helena

”Gör nordiska språk till ett eget ämne”

"De nordiska språken måste lyftas och förses med relevanta, uppföljningsbara mål", skriver Helena von Schantz, ordförande för LMS.

Svenskan är ett litet språk. Men vi har förmånen att tillhöra en grupp länder med närbesläktade språk. Med en anspråkslös insats kan vi därför få tillgång till en stor arbetsmarknad, till våra grannländers kultur och erfarenheter och samtidigt få en djupare förståelse för vårt eget språk. Idag är det här en möjlighet vi försitter och vi gör det som enda nordiskt land. Våra grannar lär sig att kommunicera på svenska, men i Sverige är det bara i gränsområdena man kan räkna med att bli förstådd på de övriga nordiska språken. När det gäller våra minoritetsspråk är det ännu sämre. Den här ordningen kan inte tillåtas fortgå. De nordiska språken måste lyftas och förses med relevanta, uppföljningsbara mål.

Minoritets- och grannspråk ryms idag inom svenskämnet. Det förhållandet är problematiskt. För det första är modersmålet det viktigaste skolämnet. Förmågan att kommunicera på det egna språket är en förutsättning för framgång i samtliga skolämnen. Fokus i svenskundervisningen måste därför ligga på de centrala färdigheterna.
Ställningen som ett delmål inom ett annat ämne medför också att inhemska och nordiska språk förlorar i vikt och likvärdighet.
Ytterligare en brist är att svensklärarna inte är utbildade att undervisa i främmande språk. Skriftlig produktion, korrekthet, textanalys och retorik är i fokus i det egna språket. När man lär sig ett nytt språk är förståelsen i centrum.

Men målen i grannspråken berör inte förståelse. I år 6 är kravet att eleverna ska kunna ge exempel på ett minoritetsspråk och i år 9 att ”eleven kan jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.” Nordiska språk nämns även i kursen svenska 2 för gymnasiet. Där är kravet att eleven kan ”redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.” Är det här vi ska ha ribban när det gäller våra minoritetsspråk? Att eleverna kan nämna något av dem? Är den färdighet i danska, norska, finska och isländska som gagnar våra elever bäst att kunna beskriva likheter och skillnader mellan svenskan och grannspråken, eller att redogöra för ”aspekter av språksituationen”? Vi må härmed fullfölja våra nordiska avtal på pappret, men knappast till intentionen.

Studierna i minoritetsspråk och grannspråk behöver behandlas som självständiga kurser med förståelse och kommunikation som mål. När det gäller nordiska språk kan kursen med fördel ligga inom ramen för moderna språk. Antingen utlagd på en termin eller på ett läsår med ett elevutbyte eller ett studiebesök i något av våra grannländer och ett centralt prov i läs- och hörförståelse som avslutning.
Med en satsning på nordiska språk kan vi öka Sveriges konkurrenskraft, rörligheten i vår arbetsmarknad och forskarvärld och bättre lyda intentionerna i de nordiska överenskommelser vi undertecknat. Samtidigt tar vi ett viktigt steg i att vända den negativa språktrenden i Sverige. Varför nöja sig med EU:s mål om två främmande språk när vi kan fördubbla antalet med en så liten insats?

Helena von Schantz
Ordförande för LMS, riksföreningen för Lärarna i Moderna Språk, LMS, och utvecklings-ledare vid Djäkneparksskolan i Norrköping

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm