juridik_puff

Maria Refors Legge doktorerar i utbildningsrätt, och undervisar lärarstudenterna vid Stockholms universitet.

Våga vara lärare

Ha koll på lagen – och slipp oron för att bli anmäld

Med bättre koll på juridiken slipper lärare onödig oro. Maria Refors Legge utbildar studenter på lärarutbildningen och tycker att alla lärare borde kunna lagen bättre – för sin egen skull.

vvl_padda
Välj själv!

I den interaktiva filmen kan du göra dina egna val i en konfliktsituation. Utifrån vilka lösningar du väljer hamnar du i olika nya situationer. 

Testa själv på lr.se/vågavaralärare

Juridik är inget obligatoriskt ämne på landets lärarutbildningar, så utbudet varierar. På Stockholms universitet får lärarstudenterna en kort grundkurs: sex timmar under en vecka, med tre föreläsningar och ett examinationstillfälle. Maria Refors Legge doktorerar i utbildningsrätt, och undervisar lärarstudenterna vid Stockholms universitet.

– I våra kursutvärderingar uppger studenterna att den här kunskapen bidrar till att de känner sig tryggare i sin yrkesutövning, men att kursen är för kort. De vill veta mer, säger hon.

Lärarstudenterna känner en stor osäkerhet inför vad de får göra som lärare, de är rädda för att bli anklagade och uthängda på sociala medier.

– Vi får ofta frågan: ”Vågar jag ens ta i en elev?”. Det pratas bland studenterna om att lärare som går in och bryter slagsmål blir anmälda. Då får vi förklara att man faktiskt får röra eleverna.

Rädslan för att bli anmäld av elever eller föräldrar är utbredd även bland yrkesaktiva lärare. Undersökningen som Skolvärlden gjorde i mars visar att var femte lärare tvekar att ingripa vid konflikter av rädsla för att bli anmälda. Den här oron har ökat de två senaste åren, 40 procent av de lärare som svarat i enkäten upplever att det har blivit värre.

En större medvetenhet om vad som verkligen gäller kan undanröja onödig oro, menar Maria Refors Legge. 

– Får man höra att ”om du gör så här kommer jag anmäla dig till skolinspektionen” är det såklart läskigt. Men om man känner sig trygg i att man inte begår något fel utan att man håller sig inom ramarna så behöver man inte vara lika orolig.

Då får vi förklara att man faktiskt får röra eleverna.

I sin forskning har Maria Refors Legge läst igenom alla beslut Skolinspektionen fattat i kränkningsärenden under ett helt år. I de flesta fall konstaterar myndigheten att ingen kränkning har skett. 

– I de lägena är det ju onödigt att gå runt och ha ångest, säger hon.

Finns det något enkelt sätt att tala om vilka rättigheter en lärare har när det kommer till att fysiskt hantera en obstinat elev?

– Man har ju valt att beskriva det på ett väldigt vagt sätt i skollagen. Läraren ska trygga studiero och säkerhet, och man har tillsynsplikt. Där finns en viss möjlighet att använda fysiskt våld, om än begränsat. Alla typer av slag går bort till exempel. Det är snårigt och måste bedömas från fall till fall. Den skarpaste gränsen man kan dra är att man inte får straffa en elev – om du säger åt en elev att sluta störa och eleven hörsammar det, kan du inte bli fysisk i efterhand.

Ett annat område som tas upp i den korta juridikkursen på lärarutbildningen i Stockholm är skyldigheten att göra en orosanmälan om man misstänker att ett barn far illa utanför skolan, och det faktum att den är personlig.

– Många skolor har ett system där rektorn alltid gör anmälan. Men enligt socialtjänstlagen är anmälningsplikten personlig. Så om du misstänker att ett barn far illa, pratar med din rektor som säger ”det här ska jag ta tag i”, men sedan glöms det bort, och något händer med barnet…  då kan man inte som lärare kan säga ”men jag berättade för rektorn” och stå fri från ansvar. Anmälningsplikten är personlig. Så i yttersta fall kan det bli fråga om tjänstefel.

Rekommenderar du lärare att gå emot en sådan lokal regel?

– Jag rekommenderar det kanske inte, men jag tycker det är bra att känna till hur det fungerar. Jag förstår varför skolor har det här systemet, en orosanmälan kan få otrevliga konsekvenser för relationen mellan lärare och föräldrar. 

Maria Refors Legge tar också upp tillfällen då de allmänna råden från Skolverket eller en skolas egna regler inte riktigt går ihop med skollagen. Då måste man som lärare veta hur man ska väga de olika texterna mot varandra. Sammantaget menar hon att grundläggande skoljuridik borde ingå i alla landets lärarutbildningar, och dessutom att aktiva lärare bör ges möjlighet att fortbilda sig. 

– Juridiken fungerar ju så att man måste vara medveten om vad som gäller, och sen får man känna efter vad som känns rimligt för en själv. Har man inte kunskapen, kan man inte välja.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm