Annons
Foto: Shutterstock

Grönt tänk i klassrummet

Publicerad 23 november 2011

Vegetariskt på veckomatsedeln, medverkan i Earth Hour och temadagar under rubriken ”rättvisa”. Att utbildning är en nyckel till hållbar utveckling tycks de flesta vara överens om. Men hur ska du egentligen ta dig an ämnet i klassrummet?

Fakta

Tips om hållbarhet

Karin Warlins 8 bästa tips om hållbarhet:

  1. Arbeta tillsammans flera lärare, med olika ämnesbakgrund. Vi gick samman flera personer från arbetslaget. Hållbar utveckling är högst tvärvetenskapligt, så vi behövde varandras kompetenser.
  2. Se till att ni har stöd från arbetsledningen. Vi gör allt arbete själva, men det skulle inte gå om vi var motarbetade av ledningen.
  3. Låt eleverna jobba mycket i grupp.
  4. Försök att hitta en internationell samarbetspartner. Vi jobbade med en skola i Minnesota, varifrån vi så småningom träffade några av eleverna.
  5. Medvetandegör miljöproblemen. Skapa en känsla hos eleverna att de själva kan göra något här och nu.
  6. Fastna inte i katederundervisning – jobba praktiskt.
  7. Hitta samarbetspartners utanför skolan. Miljöförvaltningen blev en viktig partner för oss.
  8. För att behålla elevernas motivation – hitta en morot. Vi lät några elever delta under klimatmötet i Köpenhamn.

Gymnasieklassen i Landskrona har besök från miljöförvaltningen. Uppdraget är att försöka tänka fram ett nytt – hållbart – Landskrona. Eleverna diskuterar engagerat avfallshantering, energiförsörjning och vattenledningar. I dag har de undervisning i klassrummet, men förra veckan var de i Malmö för att gå på en guidad tur i Västra hamnen. Och veckan dessförinnan besökte de konstutställningen Green architecture for the future på Louisiana, utanför Köpenhamn.
– Att undervisningen skulle vara konkret och handlingsinriktad var vi övertygade om från början, säger Karin Warlin, naturkunskapslärare vid Allvar Gullstrandgymnasiet i Landskrona.

Hon var med och drog i gång samhällsprogrammets miljöprofil för några år sedan. Projektet kändes angeläget dels för att hon själv har ett gediget intresse för miljö och natur, dels för att skolorna har ett uppdrag att lära ut hållbar utveckling – det framgår tydligt i de nya läroplanerna. Dessutom har FN utropat åren 2005–2014 till ett årtionde då nationerna ska kraftsamla kring utbildning för hållbar utveckling.

De senaste åren har alltså Karin Warlin hunnit fundera mycket över hur en bra undervisning i hållbarhetsfrågor ser ut.
– Vi har jobbat tillsammans, flera lärare från samma arbetslag – men med olika ämnesbakgrunder. Det hade aldrig fungerat annars, men på det här viset blev det inspirerande både för oss lärare och förhoppningsvis också för eleverna, säger Karin Warlin.

Lärarutbildaren Inger Björneloo, lektor vid Göteborgs universitet, håller med: det tvärvetenskapliga perspektivet är grundläggande. Hållbarhetsfrågorna är så komplexa att det är omöjligt för en enskild lärare att vara insatt i allt.
– Jag tycker att lärarna ska ta en aktuell fråga som utgångspunkt – till exempel ”Hur kommer det sig att äpplena från Nya Zeeland är billigare än de från Sverige?”. Det finns ingen lärare som inte har något att bidra med. Matteläraren kan skapa uppgifter runt vad transportern av äpplena kostar, läraren i idrott och hälsa om vad det har för betydelse för kroppen att vi stoppar i oss äpplen, säger hon.

Den enskilde läraren har ett ansvar att ta sig an hållbarhetsfrågorna, men rektorn och skolledningen är centralfigurer, menar Inger Björneloo:
– De bör uppmuntra tvärämnesjobb och vara stolta över de jobb som görs på skolan: presentera elevernas jobb så att alla ser dem och låta eleverna berätta vad de har kommit fram till i olika sammanhang.

Inger Björneloo anser att hållbarhetsfrågorna har kommit att handla för ensidigt om miljö. Hon efterlyser en utvidgning av hållbarhetsbegreppet – att utgå från det gröna, men knyta samman miljöfrågorna med värdefrågor om etik och moral:
– Undervisning i hållbar utveckling är mycket mer än att ta klassen ut i skogen. I ett internationellt perspektiv är vi i Sverige fantastiskt duktiga på utomhuspedagogik. Vi tittar på gråsuggor och vi bygger vattenhjul, och det är ett superviktigt arbete, men det är bara en del av ämnet hållbar utveckling.

Lärare borde påminna sig själva om att de inte förväntas kunna alla svaren – särskilt inte i ett sådant här brett och – ibland – nästan filosofiskt ämne.
– Läraren kan nöja sig med att ställa frågor. Lärare ska inte vara så ängsliga över att de inte alltid vet alla svar. Till vissa frågor kanske det inte ens finns några givna svar, säger Inger Björneloo.

För att få i gång eleverna är det viktigt att ta avstamp i verkliga, aktuella frågor som ”Vem ska arbeta utan lön för att jag ska kunna köpa billig mat?”. Dessutom måste eleverna få lära sig att ta ställning. Att hjälpa eleverna att utveckla handlingskompetens är viktigt, anser hon.
– I skolan ges eleverna sällan utrymme att agera. De får uppgifter föreskrivna och lär sig inte att inse konsekvenserna av sina handlingar, men senare i livet är det just sådant som de måste klara. Snart står de där vid tandkrämshyllan och har 17 olika sorter att välja bland, och då ska de kunna tänka kritiskt: ”Vad betyder innehållsförteckningen?” och ”Vem ligger bakom reklamen?”.

Handlingskompetensen är viktig också för att möta elevernas klimatångest och miljöoro, konstaterar Ellen Almers, lektor i didaktik vid Högskolan i Jönköping. Att undervisningen tar avstamp i lösningar och handlingsstrategier snarare än eländesbeskrivningar blir därmed väsentligt. Att eleverna får uppleva sig handlingskompetenta i stället för att känna sig hjälplösa är viktigt.

Ellen Almers berättar att hon ofta får höra av studenter och lärare att hållbarhetsfrågorna får liten plats i den svenska skolan och att det inte är hos många skolledare som hållbarhetsfrågorna står högst på agendan. Nationella prov och granskningar riskerar att ensidigt flytta fokus till det som mäts. Men det behöver inte vara någon motsättning. En prioriterad hållbarhetsundervisning kan mycket väl ge eleven motivation att lära sig mer matematik, för att ta ett exempel, säger Ellen Almes.

Hon får medhåll av Birgitta Nordén, som forskar om den globala betydelsen för undervisning i hållbar utveckling vid Malmö högskola. Hon anser också att hållbarhetsfrågor borde få större utrymme.
– Det varierar naturligtvis mycket mellan olika skolor, men forskningen visar att implementeringen går långsamt. Retoriken dominerar, framför allt är det på policynivån – samt på den politiska nivån – som mest aktivitet sker. Men, många lärare söker både på egen hand, och i samarbete med andra lärare som har kompletterande ämneskompetens till deras egen, såväl lokalt på skolan som i globala sammanhang.

Att skolan tar ansvar för hållbarhetsfrågorna är viktigt, anser Birgitta Nordén.
– I min forskning ser jag att lärare i allt större utsträckning vill förbereda och utveckla en pedagogisk medvetenhet och didaktisk reflektion kring undervisningen för hållbar utveckling. Det är viktigt med ett fördjupat lärande, som leder till att ungdomar blir kapabla att agera utifrån sin kunskapsbildningsprocess.

Många lärare tar hjälp utifrån – till exempel av Världsnaturfonden, WWF:s, utbildningsmaterial.
– Kunskapsnivån bland lärarna har höjts väsentligt de senaste åren. Numera är alla, inte bara naturkunskapslärare, införstådda i vad som menas med hållbar utveckling. Men efterfrågan på vårt material har varit ganska konstant de senaste åren, säger Germund Sellgren, som arbetar med WWF:s utbildningsmaterial.

Varje år vidarebefordras WWF:s utbildningsmaterial till 20 000 personer – däribland många lärare.

Tillbaka till klassen på samhällsprogrammet i Landskrona. Det eleverna själva säger att de minns mest från hållbarhetsundervisningen var det täta samarbetet med en skola i Minnesota i USA. Med de amerikanska eleverna jämförde de lokala miljöproblem och diskuterade globala lösningar.
– Och störst av allt var väl att vi till slut träffades under klimattoppmötet i Köpenhamn. Det, om något, var väl en morot i undervisningen, säger Karin Warlin.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons