Grundskolor nobbar Europavalet

För första gången ordnas i år ett skolval till Europaparlamentet, något som hittills lockat endast 272 grundskolor i hela landet. Intresset är förhållandevis svalt även på gymnasiet – totalt genomför 39 procent av de 698 skolor som anmält sig till årets skolval ett europaval. Motsvarande för riksdagsvalet är 93 procent.

Mattias Hallberg, ordförande för medarrangören Sveriges Elevkårer, är besviken. I väntan på en ordentlig analys av orsaken till det bristande intresset ger han sig på att gissa varför det skiljer så pass mycket mellan grundskola och gymnasium.

– En misstanke är att på gymnasiet drivs skolvalet ofta helt och hållet av elever, som kanske har lättare att haka på nya saker. På högstadiet är det lärare som håller i det, och de kanske känner att de inte har tid med någonting mer.

Är du förvånad att så få anmält sig till parlamentsvalet?

– Ja, jag trodde att intresset skulle vara större. Det tyder på att vi har en bit kvar att gå med att visa att europafrågorna är viktiga.

Samtidigt tycker Mattias Hallberg att man kan se samma tendens i den politiska debatten i stort. När medier och politiker pratar val så hamnar europaparlamentet i skuggan av riksdagsvalet.

– Där tror jag att skolvalet kan hjälpa till på lång sikt, att få upp intresset för de här frågorna. Men det krävs ju mer än att eleverna bara kommer till skolan en dag och ”ojdå, ska vi rösta?”. Valet måste in i undervisningen genom debatter, kanske besök i klassrummet av politiker eller journalister. Då blir det bra.

De deltagande skolornas valresultat ska vara inrapporterat senast vid midnatt den 23 maj.
Det går fortfarande att anmäla sin skola till Europaparlamentsvalet på skolval2014.se, trots att valperioden redan är igång.

Skolvalet är ett samarbete mellan Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd och Europeiska Ungdomsparlamentet på uppdrag av Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen).