Goda relationer förutsättning för ordning och reda

Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten. Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat.

På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler. 

– Vi vet att det nya lärare tycker är absolut svårast är att skapa ett bra, fungerande arbetsklimat i klassrummet. Detta är svårt att lära sig under utbildningen och därför är det så oerhört viktigt med en god introduktion i yrket, sa Anna Jändel Holst som till vardags är utredare på Lärarnas Riksförbund. 

En annan av paneldeltagarna var Jan Jönsson, rektor på Karsby International School i Stockholm. Skolvärlden frågade honom om han känner igen sig i bilden av den svenska skolan som stökig. 

– Ja, jag tycker att det är ett problem och det visar ju även olika utvärderingar av skolan. Det är inte tillräcklig lugn och ro och det finns elever som känner sig utsatta, ibland för ganska grova kränkningar. Det jag däremot vänder mig emot är bilden av att det skulle var ett slags ständigt pågående kaos. Så är det ju inte. 

Han säger att de allra flesta elever vill väl men att det finns en slags brist på eftertänksamhet kring hur man pratar i klassrummet eller kommer i tid till lektionen. 

– Jag tror inte att det enbart är skolans problem. Det är ett samhällsfenomen att skolan har blivit en välfärdstjänst bland alla andra. Men skola skiljer sig från all annan välfärdsservice på det sättet att det kräver en enorm stor insats från individen själv, det tycker jag att vi glömmer bort. 

Vem äger problemet när det gäller studieron? Är det lärare, föräldrar, elever eller du som rektor? 
– Jag tror att vi äger problemet tillsammans. Men det är klart att vi som jobbar i skolan aldrig kan skylla på att det är föräldrarna som är si eller samhället som är så. Vi måste ta tag i det vi kan påverka, säger Jan Jönsson och fortsätter:

– Samtidigt behöver vi draghjälp från människor som driver opinionsbildning och som har kraft att faktiskt påverka samhällskulturen. Det är viktigt att betona att skolan är viktig och att ansträngning hänger ihop med resultat. 

Vad kan man göra från skolans sida? 
– Vi måste jobba medvetet kring att skapa goda relationer till eleverna. Inte minst med de elever som utmanar oss mest. Det kräver att man lägger bort sin egen prestige och tänker okej, hen beter sig illa och kan vara väldigt otrevlig, men det är inte mot mig personligen, det är mot min roll som rektor eller lärare. 

Det andra handlar om att skolan och inte minst dess ledning måste vara väldigt konsekvent med att reagera mot kränkningar. Lagbrott polisanmäler vi konsekvent, säger Jan Jönsson. Det förutsätter i sin tur att lärarna verkligen rapporterar när det sker kränkningar. 

– De två sakerna tror jag är de viktigaste grundbultarna, tillsammans med en ständigt pågående diskussion kring värdegrunden, tillägger han. 

Under paneldebatten lyftes viken av att ta med eleverna i arbetet att skapa arbetsro. Eleverna är ofta mycket eniga kring vilka regler som ska gälla, sa Anna Jändel Holst. Jan Jönsson höll med och menade att problemet i stället kunde vara att lärarkåren inte sällan är oense om vad som ska gälla. ”Det finns ingenting som vi lärare tycker så mycket om att diskutera som vilka ordningsregler vi ska ha.”  

– Som skolledare är det viktig att envetet lyfta frågan och påminna om vad vi kommit överens om. Och det handlar ju inte om att det skulle finnas någon illvilja bland lärare, läraryrket är tufft och man orkar kanske inte alltid ha koll på alla rutiner. Där har vi som ledning en viktig funktion att ständigt påtala att det är det här vi ska göra, säger Jan Jönsson till Skolvärlden. 
 

Deltog vid seminariet gjorde också Mimmi Garpebring, förbundsordförande, Sveriges Elevråd, Helena Frieberg, vice ordförande, Sveriges Elevkårer samt Bodil Båvner, utredare vid SKL.