Annons
Cecilia Johansson vann Guldäpplet 2015. Foto: Magnus Fond

Guldäpplet-vinnaren om blogg som pedagogik

Publicerad 23 november 2015

Cecilia Johansson vann Guldäpplet för sitt arbete med digitala verktyg i historieundervisningen. För Skolvärlden berättar hon om sin rädsla för datorer, hur hon använder bloggande som pedagogiskt verktyg och sin egen forskning i ämnet.

Fakta

Därför vann Cecilia guldäpplet

Gör: Högstadielärare i svenska, historia och geografi på Helenelundsskolan i Sollentuna.

Aktuell med: Vinnare av lärarpriset Guldäpplet 2015, som delas ut till lärare som arbetar med att utveckla undervisningen med digitala verktyg. Cecilia Johansson får priset för att hon har hittat nya sätt att tillvarata elevernas berättarglädje och kreativitet. Hon har också studerat den egna praktiken i ett forskningsarbete kring mötet mellan sociala medier och historieundervisningen.

Fakta

Kom igång med bloggande!

Lär dig vad en blogg är, läs till exempel boken ”Bloggen möter undervisningen” av Lisa Greczanik.

Börja enkelt. Låt eleverna prova att göra inlägg och publicera. Låt bloggen vara privat tills du känner dig säker. Wordpress har bra verktyg för blogg.

Formulera vad bloggen ska handla om, till exempel andra världskriget eller vad som gör historia i dag. 

Gör en struktur, alla andra måste hitta till och på bloggen. 

Fundera ut en rolig uppgift som eleverna ska göra på bloggen. 

Informera föräldrarna och visa dem vad ni gör. Låt barnen använda sina namn på bloggen. 

Kom ihåg upphovsrätten. 

Låt eleverna lägga upp text, bild och film. 

Läs mer och hitta inspiration på cillajohansson.se, bloggbiblioteket.wordpress.com

Relaterat

Cecilia Johansson är högstadielärare i svenska, historia och geografi på Helenelundsskolan i Sollentuna, norr om Stockholm. Hon kallar sig själv för förmedlartyp och svensk-lärartant. I klassrummet vill hon att undervisningen ska vara rolig, inspirerande och modern. Att använda sig av digitala verktyg är därför helt självklart, menar hon.

– Det ingår också i vårt uppdrag att utveckla elevernas digitala kompentens. 

För sex år sedan tog Sollentuna kommun ett beslut om att köpa in datorer till alla elever. Då var Cecilia Johansson ganska osäker på hur datorer fungerade och för att lära sig mer gick hon en kurs.

– Det var läskigt och lite svårt. Men jag gick hem och övade. Jag kom på att mina ämnen gick väldigt bra att kombinera med internet. Nu är det något som jag brinner för, säger hon.

I dag använder Cecilia Johansson digitala verktyg där hon tycker att det passar. Främst låter hon sina elever använda sig av olika typer av bloggar i historieundervisningen. De kan till exempel få låtsas att de är en historisk person som skriver dagbok eller är med om den franska revolutionen eller andra världskriget. I uppgifterna ska eleverna berätta om en vanlig dag och samtidigt väva in historiska och riktiga händelser i berättandet. Andra bloggar handlar om riksdagsvalet och olika litteratur- och skrivuppgifter. 

Cecilia Johansson menar att bloggande är ett komplement i all undervisning. Hon uppmuntrar alla kollegor att tänka ”hur kan jag göra internet och webb av detta”?

– Att blogga är demokratiskt, slår hon fast. Alla, även de som är blyga, kan delta på sina villkor och i samtal och diskussioner. Bloggande fungerar otroligt bra för eleverna och du som lärare sparar väldigt mycket arbete på att börja använda det i undervisningen. 

Varför fungerar det som ett pedagogiskt verktyg?

– Bland annat för att lärandet syns och finns kvar. Jag kan snabbt ta del av det eleverna skriver och lägger ut. Jag kan se hur långt de har kommit. De kan inte använda sig av dåliga källor, det syns direkt. Eleverna får dessutom chans att se vad kompisarna gör och kommentera. De kan också få skriva det som de tycker är roligt.

Några nackdelar?

– Ibland kan de fuska genom att kopiera in saker från andra texter. Men det märker jag direkt, ha, ha.

Cecilia Johansson poängterar att det är viktigt att hon ger eleverna styrda uppgifter, som i all annan undervisning, något som hon också talar om för föräldrar som kan vara kritiska till att deras barn bloggar på lektionerna.

– Detta är skola. Undervisning. Bloggen är ett läromedel. Det viktiga är att jag som lärare är tydlig. Interaktiviteten gör det möjligt att arbeta med estetiska lärprocesser på ett jätteroligt sätt. 

Cecilia Johansson kan dessutom slå fast det hon säger med egen forskning, som också var en del i juryns motivering till att hon vann första priset i Guldäpplet. Vid en forskarskola i historiska medier vid Umeå universitet har hon lagt fram en avhandling i ämnet. 

– Jag har studerat hur en skolklass, inte min egen, skriver historia på en gemensam klassblogg. Resultatet visar att dagboksformen hjälpte eleverna att ordna ämnesinnehållet för inhämtande av historia. De utnyttjade mediets möjligheter och använde varandra som resurser för lärandet. 

Cecilia hoppas att hon kan inspirera andra lärare att våga komma i gång med bloggande i undervisningen. 

– Det är inte svårt. Det tar bara några minuter att komma igång och du sparar tid. 

Om ämnet är historia kan du till exempel låta eleverna jobba två och två med en historisk källa där jag publicerar källtexten på bloggen. Låt dem skriva och lägga upp text, diskutera, värdera och kommentera. Du som lärare kan följa flödet och kommentera direkt. Det är väldigt roligt när ni har kommit igång. 

Är bloggande en del i betyget?

– Jag bedömer inte arbeten direkt på bloggen men någon gång har jag använt en matris som eleverna fick. Då fick eleverna gå in och göra de förbättringar som jag ville. 

Guldäpplet ligger i en fin trälåda med silkespapper runt. Det påminner Cecilia om att den första inledande kursen var ett steg åt rätt håll och att hon faktiskt kan mycket om datorer i dag. Ännu har hon inte riktigt bestämt var det ska stå.

– Kanske hemma så att jag kan se det varje dag och bli glad? Eller på skolan? Vi får se. Jag blev hur som helst väldigt, väldigt glad när jag fick det. Vilket erkännande! Jag är stolt, säger hon. 

Prissumman på 25 000 kronor ska hon unna sig något fint för:

– Men jag vet inte riktigt vad ännu, säger hon och skrattar.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons