Annons

”Gymnasieskolan är omodern och för stressig”

Publicerad 5 mars 2015

Tid som grovt missbrukas skapar frustration och stress. Ingen tvekan om att det också drabbar eleverna, skriver gymnasieläraren Anneli Westfelt. 

Gymnasieskolan är omodern och för stressig. Det är påståenden som återkommer när mina tidigare elever skriver om situationen i dagens skola. Och kanske är det så att det hänger ihop. Stress kan leda till slentrianmässiga och omoderna lösningar. Och stressiga miljöer håller på att bli omodernt. Vi vet vad det kan kosta, för individen i form av utbrändhet och depressioner och för samhällsekonomin i höga sjukskrivningstal och långa rehabiliteringar.

Medan jag var tjänstledig i höstas lät min vikarie min gamla klass, en tekniktrea i Stockholms innerstad, läsa artiklar om situationen i skolan och skriva texter med utgångspunkt i dessa. När hon berättade om deras arbete och de många bra texter som skrivits i klassen bestämde vi att även jag skulle ta del av dem.

”Problemet ligger i att skolan är för tävlingsinriktad och omodern”, skriver en elev. ”Det enda som spelar någon roll är om vi är bäst i världen eller inte och detta är att uppmuntra till narcissism.” Här bemöter eleven bland annat påståendet att en del av problemen i skolan skulle bero på att dagens unga är narcissister, till exempel Ana Udovic i ”När egot tar examen” och Henrik Berggren i ”Debatten om egoisterna kan börja”, och kritiken träffar även hetsen över att Sverige måste nå OECD-toppen igen. 

Eleverna skriver om stress som orsak till sjukdomar och depression. Och om stora elevgrupper, och därmed liten möjlighet att individanpassa, som en orsak till stress. ”Om man minskar stressen och istället gör skolan till en positiv upplevelse för både lärare och elever skulle intresset för att lära ut och för att lära sig öka vilket i sin tur skulle kunna höja kunskapsnivån” skriver en av dem. Och när jag träffar dem under en lektion som vi ägnar åt att diskutera det de kommit fram till säger en elev att hon av den ständiga pressen från skolan får känslan av att aldrig komma hem, för när hon kommer hem kan hon aldrig känna sig ledig. Det är allvarligt. “Vi kommer aldrig hem”, upprepar hon och betonar varje ord.

En del av eleverna pekar ut en diskrepans mellan det samhälle de växer upp i och skolan som problematisk. ”Ungdomen i dag har haft oturen att växa upp i en värld som utvecklas fortare än skolan hinner med (…) Det är dags att samarbeta över forskningsgränserna för att hitta en lösning på hur skolan ska anpassa sig till samhället, inte låta politikerna gissa sig till lösningar och testa sig fram på elevers bekostnad” skriver en elev. Den snabba utvecklingen som skolan har svårt att hänga med i kan handla om sätt att överföra och hantera information, sätt att använda digitala hjälpmedel, men också om en slags “tungroddhet” i beskrivningar av kunskapskrav och i digra kursplaner som är svåra att hinna med och i kommunikationen om det hela. En elev säger att hon känt sig som försökskanin i det nya betygssystemet.  

Att börja arbeta utifrån nytt betygssystem och nya kursplaner (GY11) med minimala resurser i form av tid och samarbetsmöjligheter kollegor emellan var en källa till stress för lärare under lång tid. Detta är ett i raden av exempel som kommit fram i skoldebatten på hur lärares arbetsförhållanden direkt påverkar eleverna. Lärarna gavs på många skolor ingen tid att gemensamt tolka och diskutera de nya styrdokumenten eller att arbeta fram anpassad undervisning. Jag minns att jag kom tillbaka efter sommarlovet förväntansfull och förberedd med de nya dokumenten utskrivna och fulla av understrykningar och anteckningar i marginalen och möttes av ett konferensprogram som de felfokuserade rektorerna satt ihop och som inte innehöll en enda punkt där vi skulle jobba med den nya gymnasieskolan.

Tid som så grovt missbrukas skapar frustration och stress. Ingen tvekan om att det också drabbar eleverna. Det här var ingenting som hade reparerat sig till 2012 när den här tekniktrean började gymnasiet. Jag menar att kursupplägg som inte riktigt bottnar i kursplaner och beskrivningar av betygssteg, utvecklingssamtal som utgår kunskapskrav som läraren inte hunnit processa och därmed inte kan förklara på ett tydligt sätt både kan uppfattas och beskrivas som omoderna. Det är mycket i elevernas utbildning som är inriktat på informationsöverföring, mycket mer än när jag gick i gymnasiet, genreskrivande och muntlig framställning till exempel. Att då få information från skolans sida som är ostrukturerad och svårtolkad upplevs säkert som hopplöst otidsenligt.

Ett annat exempel på för hög arbetsbelastning som leder till omodern och ogenomtänkt undervisning var när de här eleverna fick egna laptops förra våren. Skolledningen såg inte till att lärarna fick tillräckligt med tid och resurser att förbereda detta utan plötsligt satt vi där med klassrummen fulla av elever med uppfällda laptopslock och något först förväntansfullt men sen alltmer håglöst i blicken. Med för lite tid att förbereda för datorernas intåg i klassrummen blev de lätt en stressfaktor. Eleverna såg möjligheter som många av oss lärare inte hunnit upptäcka och det var tydligt att det gjorde en del av dem frustrerade. Lätt då att använda datorerna till spel och sociala medier i stället. Och förlora tid och bli stressad över det. 

Det är tydligt att elevernas kritik går att föra tillbaka på lärarnas höga arbetsbelastning och skolans avinstitutionalisering (Henrik Berggrens samlingsterm för den förändring skolan genomgått). Men gemensamt för eleverna i den här gruppen är också den kreativitet med vilken de tar sig an förändringsmöjligheterna. En elev prövar sig på att staka ut en väg: ”genom att förbättra svenskundervisningen, förtydliga betygskriterierna och tänka om kring det fria skolvalet tror jag att vi kan komma en bit på vägen”. Är det något utbildningsministern bör göra så är det att skapa ett forum för att ta tillvara unga människors idéer om skolpolitik!

Det har sagts många gånger men jag säger det ändå igen. Om skolpolitiken revideras i grunden, lärarna får återta sin lärarroll och slipper den stora kontrollapparat de tvingats in i och rektorerna får återta sin roll som pedagogiska ledare kan den energi tillföras som behövs för att skapa verkligt ny undervisning. Och vi vet att stress är skadligt, det är dags att den insikten får nå in bakom katedern och att vi slutar överföra ett stressat levnadssätt till den unga generationen.

//Anneli Westfelt, tjänstledig lärare i filosofi och svenska

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons