”Gör allvar av vägledningen”

Skolan står i dag inför många utmaningar. Akt-örer med intressen i skolan kommer ständigt med nya förslag på förändringar som måste till för att kvaliteten skall höjas.

Ett sådant område är en förbättrad studie- och yrkesvägledning. Hittills har dock lite hänt på området. Trots att en kvalitativ studie- och yrkesvägledning enligt företrädare från politiska partier, näringsliv och myndigheterr ett viktigt verktyg för att höja skolresultaten, minska avbrotten och
omvalen, samt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och minska arbetslösheten bland unga.

Orsakerna till att studie- och yrkesvägledningen är otillräcklig återfinns i Skolinspektionens granskningsrapport från 34 grundskolor våren 2013.

Planering och uppföljning brister. Det saknas riktlinjer för hur studie- och yrkesvägledningen ska organiseras och genomföras. Ingen säkerställer att eleverna faktiskt får tillgång till den studie- och yrkesvägledning som de enligt skollag och läroplaner har rätt till.
Studie- och yrkesvägledning sker inte kontinuerligt under hela skoltiden. Den koncentreras i hög grad till en punkt-insats inför gymnasievalet i årskurs 9.
Skolorna arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån genus, social och kulturell bakgrund.

Statistik från 2010 visar att var tionde gymnasieelev byter program under första läsåret. Uppgifter från SKL 2012 visar att var tjugonde elev som går i årskurs 1 på gymnasiet, börjar om på ett nytt program ett år senare, och att var tredje elev avbryter studierna helt eller behöver längre än tre år på sig för att fullfölja sin utbildning.

Dagens elever ställs inför många val och en alltmer komplex valsituation. Att orientera sig i denna utbudsdjungel ökar behovet av kvalificerad studie- och yrkesvägledning. Det handlar om att förstå sig själv, sina förmågor, sin vilja och sina svårigheter i förhållande till de alternativ som finns.

Unga tillbringar allt längre tid inom skolans värld och kontakterna med arbetslivet är för många obefintliga. Eleverna måste på ett konkret sätt få inblick i det arbetsliv som väntar dem, med en
studie- och yrkesvägledning som löper som en röd tråd genom hela skoltiden. En satsning som så småningom leder till minskade samhälleliga kostnader.

För att säkerställa tillgången till en likvärdig och kvalificerad studie- och yrkesvägledning krävs en statlig satsning på densamma. Det krävs en tydligare reglering
och styrning för att komma tillrätta med de skillnader som i dag finns mellan såväl kommuner som enskilda skolor.

En skärpning av skollagen som garanterar eleverna tillgång till behöriga studie- och yrkesvägledare och en lägstanivå vad gäller antal timmar i studie- och yrkesvägledning.
En nationell satsning för att säkra och öka elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledning under hela skoltiden.
En kontinuerlig uppföljning av studie- och yrkesvägledningen genom statlig tillsyn, för att råda bot på den skiftande kvaliteten som i dag råder.

Låt oss ta lärdom av våra nordiska grannar och i skollag och läroplaner ställa både kvantitativa och kvalitativa krav på skolornas och vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledning.

Lena Hartvigson
Studie- och yrkesvägledare, lokalombud och biträdande kommunombud i Jönköping