De vill särredovisa nyanländas betyg

Enligt skollagens definition av vem som är nyanländ och inte – som började gälla vid årsskiftet – är barn nyanlända om de börjat gå i skolan i Sverige senare än höstterminen det år de fyllde sju år. Efter fyra år i skolan är man inte längre nyanländ.  

Det skriver Göteborgs-Posten, som menar att definitionen i skollagen har öppnat upp för att kunna redovisa gruppens betyg separat. Något som Göteborgs kommun hoppas kunna göra systematiskt från och med hösten 2016.

– Det är viktigt att stadsdelarna kan göra en träffsäker analys. Det är där man har förmågan att fatta beslut om vilka insatser och åtgärder man ska sätta in för att nå full måluppfyllelse. I det arbetet är en särredovisning självklart en viktig del, säger Karin Pleijel (MP), kommunalråd med ansvar för Göteborgs skolor, i en kommentar.

Hon ser inga nackdelar med att särredovisa nyanlända elevers betyg – men däremot ett bra verktyg för att kunna förbättra skolor med ett dåligt rykte.

– Det kan finnas ett motstånd att ta emot nyanlända om man är rädd för att statistiken visar på en bild av skolans resultat som egentligen inte stämmer, säger Karin Pleijel enligt tidningen.

I Norra Hisingens skolor har man redan börjat särredovisa nyanlända elevers betyg. Men där motbevisas farhågor om att nyanlända ska påverka betygsstatistiken negativt. Tvärtom, fick de nyanlända eleverna i området bättre betyg när de särredovisades 2015 än om alla redovisas tillsammans. 67 procent av de nyanlända eleverna fick minst betyget E i samtliga ämnen, jämfört med totalen 62,4 procent.

Anders Andrén, sektorschef i Norra Hisingen anser att det är fel att sätta olika elevgruppers resultat mot varandra – med undantag från nyanlända.

Han anser att särredovisningen underlättar för skolornas arbete med att möta elevernas olika behov.

– Den aspekten är viktigare i analysen av resultat än för att eventuellt kunna belägga en farhåga att nyanlända elever påverkar andra elevers resultat negativt, säger han i en kommentar.