tyvärr finns inte boken inläst. Men vi fick författarens och förlagets tillåtelse att läsa in den själva, så nu har vi gjort det också. Det är viktigt för våra dyslexielever och även för en del föräldrar är det bra att kunna gå in och lyssna på boken.

De två kvarvarande klasser i årskurs sju ska påbörja projektet nu. Sen hoppas Camilla Edvardsson-Lundmark att även åttorna ska genomföra projektet. På sikt är tanken att köra läsprojektet varje år med alla tre årskurserna.

– Min dröm är alla som börjar på vår skola ska veta att det här är en skola där läser man med sina barn.