Annons

”Gymnasieskolan är omodern och för stressig”

Publicerad 5 mars 2015

Tid som grovt missbrukas skapar frustration och stress. Ingen tvekan om att det också drabbar eleverna, skriver gymnasieläraren Anneli Westfelt. 

Gymnasieskolan är omodern och för stressig. Det är påståenden som återkommer när mina tidigare elever skriver om situationen i dagens skola. Och kanske är det så att det hänger ihop. Stress kan leda till slentrianmässiga och omoderna lösningar. Och stressiga miljöer håller på att bli omodernt. Vi vet vad det kan kosta, för individen i form av utbrändhet och depressioner och för samhällsekonomin i höga sjukskrivningstal och långa rehabiliteringar.

Medan jag var tjänstledig i höstas lät min vikarie min gamla klass, en tekniktrea i Stockholms innerstad, läsa artiklar om situationen i skolan och skriva texter med utgångspunkt i dessa. När hon berättade om deras arbete och de många bra texter som skrivits i klassen bestämde vi att även jag skulle ta del av dem.

”Problemet ligger i att skolan är för tävlingsinriktad och omodern”, skriver en elev. ”Det enda som spelar någon roll är om vi är bäst i världen eller inte och detta är att uppmuntra till narcissism.” Här bemöter eleven bland annat påståendet att en del av problemen i skolan skulle bero på att dagens unga är narcissister, till exempel Ana Udovic i ”När egot tar examen” och Henrik Berggren i ”Debatten om egoisterna kan börja”, och kritiken träffar även hetsen över att Sverige måste nå OECD-toppen igen. 

Eleverna skriver om stress som orsak till sjukdomar och depression. Och om stora elevgrupper, och därmed liten möjlighet att individanpassa, som en orsak till stress. ”Om man minskar stressen och istället gör skolan till en positiv upplevelse för både lärare och elever skulle intresset för att lära ut och för att lära sig öka vilket i sin tur skulle kunna höja kunskapsnivån” skriver en av dem. Och när jag träffar dem under en lektion som vi ägnar åt att diskutera det de kommit fram till säger en elev att hon av den ständiga pressen från skolan får känslan av att aldrig komma hem, för när hon kommer hem kan hon aldrig känna sig ledig. Det är allvarligt. “Vi kommer aldrig hem”, upprepar hon och betonar varje ord.

En del av eleverna pekar ut en diskrepans mellan det samhälle de växer upp i och skolan som problematisk. ”Ungdomen i dag har haft oturen att växa upp i en värld som utvecklas fortare än skolan hinner med (…) Det är dags att samarbeta över forskningsgränserna för att hitta en lösning på hur skolan ska anpassa sig till samhället, inte låta politikerna gissa sig till lösningar och testa sig fram på elevers bekostnad” skriver en elev. Den snabba utvecklingen som skolan har svårt att hänga med i kan handla om sätt att överföra och hantera information, sätt att använda digitala hjälpmedel, men också om en slags “tungroddhet” i beskrivningar av kunskapskrav och i digra kursplaner som är svåra att hinna med och i kommunikationen om det hela. En elev säger att hon känt sig som försökskanin i det nya betygssystemet.  

Att börja arbeta utifrån nytt betygssystem och nya kursplaner (GY11) med minimala resurser i form av tid och samarbetsmöjligheter kollegor emellan var en källa till stress för lärare under lång tid. Detta är ett i raden av exempel som kommit fram i skoldebatten på hur lärares arbetsförhållanden direkt påverkar eleverna. Lärarna gavs på många skolor ingen tid att gemensamt tolka och diskutera de nya styrdokumenten eller att arbeta fram anpassad undervisning. Jag minns att jag kom tillbaka efter sommarlovet förväntansfull och förberedd med de nya dokumenten utskrivna och fulla av understrykningar och anteckningar i marginalen och möttes av ett konferensprogram som de felfokuserade rektorerna satt ihop och som inte innehöll en enda punkt där vi skulle jobba med den nya gymnasieskolan.

Tid som så grovt missbrukas skapar frustration och stress. Ingen tvekan om att det också drabbar eleverna. Det här var ingenting som hade reparerat sig till 2012 när den här tekniktrean började gymnasiet. Jag menar att kursupplägg som inte riktigt bottnar i kursplaner och beskrivningar av betygssteg, utvecklingssamtal som utgår kunskapskrav som läraren inte hunnit processa och därmed inte kan förklara på ett tydligt sätt både kan uppfattas och beskrivas som omoderna. Det är mycket i elevernas utbildning som är inriktat på informationsöverföring, mycket mer än när jag gick i gymnasiet, genreskrivande och muntlig framställning till exempel. Att då få information från skolans sida som är ostrukturerad och svårtolkad upplevs säkert som hopplöst otidsenligt.

Ett annat exempel på för hög arbetsbelastning som leder till omodern och ogenomtänkt undervisning var när de här eleverna fick egna laptops förra våren. Skolledningen såg inte till att lärarna fick tillräckligt med tid och resurser att förbereda detta utan plötsligt satt vi där med klassrummen fulla av elever med uppfällda laptopslock och något först förväntansfullt men sen alltmer håglöst i blicken. Med för lite tid att förbereda för datorernas intåg i klassrummen blev de lätt en stressfaktor. Eleverna såg möjligheter som många av oss lärare inte hunnit upptäcka och det var tydligt att det gjorde en del av dem frustrerade. Lätt då att använda datorerna till spel och sociala medier i stället. Och förlora tid och bli stressad över det. 

Det är tydligt att elevernas kritik går att föra tillbaka på lärarnas höga arbetsbelastning och skolans avinstitutionalisering (Henrik Berggrens samlingsterm för den förändring skolan genomgått). Men gemensamt för eleverna i den här gruppen är också den kreativitet med vilken de tar sig an förändringsmöjligheterna. En elev prövar sig på att staka ut en väg: ”genom att förbättra svenskundervisningen, förtydliga betygskriterierna och tänka om kring det fria skolvalet tror jag att vi kan komma en bit på vägen”. Är det något utbildningsministern bör göra så är det att skapa ett forum för att ta tillvara unga människors idéer om skolpolitik!

Det har sagts många gånger men jag säger det ändå igen. Om skolpolitiken revideras i grunden, lärarna får återta sin lärarroll och slipper den stora kontrollapparat de tvingats in i och rektorerna får återta sin roll som pedagogiska ledare kan den energi tillföras som behövs för att skapa verkligt ny undervisning. Och vi vet att stress är skadligt, det är dags att den insikten får nå in bakom katedern och att vi slutar överföra ett stressat levnadssätt till den unga generationen.

//Anneli Westfelt, tjänstledig lärare i filosofi och svenska

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons