gerd_med_ram
Forskning

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Glesbygdsskolor är bra på att ge elever i behov av stöd en inkluderande lärmiljö trots utmaningar som bristande resurser, få specialpedagoger och ständiga hot om nedläggning. Det visar en ny avhandling.

Läs mer

Hela avhandlingen ”Inre kraft och yttre tryck Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolorhittar” du här

Små skolor i glesbygd lever under ständiga hot. Det är ett återkommande inslag i lokalmedia att glesbygdsskolor hotas slå igen, och det föranleder ofta protester från föräldrar, elever och ortsbefolkning. Nyligen rapporterade till exempel Norran om Gummarksskolan i Skellefteå kommun som med sina 55 elever nu hotas av nedläggning.

Ett argument för nedläggningen av små skolenheter är bristen på behöriga lärare. Så är fallet med Gummarksskolan.

Men nu presenterar en ny avhandling en annan bild av den lilla glesbygdsskolan. Gerd Pettersson visar med sin forskning att glesbygdsskolor – trots få lärare och det faktum att specialpedagogen ofta är placerad i centralorten – lyckas bra med att erbjuda en trygg lärmiljö där elever i behov av särskilt stöd är inkluderade.

– Det är intressant och jag är själv lite förvånad över resultatet. Men utifrån mina resultat, och de kriterier som till exempel Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten använder sig av, så erbjuder glesbygdsskolorna en inkluderande lärmiljö för elever i behov av stöd, säger Gerd Pettersson.

– Det finns inga andra svenska studier som tittat på detta så framöver behöver man göra fler studier som ger ytterligare bekräftelser.

Avhandlingen bygger på intervjuer och enkäter där rektorer, klasslärare och specialpedagoger från de 58 glesbygdsskolor har deltagit. Gerd Pettersson har dessutom observerat de handledande samtal som klasslärarna har med specialpedagogen. Utifrån det empiriska materialet har hon analyserat vilka villkor det finns för den specialpedagogiska verksamheten, hur den organiseras och kommer till utryck i klassrummet.

I avhandlingen presenteras en rad faktorer som bidrar till att glesbygdsskolorna lyckas väl med att skapa inkluderande lärmiljöer. En viktig sådan är pedagogernas relationella och interaktiva kompetens, en annan faktor är att undervisningen sker i åldersblandade grupper.

– Lärarna är vana att undervisa olika årskurser samtidigt. Det gör att man är skicklig på att hantera olikheter och olikheterna ses som en naturlig variation i en åldersgrupp. Lärarna har på så vis utvecklat en kompetens för olikheter, som jag benämner olikhetsnormalitet, säger Gerd Pettersson.

En annan faktor är det stöd som skolorna får från det omgivande samhället, föräldrar, företagare och lokalbefolkning. Gerd Pettersson tar upp exempel på hur ortens butik används som lärmiljö där elever tränar praktisk matematik och ortsbon som arbetat i gruvan, samlat mineraler och nu låter eleverna ta del av materialet.

– Man utövar lektionerna på olika sätt, det blir en naturlig variation på lektionerna och elever som har svårt för abstrakt undervisning får lättare att förstå innehållet. Engagemanget gör också att ortsborna får syn på elevernas olikheter och det blir inget konstigt.

Skolorna i avhandlingen har mellan 35 och 55 elever och i genomsnitt fyra klasslärare. Undervisningsgrupperna är små, även det en bidragande faktor till den inkluderande lärmiljön.

– Absolut. Eleverna gynnas av att vara i små grupper. Har du koncentrationsproblem är det svårare i en stor och stökig miljö. Men alla gynnas av att det lugnt och tryggt.

Samtidigt ska man vara medveten om att glesbygdsskolan är en sårbar verksamhet, säger Gerd Pettersson. Glesbygdsskolor är dyrare att driva, specialpedagogen finns inte på skolan och lärarna är få.

– Nästan samtliga av mina informanter tar upp att de lever under ett ständigt hot om nedläggning, vilka andra lärare göra det? 

Kan man fortsätta driva små glesbyggsskolor om man inte hittar behöriga lärare?

– Det är en mycket bra fråga. Men jag har en motfråga som jag tycker måste ställas i sammanhanget. Lägger man någonsin ner en stor skola på grund av bristen på behöriga lärare? Lärarbristen i Sverige är en katastrof men den finns överallt. Det är inte en utmaning som glesbygdsskolor ska behöva förhålla sig till mer än andra.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm