Annons
Foto: Shutterstock

Grönt tänk i klassrummet

Publicerad 23 november 2011

Vegetariskt på veckomatsedeln, medverkan i Earth Hour och temadagar under rubriken ”rättvisa”. Att utbildning är en nyckel till hållbar utveckling tycks de flesta vara överens om. Men hur ska du egentligen ta dig an ämnet i klassrummet?

Fakta

Tips om hållbarhet

Karin Warlins 8 bästa tips om hållbarhet:

  1. Arbeta tillsammans flera lärare, med olika ämnesbakgrund. Vi gick samman flera personer från arbetslaget. Hållbar utveckling är högst tvärvetenskapligt, så vi behövde varandras kompetenser.
  2. Se till att ni har stöd från arbetsledningen. Vi gör allt arbete själva, men det skulle inte gå om vi var motarbetade av ledningen.
  3. Låt eleverna jobba mycket i grupp.
  4. Försök att hitta en internationell samarbetspartner. Vi jobbade med en skola i Minnesota, varifrån vi så småningom träffade några av eleverna.
  5. Medvetandegör miljöproblemen. Skapa en känsla hos eleverna att de själva kan göra något här och nu.
  6. Fastna inte i katederundervisning – jobba praktiskt.
  7. Hitta samarbetspartners utanför skolan. Miljöförvaltningen blev en viktig partner för oss.
  8. För att behålla elevernas motivation – hitta en morot. Vi lät några elever delta under klimatmötet i Köpenhamn.

Gymnasieklassen i Landskrona har besök från miljöförvaltningen. Uppdraget är att försöka tänka fram ett nytt – hållbart – Landskrona. Eleverna diskuterar engagerat avfallshantering, energiförsörjning och vattenledningar. I dag har de undervisning i klassrummet, men förra veckan var de i Malmö för att gå på en guidad tur i Västra hamnen. Och veckan dessförinnan besökte de konstutställningen Green architecture for the future på Louisiana, utanför Köpenhamn.
– Att undervisningen skulle vara konkret och handlingsinriktad var vi övertygade om från början, säger Karin Warlin, naturkunskapslärare vid Allvar Gullstrandgymnasiet i Landskrona.

Hon var med och drog i gång samhällsprogrammets miljöprofil för några år sedan. Projektet kändes angeläget dels för att hon själv har ett gediget intresse för miljö och natur, dels för att skolorna har ett uppdrag att lära ut hållbar utveckling – det framgår tydligt i de nya läroplanerna. Dessutom har FN utropat åren 2005–2014 till ett årtionde då nationerna ska kraftsamla kring utbildning för hållbar utveckling.

De senaste åren har alltså Karin Warlin hunnit fundera mycket över hur en bra undervisning i hållbarhetsfrågor ser ut.
– Vi har jobbat tillsammans, flera lärare från samma arbetslag – men med olika ämnesbakgrunder. Det hade aldrig fungerat annars, men på det här viset blev det inspirerande både för oss lärare och förhoppningsvis också för eleverna, säger Karin Warlin.

Lärarutbildaren Inger Björneloo, lektor vid Göteborgs universitet, håller med: det tvärvetenskapliga perspektivet är grundläggande. Hållbarhetsfrågorna är så komplexa att det är omöjligt för en enskild lärare att vara insatt i allt.
– Jag tycker att lärarna ska ta en aktuell fråga som utgångspunkt – till exempel ”Hur kommer det sig att äpplena från Nya Zeeland är billigare än de från Sverige?”. Det finns ingen lärare som inte har något att bidra med. Matteläraren kan skapa uppgifter runt vad transportern av äpplena kostar, läraren i idrott och hälsa om vad det har för betydelse för kroppen att vi stoppar i oss äpplen, säger hon.

Den enskilde läraren har ett ansvar att ta sig an hållbarhetsfrågorna, men rektorn och skolledningen är centralfigurer, menar Inger Björneloo:
– De bör uppmuntra tvärämnesjobb och vara stolta över de jobb som görs på skolan: presentera elevernas jobb så att alla ser dem och låta eleverna berätta vad de har kommit fram till i olika sammanhang.

Inger Björneloo anser att hållbarhetsfrågorna har kommit att handla för ensidigt om miljö. Hon efterlyser en utvidgning av hållbarhetsbegreppet – att utgå från det gröna, men knyta samman miljöfrågorna med värdefrågor om etik och moral:
– Undervisning i hållbar utveckling är mycket mer än att ta klassen ut i skogen. I ett internationellt perspektiv är vi i Sverige fantastiskt duktiga på utomhuspedagogik. Vi tittar på gråsuggor och vi bygger vattenhjul, och det är ett superviktigt arbete, men det är bara en del av ämnet hållbar utveckling.

Lärare borde påminna sig själva om att de inte förväntas kunna alla svaren – särskilt inte i ett sådant här brett och – ibland – nästan filosofiskt ämne.
– Läraren kan nöja sig med att ställa frågor. Lärare ska inte vara så ängsliga över att de inte alltid vet alla svar. Till vissa frågor kanske det inte ens finns några givna svar, säger Inger Björneloo.

För att få i gång eleverna är det viktigt att ta avstamp i verkliga, aktuella frågor som ”Vem ska arbeta utan lön för att jag ska kunna köpa billig mat?”. Dessutom måste eleverna få lära sig att ta ställning. Att hjälpa eleverna att utveckla handlingskompetens är viktigt, anser hon.
– I skolan ges eleverna sällan utrymme att agera. De får uppgifter föreskrivna och lär sig inte att inse konsekvenserna av sina handlingar, men senare i livet är det just sådant som de måste klara. Snart står de där vid tandkrämshyllan och har 17 olika sorter att välja bland, och då ska de kunna tänka kritiskt: ”Vad betyder innehållsförteckningen?” och ”Vem ligger bakom reklamen?”.

Handlingskompetensen är viktig också för att möta elevernas klimatångest och miljöoro, konstaterar Ellen Almers, lektor i didaktik vid Högskolan i Jönköping. Att undervisningen tar avstamp i lösningar och handlingsstrategier snarare än eländesbeskrivningar blir därmed väsentligt. Att eleverna får uppleva sig handlingskompetenta i stället för att känna sig hjälplösa är viktigt.

Ellen Almers berättar att hon ofta får höra av studenter och lärare att hållbarhetsfrågorna får liten plats i den svenska skolan och att det inte är hos många skolledare som hållbarhetsfrågorna står högst på agendan. Nationella prov och granskningar riskerar att ensidigt flytta fokus till det som mäts. Men det behöver inte vara någon motsättning. En prioriterad hållbarhetsundervisning kan mycket väl ge eleven motivation att lära sig mer matematik, för att ta ett exempel, säger Ellen Almes.

Hon får medhåll av Birgitta Nordén, som forskar om den globala betydelsen för undervisning i hållbar utveckling vid Malmö högskola. Hon anser också att hållbarhetsfrågor borde få större utrymme.
– Det varierar naturligtvis mycket mellan olika skolor, men forskningen visar att implementeringen går långsamt. Retoriken dominerar, framför allt är det på policynivån – samt på den politiska nivån – som mest aktivitet sker. Men, många lärare söker både på egen hand, och i samarbete med andra lärare som har kompletterande ämneskompetens till deras egen, såväl lokalt på skolan som i globala sammanhang.

Att skolan tar ansvar för hållbarhetsfrågorna är viktigt, anser Birgitta Nordén.
– I min forskning ser jag att lärare i allt större utsträckning vill förbereda och utveckla en pedagogisk medvetenhet och didaktisk reflektion kring undervisningen för hållbar utveckling. Det är viktigt med ett fördjupat lärande, som leder till att ungdomar blir kapabla att agera utifrån sin kunskapsbildningsprocess.

Många lärare tar hjälp utifrån – till exempel av Världsnaturfonden, WWF:s, utbildningsmaterial.
– Kunskapsnivån bland lärarna har höjts väsentligt de senaste åren. Numera är alla, inte bara naturkunskapslärare, införstådda i vad som menas med hållbar utveckling. Men efterfrågan på vårt material har varit ganska konstant de senaste åren, säger Germund Sellgren, som arbetar med WWF:s utbildningsmaterial.

Varje år vidarebefordras WWF:s utbildningsmaterial till 20 000 personer – däribland många lärare.

Tillbaka till klassen på samhällsprogrammet i Landskrona. Det eleverna själva säger att de minns mest från hållbarhetsundervisningen var det täta samarbetet med en skola i Minnesota i USA. Med de amerikanska eleverna jämförde de lokala miljöproblem och diskuterade globala lösningar.
– Och störst av allt var väl att vi till slut träffades under klimattoppmötet i Köpenhamn. Det, om något, var väl en morot i undervisningen, säger Karin Warlin.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons