Annons
Foto: Shutterstock

Grönt tänk i klassrummet

Publicerad 23 november 2011

Vegetariskt på veckomatsedeln, medverkan i Earth Hour och temadagar under rubriken ”rättvisa”. Att utbildning är en nyckel till hållbar utveckling tycks de flesta vara överens om. Men hur ska du egentligen ta dig an ämnet i klassrummet?

Fakta

Tips om hållbarhet

Karin Warlins 8 bästa tips om hållbarhet:

  1. Arbeta tillsammans flera lärare, med olika ämnesbakgrund. Vi gick samman flera personer från arbetslaget. Hållbar utveckling är högst tvärvetenskapligt, så vi behövde varandras kompetenser.
  2. Se till att ni har stöd från arbetsledningen. Vi gör allt arbete själva, men det skulle inte gå om vi var motarbetade av ledningen.
  3. Låt eleverna jobba mycket i grupp.
  4. Försök att hitta en internationell samarbetspartner. Vi jobbade med en skola i Minnesota, varifrån vi så småningom träffade några av eleverna.
  5. Medvetandegör miljöproblemen. Skapa en känsla hos eleverna att de själva kan göra något här och nu.
  6. Fastna inte i katederundervisning – jobba praktiskt.
  7. Hitta samarbetspartners utanför skolan. Miljöförvaltningen blev en viktig partner för oss.
  8. För att behålla elevernas motivation – hitta en morot. Vi lät några elever delta under klimatmötet i Köpenhamn.

Gymnasieklassen i Landskrona har besök från miljöförvaltningen. Uppdraget är att försöka tänka fram ett nytt – hållbart – Landskrona. Eleverna diskuterar engagerat avfallshantering, energiförsörjning och vattenledningar. I dag har de undervisning i klassrummet, men förra veckan var de i Malmö för att gå på en guidad tur i Västra hamnen. Och veckan dessförinnan besökte de konstutställningen Green architecture for the future på Louisiana, utanför Köpenhamn.
– Att undervisningen skulle vara konkret och handlingsinriktad var vi övertygade om från början, säger Karin Warlin, naturkunskapslärare vid Allvar Gullstrandgymnasiet i Landskrona.

Hon var med och drog i gång samhällsprogrammets miljöprofil för några år sedan. Projektet kändes angeläget dels för att hon själv har ett gediget intresse för miljö och natur, dels för att skolorna har ett uppdrag att lära ut hållbar utveckling – det framgår tydligt i de nya läroplanerna. Dessutom har FN utropat åren 2005–2014 till ett årtionde då nationerna ska kraftsamla kring utbildning för hållbar utveckling.

De senaste åren har alltså Karin Warlin hunnit fundera mycket över hur en bra undervisning i hållbarhetsfrågor ser ut.
– Vi har jobbat tillsammans, flera lärare från samma arbetslag – men med olika ämnesbakgrunder. Det hade aldrig fungerat annars, men på det här viset blev det inspirerande både för oss lärare och förhoppningsvis också för eleverna, säger Karin Warlin.

Lärarutbildaren Inger Björneloo, lektor vid Göteborgs universitet, håller med: det tvärvetenskapliga perspektivet är grundläggande. Hållbarhetsfrågorna är så komplexa att det är omöjligt för en enskild lärare att vara insatt i allt.
– Jag tycker att lärarna ska ta en aktuell fråga som utgångspunkt – till exempel ”Hur kommer det sig att äpplena från Nya Zeeland är billigare än de från Sverige?”. Det finns ingen lärare som inte har något att bidra med. Matteläraren kan skapa uppgifter runt vad transportern av äpplena kostar, läraren i idrott och hälsa om vad det har för betydelse för kroppen att vi stoppar i oss äpplen, säger hon.

Den enskilde läraren har ett ansvar att ta sig an hållbarhetsfrågorna, men rektorn och skolledningen är centralfigurer, menar Inger Björneloo:
– De bör uppmuntra tvärämnesjobb och vara stolta över de jobb som görs på skolan: presentera elevernas jobb så att alla ser dem och låta eleverna berätta vad de har kommit fram till i olika sammanhang.

Inger Björneloo anser att hållbarhetsfrågorna har kommit att handla för ensidigt om miljö. Hon efterlyser en utvidgning av hållbarhetsbegreppet – att utgå från det gröna, men knyta samman miljöfrågorna med värdefrågor om etik och moral:
– Undervisning i hållbar utveckling är mycket mer än att ta klassen ut i skogen. I ett internationellt perspektiv är vi i Sverige fantastiskt duktiga på utomhuspedagogik. Vi tittar på gråsuggor och vi bygger vattenhjul, och det är ett superviktigt arbete, men det är bara en del av ämnet hållbar utveckling.

Lärare borde påminna sig själva om att de inte förväntas kunna alla svaren – särskilt inte i ett sådant här brett och – ibland – nästan filosofiskt ämne.
– Läraren kan nöja sig med att ställa frågor. Lärare ska inte vara så ängsliga över att de inte alltid vet alla svar. Till vissa frågor kanske det inte ens finns några givna svar, säger Inger Björneloo.

För att få i gång eleverna är det viktigt att ta avstamp i verkliga, aktuella frågor som ”Vem ska arbeta utan lön för att jag ska kunna köpa billig mat?”. Dessutom måste eleverna få lära sig att ta ställning. Att hjälpa eleverna att utveckla handlingskompetens är viktigt, anser hon.
– I skolan ges eleverna sällan utrymme att agera. De får uppgifter föreskrivna och lär sig inte att inse konsekvenserna av sina handlingar, men senare i livet är det just sådant som de måste klara. Snart står de där vid tandkrämshyllan och har 17 olika sorter att välja bland, och då ska de kunna tänka kritiskt: ”Vad betyder innehållsförteckningen?” och ”Vem ligger bakom reklamen?”.

Handlingskompetensen är viktig också för att möta elevernas klimatångest och miljöoro, konstaterar Ellen Almers, lektor i didaktik vid Högskolan i Jönköping. Att undervisningen tar avstamp i lösningar och handlingsstrategier snarare än eländesbeskrivningar blir därmed väsentligt. Att eleverna får uppleva sig handlingskompetenta i stället för att känna sig hjälplösa är viktigt.

Ellen Almers berättar att hon ofta får höra av studenter och lärare att hållbarhetsfrågorna får liten plats i den svenska skolan och att det inte är hos många skolledare som hållbarhetsfrågorna står högst på agendan. Nationella prov och granskningar riskerar att ensidigt flytta fokus till det som mäts. Men det behöver inte vara någon motsättning. En prioriterad hållbarhetsundervisning kan mycket väl ge eleven motivation att lära sig mer matematik, för att ta ett exempel, säger Ellen Almes.

Hon får medhåll av Birgitta Nordén, som forskar om den globala betydelsen för undervisning i hållbar utveckling vid Malmö högskola. Hon anser också att hållbarhetsfrågor borde få större utrymme.
– Det varierar naturligtvis mycket mellan olika skolor, men forskningen visar att implementeringen går långsamt. Retoriken dominerar, framför allt är det på policynivån – samt på den politiska nivån – som mest aktivitet sker. Men, många lärare söker både på egen hand, och i samarbete med andra lärare som har kompletterande ämneskompetens till deras egen, såväl lokalt på skolan som i globala sammanhang.

Att skolan tar ansvar för hållbarhetsfrågorna är viktigt, anser Birgitta Nordén.
– I min forskning ser jag att lärare i allt större utsträckning vill förbereda och utveckla en pedagogisk medvetenhet och didaktisk reflektion kring undervisningen för hållbar utveckling. Det är viktigt med ett fördjupat lärande, som leder till att ungdomar blir kapabla att agera utifrån sin kunskapsbildningsprocess.

Många lärare tar hjälp utifrån – till exempel av Världsnaturfonden, WWF:s, utbildningsmaterial.
– Kunskapsnivån bland lärarna har höjts väsentligt de senaste åren. Numera är alla, inte bara naturkunskapslärare, införstådda i vad som menas med hållbar utveckling. Men efterfrågan på vårt material har varit ganska konstant de senaste åren, säger Germund Sellgren, som arbetar med WWF:s utbildningsmaterial.

Varje år vidarebefordras WWF:s utbildningsmaterial till 20 000 personer – däribland många lärare.

Tillbaka till klassen på samhällsprogrammet i Landskrona. Det eleverna själva säger att de minns mest från hållbarhetsundervisningen var det täta samarbetet med en skola i Minnesota i USA. Med de amerikanska eleverna jämförde de lokala miljöproblem och diskuterade globala lösningar.
– Och störst av allt var väl att vi till slut träffades under klimattoppmötet i Köpenhamn. Det, om något, var väl en morot i undervisningen, säger Karin Warlin.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons