emil
Debatt

”Gymnasieavhoppen är problemet”

DEBATT Förra veckan presenterade gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic den nya gymnasieutredningen. Ett centralt mål för utredaren är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja gymnasiet. Problemet är dock inte hur många som börjar gymnasiet – det är avhoppen, skriver Emil Gustavsson, ordförande för Sveriges Elevkårer.

I februari månad stängde ansökan till gymnasiet för landets niondeklassare. Om vi ska tro statistiken påbörjar i stort sett alla sin gymnasieutbildning. Men i den andra änden är det bara 3 av 4 kvar. Detta problem är givetvis den stora utmaningen och utredningen gör en viktig skillnad från den tidigare linjen om obligatoriskt gymnasium. I stället för att bara tvinga eleverna till skolan ska vi komma till rätta med rotorsakerna till skolavhopp och ofullständiga betyg.

En viktig poäng som görs i utredningsdirektiven handlar om att allt för många elever lämnar högstadiet med ofullständiga betyg och för låga kunskaper för att kunna klara av gymnasiet. Detta är givetvis ett område som måste prioriteras och insatserna ska komma tidigt.

Men det finns även andra minst lika viktiga insatser. Vi vet idag att var tredje gymnasieelev ångrar sitt gymnasieval (Sveriges Elevkårer och Lärarnas Riksförbund, 2014), något som påverkar studiemotivationen negativt. För att råda bot på problemet behöver eleverna få mer och bättre vägledning inför och i samband med sitt gymnasieval. Det räcker inte att bara träffa en studie- och yrkesvägledare för första gången i slutet av nian.

En annan viktig aspekt för att stärka lusten till lärande är arbetsmiljön i skolan, en stor och ständig fråga som inte får glömmas. Det finns en tydlig koppling mellan elevers studieresultat och arbetsmiljön i skolan (Sveriges Elevkårer och Lärarförbundet, 2013). Ändå är det bara var tionde skola som följer lagen om elevskyddsombud och sällan hörs exempel om ordentliga renoveringar eller nya lokaler inom utbildningsväsendet. Snarare göms klassrum undan i första bästa paviljong.

Vi vet också att många elever grundar sitt gymnasieval i hur väl programmet möjliggör en anställning efter gymnasiet. Därför är det beklagligt att hela 60 % av eleverna uppger att de inte träffat en potentiell arbetsgivare under sin studietid (Sveriges Elevkårer och Lärarnas Riksförbund, 2013). För att göra en gymnasieutbildning mer attraktiv att fullfölja krävs en stark koppling till vad som händer efteråt. Därför är det också positivt att en del av utredningen ska fokusera på att stärka kopplingen mellan gymnasiet och arbetslivet.

Att så många som en fjärdedel hoppar av eller inte når fullständiga betyg är naturligtvis oacceptabelt. Vi välkomnar därför utredningen som framför allt lämnar tanken på att bara behandla symptomen. Eleverna ska inte släpas genom utbildningen – de måste själva kunna motivera sig till att studera och förbereda sig för framtiden.

Av Emil Gustavsson
Ordförande Sveriges Elevkårer

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm